Skolinspektionen följer inte lagen

I slutet av förra året konstaterade Riksrevisionen att Skolinspektionens tillståndsprövning för nya friskolor var långsam och godtycklig, samt att myndigheten inte följde riksdagens intentioner som syftade till att skapa ett breddat och efterfrågestyrt utbildningsutbud.
Riksrevisionen påpekade att Skolinspektionen nonchalerar lagstiftarens intentioner, genom att prövningen om påtagliga negativa följder för eleverna endast utgår från att alla elever ska kunna välja en kommunal skola.
”Riksdagen har uttryckt att tyngdpunkten för prövningen om huruvida utbildningen orsakar negativa följder på lång sikt ska ligga på en helhetsbedömning av samtliga omständigheter som kan inverka på den aktuella friskoleverksamhetens betydelse för skolväsendet. Riksdagen har även, vid flera tillfällen, uttryckt att prövningen bör göras ur ett elevperspektiv” konstaterar Riksrevisionen och fortsätter:
”Om prövningen fungerar bidrar den till ett varierat utbud av skolor som drivs av olika huvudmän där eleverna får den kvalitet på utbildningen som de enligt skollagen har rätt till. Syftet med lagstiftningen och Skolinspektionens prövning är främjande och ska leda till att fristående skolor kan starta och hålla god kvalitet samt bidra till mångfald och konkurrens i hela skolsystemet”.
Riksrevisionen uppmanar samtidigt regeringen att ta sin myndighet i örat:
”Regeringen bör följa upp hur Skolinspektionen prövar ansökningar om att godkännas som huvudman utifrån riksdagens målsättning om höjd kvalitet genom ett varierat utbud av skolhuvudmän”.

Skolinspektionens hantering av Pilträdsgymnasiet i Västerås tydliggör på ett påtagligt sätt denna långsamma och godtyckliga behandling, samt myndighetens vägran att följa riksdagens intentioner som syftar till att skapa ett breddat och efterfrågestyrt utbildningsutbud.
I tre års tid har nämligen skolan försökt att tillstånd för att få starta ett musikgymnasium med ett Estetiskt program, men Skolinspektionen har dragit ut på beslutsprocessen, genom att vända varje tänkbart argument emot skolan.  Pilträdsgymnasiets ärende nu ligger hos Förvaltningsrätten för slutlig bedömning.
Det började med att skolans elevprognos underkändes, trots att den var utformad på det sätt som en annan godkänd friskola hade utformat den. Skolinspektionen avfärdade elevprognosen med hänvisning till att en stor del av intresseanmälningarna kom från grannkommunerna, trots att hela 44 procent av de elever som idag faktiskt går det Estetiska programmet i Västerås är folkbokförda just i andra kommuner.

När förvaltningsrätten ändå gav skolan rätt sade Skolinspektionen – efter ytterligare sex (!) månaders väntetid – nej till skolans ansökan med hänvisning till att etableringen skulle medföra negativa effekter för kommunens skolverksamhet, trots att kommunen själv inte angett några sådana effekter.
Viktoria Högström Unell (M), i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden välkomnar exempelvis Pilträdsgymnasiet.
- Det skall vara eleverna själva som avgör vilka program som skall etableras. En ökad konkurrens tror jag snarare tvingar skolorna att leverera en hög kvalité både för att locka och bibehålla elever, uppger hon till nyhetstidningen Inblick.
- Skolan är till för eleverna och dess utbud skall alltså motsvara vad eleverna själva efterfrågar.
Även Tove Arvidsson, Miljöpartiets representant i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, är positiv:
- Möjligen kan det ju finnas ett behov av detta om det i övrigt inte finns ett tillräckligt stort utbud för de elever som är intresserade, menar hon.

