Hästuppfödare: Så länge konsumenten vill ha billigare kött finns risken för fusk

Just nu fokuserar alla på skuldfrågan. Findus säger att det är deras franska leverantörs fel. Denne säger att det är deras likaledes franska underleverantör som gjort  dåliga saker. Och denne i sin tur menar att de blivit lurade av sin rumänske köttleverantör.  

Vem som lurat rumänerna har vi inte hört - ännu - men det glunkas om riktiga bovar.

Den intressanta frågan är dock varför Findus (samma Findus som pratar så fint om sina odlares kärlek till sina ärtor) väljer att köpa totalt anonymt kött från ett företag i Frankrike som sedan köper från ett annat franskt företag som sedan handlar från Rumänien. Där man uppenbarligen någonstans slaktat hästar. Eller kanske åsnor.

Om vi inte ens vet vilket djurs kött som finns i vår mat, så kan vi ju ännu mindre veta hur djuren haft det, hur de levt och - det är nu det blir obehagligt - hur de transporterats och slaktats.

MIn bild är att Findus gör detta för att spara pengar.

Att företag sparar pengar är normalt. Det är till och med bra.

Men för att ett företag ens ska fundera på att köpa fransk/fransk/rumänskt kött till sin Lasagne så krävs en sak till - konsumenter som skiter i vad de äter.

Och det är det vi har idag.

Konsumenterna bryr sig inte om vad de äter av det skälet att handeln i Sverige talat om för dem att det inte spelar någon roll. Tomat som tomat. Kött som kött. Det enda som är viktigt är att det är billigt. 

Vad TV-kockarna säger om fina råvaror spelar ingen roll, eftersom du i dag ofta bara kan köpa billig mat eller ännu billigare mat i affärerna. I allt fler butiker så finns det inga alternativ till butikskedjornas egna varumärken - EMV. Bären är EMV. De krossade tomaterna är bara EMV. Och köttet har inget varumärke alls men alla biffar har samma pris och kommer från Västerås.

Ju mer anonym maten är desto bättre, eftersom man då kan tillverka den på lite vad som helst. Fransk/fransk/rumänskt kött som exempel. Som inte med en bokstav ens funderar på svenska djurskyddsregler.

Samma vecka som lasagne-skandalen går ICA ut med priskrig på mjölk. 

Fyra kronor litern från svenska bönder. Eller ska vi säga - från svenska bönder idag.

För när man talar om för konsumenterna att mjölk, det är en billig dryck, hur ska man då nästa vecka förklara att om den där mjölken ska vara från svenska bönder så kostar den mer. Då måste konsumenten betala för svenskt djurskydd. Svenska regler om hur vi skyddar vattendrag från sprutmedel. Svenska regler för arbetarskydd av djurskötare. Allt det där vi är lite malliga över.

Vad jag tror?

Jag är övertygad om att när ICA och de andra lärt konsumenterna att mjölk är billigt så kommer de att fasa ut den svenska mjölken med sina krav och jobbiga regler som kostar pengar. Och sakta ta bort ordet ”Svensk” på paketet och importera tankbåtsvis med mjölk från länder där producenterna inte har en massa eländiga krav.

(Redan idag kommer ICAs grädde från Österrike enligt paketen) Men billigt kommer det att vara och ingen förrutom årets mästerkockar kommer att bry sig. 

Inte förrän den dagen någon hittar något som inte borde finnas. Och ingen förstår hur det kunde hända.