Separera kurdfrågan från PKK

Turkiets Premiärministern Recep Tayyip Erdoğan gav nyligen beskedet att är landet inte medlem 2023 förlorar EU Turkiet. Men diskussionen om Turkiet tillhör Europa är irrelevant då den frågan sedan länge är avgjord. Såväl Turkiet som Sverige är medlemmar i Europarådet. Inom denna mellanstaliga organisation och dess parlamentariska församling bedrivs sedan länge ett uthålligt arbete för att stärka de mänskliga rättigheterna. 

Som ett led Europarådets arbete har en delegation från Antitortyr- kommitté, CPT besökt Turkey. Under juni besökte även Josette Durrieu (S) landet som ett led i den parlamentariska församling process för post-monitoring. PACE har antagit rapporter om fängelser och nyligen antogs en definition av politiska fångar och terrorism.

En tydlig definition av terrorism är viktig liksom att med kraft fördöma den terrorism som i ökad omfattning åter drabbar Turkiet. I syfte att förbättra situationen har samtal förts på många samhällsnivåer med representanter för politiska partier, rättsväsende, det civila samhället, internationella samfundet och media.

Krav som rätten att få använda sig av kurdiska i offentliga sammanhang och att få försvara sig på sitt modersmål inom rättsväsendet kräver politiska lösningar. En väg vore att separera frågor som drivs av kurder från den terrorstämplande organisationen PKK. Berättigade krav på lagändringar är inte beroende av överenskommelse med PKK.

Det är också en myt att organisationen, som långt ifrån är en demokratisk, stöds av alla kurder, så är det självfallet inte vare sig i Turkiet eller bland kurder i Sverige. Vidare blundar debattörer för att även PKK kränker kurder. Under mina besök i Turkiet har kurder uttryckt att de pressas på alltifrån "medemsavgifter” till vem de ska lägga sin röst på i allmänna val. Samtidigt ser vi att stödet för PKK ökar som följd av den politiska polariseringen. Att finansiering som möjliggör terrordåd till stor del kommer från Europa inklusive Sverige upprör i kontakter med Turkiet. Man pekar även på rapporter från Europol om organiserad brottslighet med koppling till PKK. Det finns all anledning till att tala om kurdfrågan även i Turkiet utan att binda den till PKK. 

Tillsammans med parlamentariker från Rättvise- och utvecklingspartiet, AKP, och Republikanska folkpartiet, CHP, är numera även Freds- och Demokratipartiet, BDP, repensenterade i Europarådet. BDP har två ordföranden, en kvinna och en man. Partiets bakgrund, framväxt och vad som nu sker är värt att fördjupa sig i efter kongressen i Ankara. Kongressen blev en framgång i antalet församlade men innehållsmässigt blev det ett oroväckande bakslag från den partipolitiska färdriktningen, knytning till PKK blev påtaglig.

Partiet har fortfarande heller inte tagit avstånd från våld. Den från PKK så kände Öcalan är även Kurdistan Communities Unions, obortröstbara ordförande och ledare. KCK är en takorganisation som även innefattar PKK. Här ligger också förklaringar till den turkiska regeringens syn på KCK-rättegångarna. Med början år 2009 har tusentals personer som påstås vara medlemmar av organisationen kommit att gripas. Vilket är djupt oroande, men Europarådets parlamentariska församling följer hur människorättsaktivister, advokater och journalister fängslas för sina åsikters skull.

Nu pågår åter en hungersstrejk, även benämnd dödsstrejk, i turkiska fängelser. Amnesty International uttryckte nyligen oro över att de turkiska myndigheterna inte respekterar de fångars rättigheter som hungerstrejkar. Antalet hungerstrejkande anges till 700 fångar. På berättigade krav som rätten att få använda sig av kurdiska i offentliga sammanhang och att få försvara sig på sitt modersmål under domstolsförhandlingar krävs politiska lösningar.

I dialog med företrädare för Turkiet uttrycks min oro för minoriteters rättigheter, för vad som händer med yttrandefriheten och kvinnors rättigheter. Myndigheter är skyldiga att respektera rätten till yttrandefrihet och fängslade utan legal grund ska omedelbart friges. En ny konstitution som gör upp med arvet från den djupa staten och garanterera rättsäkerhet behöver utan vidare dröjsmål komma på plats.

Sveriges regering är medveten om att situationen till följd av kriget i grannlandet Syrien alltmer har kommit att påverka hela regionen och inte minst  inrikespolitiskt i Turkiet. Men det är däremot oklart hur Sveriges regering ser på den oroande politiska utvecklingen i Turkiet. 
 

Carina Hägg (57 artiklar)

Anmäl