Skolinspektionens motivering för det som beskrivs som negativa effekter för kommunen är motsägelsefull och nonchalerar dessutom riksdagens avsikter. Myndighetens huvudargument för att ge avslag till friskolan är att det Estetiska programmet på det kommunala gymnasiet Carlforsska skulle få för få elever om friskolan tilläts starta. Till stöd för sitt resonemang anger Skolinspektionen att det var 26 elever som hösten 2012 ansökte till kommunens Estetiska program med inriktning musik, vilket är en minskning. Vad som helt utelämnas av Skolinspektionen (och även i kommunens skrivelse) är att det totala antalet elever inom det Estetiska programmet har ökat på Carlforsska skolan, men att antalet inriktningar på det Estetiska programmet ökat från fyra till fem, vilket gjort att varje inriktning inom programmet fått lite färre elever.
Denna skenbara minskning använder nu alltså Skolinspektionen för att säga nej till Pilträdsgymnasiet – som kämpat i tre år utan att få tillstånd att starta sin utbildning, medan kommunen kan starta en liknande inriktning över en kafferast.
Bilden av godtycklighet förstärks av det faktum att Pilträdsgymnasiet har en kristen profil och därmed inte alls konkurrerar med den kommunala gymnasieverksamheten, vilket Skolinspektionen valde att bortse från i sin bedömning.

Frågetecknen hopar sig ytterligare när Carlforsska enligt lokala medier har betydligt fler elever än skolan klarar av att hantera. På senare tid har nämligen lokala medier uppmärksammat hur skolan inte klarar av att ta hand om de elever man har. Tio håltimmar i veckan och ingenstans att sitta för att bedriva självstudier, det är verkligheten för Olivia Ericson i årskurs tre på Carlforsskas gymnasieskola, skrev exempelvis Vestmanlands läns tidning (VLT) för knappt en månad sedan.
– Förutom håltimmarna händer det ofta att jag kommer till skolan och får höra att lektionen jag ska ha är inställd av någon anledning. Om det då är fyra timmar kvar till nästa lektion är det inte jättemotiverande att sitta kvar i skolan, berättade Olivia Ericson i VLT.
Maria Rost, en av rektorerna på Carlforska, hänvisar till att man fått fler elever än skolan räknat med och därför har lokalbrist, vilket även lett till att det blivit lite väl mycket håltimmar.
Det är inte första gången skolans problem uppmärksammas. En insändare i VLT den 17 april 2010 skriver:  ”Jag är en väldigt upprörd elev som går på estetiska linjen med inriktning musik på Carlforsska… Jag och min grupp har under den här terminen knappt haft hälften av den tiden vi ska ha i den här kursen... Det jag är upprörd över är att jag vill lära mig, men har inte fått den chansen.”

Det kommunala gymnasium som erbjuder det Estetiska programmet är alltså överfullt, och har brist på både lektionssalar och studieutrymmen. Programmets dåliga rykte visar sig genom att programmet är kraftigt underrepresenterat i Västerås i jämförelse med övriga Sverige.
I jämförelse med resten av riket saknar kommunen ett 40-tal elever på det Estetiska programmet. I hela Sverige väljer 7,6 procent av alla elever det Estetiska programmet i gymnasiet, men i Västerås var denna andel endast 5,4 procent, visar kommunens egen statistik från februari 2012.
De elevprognoser som Pilträdsgymnasiet under beslutsprocessen har tvingats göra, har mejslat fram ett mycket stort intresse för utbildningen, ett nittiotal elever har i omgångar anmält sitt intresse för utbildningen. Tillsammans med det svala intresset för det kommunala Estetiska programmet, visar detta på ett övertydligt sätt behovet av ett breddat och efterfrågestyrt utbud i Västerås kommun.

I sin rapport påminner Riksrevisionen Skolinspektionen om att riksdagen vid flera tillfällen betonat att effekterna av en friskoleetablering ska prövas utifrån ett elevperspektiv, samt om nyetableringen berikar eller försvårar ett breddat och efterfrågestyrt utbud. Detta bortser alltså Skolinspektionen ifrån i sin bedömning, både i Västerås och i övriga landet.
Riksrevisionen uppmanar därför regeringen att förtydliga vilket uppdrag myndigheten egentligen har och när regeringen har kommit med sin respons, ska ärendet behandlas i utbildningsutskottet.
Eftersom Pilträdsgymnasiets ärende nu ligger hos Förvaltningsrätten kan de rättskipande myndigheterna via en prejudicerande dom som bekräftar Riksrevisionens kritik, hinna före både regering och riksdag med att ta Skolinspektionen i örat.

Ruben Agnarsson (18 artiklar)

Anmäl