Fel av Skolverket att tona ner begåvningens roll

En annan är en skrivning i den nya skollagen om att ”Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (min kursivering). Drygt halvannat decennium efter det att Europarådet antog sin rekommendation om utbildning för begåvade elever har Sverige fått en skollag som någorlunda lever upp till andemeningen i rekommendationen. Men rapporten är en stor besvikelse.

Skolverkets rapport

Skolverkets rapport hade kunnat ge en viktig signal till Sveriges lärare och rektorer att skolans uppdrag är att uppmuntra och stimulera begåvade barn och ungdomar. I stället är det en ganska räddhågsen skrift, vars främsta syfte är att tona ned begåvningens roll (framkommer av verkets pressmeddelande).

Rapporten består av två delar. En del som behandlar högpresterande elever i Sverige i internationella studier, dels en lite oinitierad ”forskningsöversikt” av högpresterande elever och begåvade elever gjord av en arbetsgrupp inom verket.  Som så ofta förväxlas här högpresterande elever med begåvade elever.

För Skolverket framstår problemet vara uppfattningen (hos vem är dock oklart) att begåvning är något statiskt och medfött. Av refererade forskares uppfattning att utveckling av begåvning kräver ansträngning och uthållighet, drar verket slutsatsen att begåvning är en ”social konstruktion” och något i huvudsak inlärt. Verket går emot en satsning på att identifiera och uppmuntra talangfulla och begåvade elevers lärande i skolan. Skolverket riskerar genom sin beröringsskräck för begåvningar ställa sig på tvärs mot den utveckling som sker på europeisk nivå för att uppmärksamma och utveckla undervisning för talanger och begåvningar (gifted education).

Beröringsskräck

Den brittiske sociologen Michael Young myntade 1958 begreppet meritokrati i "The Rise of the Meritocracy 1870–2033" – en satir över den då alltmer utbredda övertron på välsignelsen av IQ-mätningar. Boken har getts ut i otaliga upplagor och har blivit en av sociologins klassiker. Boken översattes två år senare till svenska med titeln Intelligensen som överklass: meritokratins utveckling 1870-2033. Jag tillhör den generation gymnasister som i svenskundervisningen fick öva sig att skriva referat på den här texten.

Förunderligt är att SSU tio år tidigare hade en valaffisch med mottot ”begåvad men fattig – ge honom lika chans”. Den fullständiga politiska omsvängningen i svensk skolpolitik efter Youngs bok är faktiskt värd en avhandling.

I spåren av debatten kring framväxten av den hotfulla meritokratin utvecklades en beröringsskräck för begåvningar inom det officiella Skolsverige. Till för några år sedan var frågan om begåvningar ett fullständigt tabu i skolan till skillnad från andra mer upplysta länder runt omkring oss. Att arbeta med att identifiera och utveckla talanger från förskolan och upp i skolsystemet ses i den mer upplysta delen av Europa som en gemensam angelägenhet för hela samhället. I Tyskland är det tyska utbildningsministeriet en av de främsta tillskyndarna tillsammans med Stifterverband für die deutsche Wissenschaft av Bildung und Begabung. Privata företag och stiftelser verkar som sponsorer.

Vid universitet i Hamburg pågår sedan 10 år tillbaka ett framgångsrikt projekt under ledning av Marianne Nolte för att främja matematikbegåvningar i årskurs 3 och 4. Jag har skrivit om detta projekt i tidskriften Nämnaren.

Tyska KARG-Stiftung stöder olika typer av projekt när det gäller främjande av begåvningar. Bl a har man inom ramen för en inkluderande skola drivit ett framgångsrikt projekt med begåvning i tyska grundskolor (åk 1–4), s k Impulsskolor.

De flesta tyska delstater bedriver informations- och projektarbete kring begåvade elever. I större städer finns särskilda rådgivningsbyråer för föräldrar till begåvade barn. Exemplen är många.

I Sverige är det upp- och nervända världen – här våndas i stället Skolverket över frågan och funderar på hur man ska slippa hantera skolans begåvningar. Det är som Krämaren i Strindbergs Svenska öden och äfventyr säger att ”folket där var litet besynnerligt och 'apart', men tillade, att man aldrig hade hört något ont om dem”.

Intellektuellt väntrum

Jag har i en tidigare artikel på Newsmill karaktäriserat skolan som ett intellektuellt väntrum för de begåvade barnen präglat av leda och enformighet. Den svenska skolan har förvånansvärt svårt att hantera begåvade barn. Skulle en förälder drista sig till att ställa krav på en undervisning som utmanar det begåvade barnets potential så möts hon/han av misstro och ringaktning. Du ska inte tro att du är någonting!

