Fattiga drabbas av att vi bojkottar kläder från Kambodja

För två veckor sedan sände TV4-programmet Kalla Fakta ett reportage om villkoren för arbetarna inom textilindustrin i Kambodja. Sömmerskan Sophon berättar i en berörande intervju om ett hårt och stressigt arbete med långa arbetsdagar och en lön som inte räcker för att försörja hennes tre barn.

Att utrota fattigdomen är tillsammans med miljö- och klimatfrågan den största globala utmaningen som världen står inför. Frågan förtjänar all uppmärksamhet den kan få. Men för att kunna minska världsfattigdomen måste debatten lyftas och vidgas från det snäva perspektiv som Kalla Faktas reportage hade.

TV4 valde att helt fokusera på en enskild bransch – klädbranschen – och på ett enskilt svenskt företag. Denna gång var det H&M, tidigare har andra företag hamnat i skottgluggen. Företagets vinst och vd:ns lön sätts på klassiskt kvällstidningsmanér i motsats till sömmerskornas löner.

Tyvärr leder tanken fel. Lösningen på fattigdomsproblemet är inte att H&M ska sluta gå med vinst, att vi svenskar ska sluta köpa kläder från Kambodja. Dyrare kläder eller företag som går med förlust minskar inte fattigdomen och höjer inga löner.

Tvärtom gör svenska konsumenter och svenska företag helt rätt idag. Det som media sällan berättar är att utvecklingen faktiskt går åt rätt håll. För två år sedan uppfylldes FN:s milleniemål om att halvera den extrema fattigdomen i världen. En avgörande orsak till det är handel i en marknadsekonomi. Företagens och näringslivets största bidrag till att minska fattigdom är att främja global handel och därmed stimulera till ekonomisk utveckling i fattiga länder.

Svenska företag och konsumenter kan bekämpa fattigdom genom att fortsätta köpa varor som är tillverkade i utvecklingsländer. Så här sade exempelvis den nu världsberömde professorn Hans Rosling i ett anförande 2009: ”Världshandeln är en nyttig motor. Att få ett arbete och kunna försörja sig är det absolut viktigaste för människors möjligheter att lyfta sig ur fattigdom.”

Ju längre bort produktionen finns, desto svårare är det att kontrollera verksamheten. Medvetenheten och ansvarstagandet bland svenska handelsföretag är stort. Handeln har varit ledande i att ta fram planer, åtgärder och kontroller för att styra verksamheten mot ett hållbart samhälle.

Efter Kalla Faktas reportage har H&M berättat om sitt arbete för att förbättra villkoren för textilarbetare i bland annat Kambodja och Bangladesh. Men även andra svenska företag ligger långt framme för att se till att produktionen i utvecklingsländer är långsiktigt hållbar, etiskt försvarbar och som inte åsidosätter mänskliga rättigheter.

Allt fler konsumenter tänker på hållbarhetsfrågor när de handlar exempelvis kläder eller mat. Det är bra. Kundernas medvetenhet höjs och därmed kraven på företagen. Men fortfarande finns en dubbelmoral. Många svenskar har en annan måttstock när de själva åker utomlands och till det yttersta utnyttjar fattigdomens baksidor med låga löner, piratkopierade varor och klimatpåverkande transporter. Allt för att få en billig och trevlig semester. Vi svenskar borde börja fråga oss varför det är så billigt att turista i Thailand eller från vilka gruvor metallen i vår tillverkningsindustri kommer.

Fattigdomen är fortfarande en gigantisk utmaning. Genom handel ökar möjligheten för människor att få en inkomst. För Sverige står utrikeshandeln redan för hälften av vår ekonomi. Genom sin export kan även fattiga länder öka sitt välstånd. Svenska handelsföretag förbättrar genom sina affärer villkoren för världens fattiga.

Dag Klackenberg (1 artiklar)

Anmäl