När kärleken kommer vid fel tidpunkt

Här i Sverige har kärleken struktur, riktlinjer och regler som ingen får bryta. Här i Sverige planerar man när man satsar på karriär, bildar familj och skaffar barn samt var man ska bo och inte minst hur ens framtid och barnens framtid ska se ut. Men vad händer när kärleken kommer vid fel tidpunkt? Vad händer om man råkar blir förälskad i någon som inte hör hemma här? En flykting får man väl inte bli kär i, eller? För en flykting i Sverige är kärleken förbjuden och drömmen om en liten familj i kärlekens namn är en utopi som man inte har rätt till.

Första gången jag mötte Emma slogs jag av den lycka som lyste i hennes ögon. Bredvid henne stod mannen som hon älskar över allt annat, och en liten fin dotter som heter Selma. Deras kärleksfulla blickar, harmoni och samhörighet fick mig att tänka att just detta är livets mening, det är ju det högsta man drömmer om, en liten kärleksfull familj. Men detta var bara en fasad, visade det sig! Den lycka som jag såg i parets ögon var blandad med en massa sorg, rädsla och oro. Den där kärleken hotas av att kvävas till döds, familjen hotas att splittras och den lilla glada flickan hotas av att snart inte längre få se sin far.

Emma förklarade för mig att hon och hennes make blev blixtförälskade i varandra första gången de träffades. Det visade sig senare att han är en aktivistflykting från Iran, men vem kan styra sina känslor, kommenterade hon sorgset. Strax efter att de hade gift sig och skaffat barn fick han avslag på sin asylansökan, precis samma dag som de firade Selmas första födelsedag. Sedan dess försökte de förgäves att hålla ihop familjen. De försökte överklaga Migrationsverkets beslut och de försökte få kontakt med de ansvariga, och inte minst med media och politiker, men utan reslutat.

Adel flydde från Iran för åtta år sedan eftersom han varit politiskt aktiv för demokrati och kurders rättigheter och han har bland annat bekämpat den religiösa regimen som styr landet. Han lämnade sitt hemland illegalt och har dessutom sluppit militärtjänstgöring. Detta innebär att han riskerar fängelse eller till och med att bli avrättad om han skickas tillbaka till Iran. Nu rekommenderar man familjen att Adel skall återvända till Iran och ansöka om anknytning på nytt därifrån. En ny ansökan om anknytning tar enligt Migrationsdomstolen sex till nio månader. Migrationsdomstolen i Sverige har sista ordet och följer den rådande lagstiftningen, det är nog förståeligt. Men vem kan sätta sitt liv på spel och återvända till ett land där man vet att döden väntar på en och att möjligheten att återförenas med sin familj är näst intill obefintlig?

Om Adel utvisas tillbaka till Iran kommer han enligt Migrationsverket få göra 18 månaders militärtjänstgöring. Men man vet att det kan bli en förlängning på cirka tre till fyra år. Det tar bland annat ett år extra innan man enligt iranska regler får tillåtelse att göra en legal utresa ifrån landet. Om Adel överklagar Migrationsdomstolens beslut måste han bland annat bevisa att en sådan resa kan kosta honom livet, men hur gör man för att bevisa detta?

Än en gång står vi inför ett fall där Migrationsverket följer den lagparagraf som går ut på att om man ska ansöka om anknytning så måste detta ske från hemlandet, utan att någon som helst hänsyn tas till de rådande regler som gäller i landet i fråga. Än en gång visar beslutsfattare på Migrationsverket sin inkompetens och kunskapsbrist om de länder som flyktingar kommer ifrån, i det här fallet en diktatur som Iran. Än en gång tas barns behov och rättigheter inte i beaktande. Migrationsverket tvingar den lilla Selma att växa upp utan sin pappa och har som argument att "om mamman bor i Sverige löper Selma mindre risk att fara illa i alla fall”.

Socialtjänsten hävdar att svenska barn med separerade föräldrar har rätt att umgås med bägge sina föräldrar lika mycket och motiverar detta genom argumentet om barns bästa. Barnet behöver således bägge föräldrarna för att kunna känna tillit och trygghet och därigenom kunna skapa en trygg identitet i fortsättningen. Detta gäller svenska barn, men vad är det som gäller ett barn som har en flykting som förälder? Är det skillnad på barn och barn? Är det skillnad mellan människor och människor? Är en separation mindre skadlig för ett barn med en flyktingförälder jämfört med ett barn med svenska föräldrar?

Vilket barn som helst påverkas negativt av att separeras helt från sin förälder. Separationen sätter spår i den lilla människans liv, spår som förmodligen påverkar barnet vidare i livet.