Ett annat problem är kvaliteten i detta avseende på landets lärarutbildningar. Ganska få av dem ger kurser i gifted education för studenterna, än färre har fortbildningar för yrkesverksamma lärare.

Profilklasser och spetsutbildningar

Regeringen har hittills hanterat frågan om begåvningar i skolan med att ta initiativ till riksrekryterande spetsutbildningar och profilklasser. Den här typen av satsningar når huvudsakligen elever vars föräldrar har hög utbildning och i en relativ närhet till skolan. Riksrekryteringen är begränsad och den sociala snedrekryteringen tydlig. Kritik har därför riktats mot denna satsning

Min invändning är dock en annan. Ingen av dessa initiativ löser situationen, annat än undantagsvis, för de begåvade elever och framför allt missar den helt gruppen begåvade underpresterare. En matematikbegåvad sjätteklassare i Torsby, Hallsberg eller Vimmerby har ingen hjälp av att det finns profilklasser för matematiktalanger i Stockholms mer välbärgade norra förorter. I Europarådets deklaration från 1994 sägs att the ordinary school system should be made flexible enough to enable the needs of high performers or talented students to be met. Alla skolor måste utveckla en flexibilitet nog att identifiera och möta de behov av utmaningar som begåvade elever har.

Budapestdeklarationen

Under det ungerska ordförandeskapet i EU våren 2011 togs initiativ till en konferens om talanger och begåvningar där den s k Budapestdeklarationen om stöd för talanger antogs. Ett utdrag:

Although we acknowledge there are different terminologies and definitions related to talent development, but we do seek a broader consensus. Everyone may be able – in something. A talented person is somebody, who has an excellent gift combined with extraordinary general skills, a high level of special skills, creativity and devotion to a certain field. Talented people are able to perform at a high level in any walk of life.

The concept of talent is understood in a broad sense, embracing all sorts of talents. Talent is a special kind of natural resource that is available in every country. Talent is a real value that should be discovered, explored and utilised for the benefit of talented individuals and the whole of society.

Ett annat resultat av konferens var etablerandet av ett europeiskt talangcentrum, European TalentCentre, i Budapest.

EU-parlamentet

I EU-parlamentet ligger ett förslag till en s k skriftlig förklaring om stöd till talanger inom EU (WD 34/2012) som lämnats av parlamentariker från fyra olika grupperingar. I den skriftliga förklaringen uppmanas medlemsstaterna att utveckla olika former av stöd för talanger både inom och utanför skolans ram, samt att anordna utbildning för pedagoger i att identifiera och uppmuntra talang. Jag har uppmanat alla Sveriges EU-parlamentariker att skriva under deklarationen och i övrigt ge sitt stöd till talanger.

Sedan snart 25 år arbetar ECHA, European Council for High Ability, med främjandet av frågor om talang och begåvning. ECHA är erkänt som en NGO associerad till Europarådet. Dess nuvarande ordförande professor Péter Csermely, för övrigt en framstående biokemist, kan här ses vid en TED-presentation.

Obstruktion

Den nya skollagen är ett steg framåt för de begåvade eleverna, men Skolverket bjuder motstånd. Jag vill till och med gå så långt och hävda att verkets negativa hållning till begåvade elever är ideologiskt betingat och närmar sig ren obstruktion. Obekymrade av den politiska tillnyktring som har skett i vårt land, obekymrade om de initiativ som tagits på EU-nivå, framhärdar verket med att begåvning bara är en ”social konstruktion”, ja, närmast ett påhitt. 

Några önskemål för de begåvade eleverna:

Regeringen – gör ett förtydligande i Skolverkets instruktion och regleringsbrev.  Det är ohållbart att verket på ideologiska grunder så ogenerat bjuder motstånd i denna fråga.

Skolverket – Gör om, gör rätt! Ta fram Allmänna råd för arbetet med elever som lätt når skolan kunskapsmål. Det skulle ge lärare och rektorer rekommendationer och vägledning för hur de ska arbeta med begåvade elever – inte från årskurs 7, utan redan från skolstarten. Inte minst skulle det tydliggöra för landets rektorer att detta är ett uppdrag som de måste ta ansvar för.

Skolinspektionen – gör en riktad inspektion gällande skolhuvudmännens arbete med elever som lätt når målen – nu. Gör en lättläst trycksak som informerar föräldrar om den rätt till ledning och stimulans som deras begåvade barn har. Underlätta för dem att göra en anmälan till inspektionen.

Lärarutbildningarna – se till att studenterna erbjuds kurser inom området gifted education. Erbjud kvalificerad fortbildning till verksamma lärare. Stimulera skolutveckling i samarbete med regionens lärare.

Arne Engström (7 artiklar)

Anmäl