Publicerad: 2012-11-13 11:11, Uppdaterad: 2012-11-13 11:11
PKK-sympatisör: Svenska politiker har under senare tid stigmatiserat PKK-sympatiserande kurder. Riksdagsledamot Carina Hägg (S) går så långt att hon vill separera frågor som drivs av PKK, ett politiskt parti som i det senaste turkiska valet fick 3.5 miljoner röster genom BDP, dess politiska gren i Turkiet.
tolk, fotograf, bloggare, chefredaktör kurdaktuellt.se
Jag är PKK:are och emot våld, jag är emot krig. Jag bor på jorden och jag är för fred, frihet och harmoni för varje individ, även för turkar.
Jag är svensk. Och kurd. Mitt ursprung finns i Kurdistan där jag levde mina 15 första år. Det har präglat mig som människa, och även om jag lever i Sverige har jag också en historia som jag vägrar glömma: i Turkiet tvingades jag säga att jag är turk, prata turkiska och glömma min kurdiska identitet, jag blev slagen av lärarna om jag pratade kurdiska.
Turkiet som stat har grundats genom våld. Skapandet av turkiska republiken bottnar i folkmord på miljoner armenier, kaldéer, syrianer, kurder, assyrier och deporteringen av lika många miljoner greker, kurder och andra kristna minoriteter. Allt för att skapa en så homogen enhetsstat som möjligt, en strävan som fortfarande pågår. Det framgår klart och tydligt av Turkiets grundlag - vilken för övrigt kopierades av Mussolinis fascistiska Italien på 1920-talet – där du enligt paragraf 301 förolämpar landet och begår ett brott genom att säga ”jag är kurd.” Straffet, som längst, kan bli livstidsfängelse.
Det är detta land vi kurder har att göra med.
Det PKK strävat efter sedan dess bildande, är framför allt ett: mänskliga fri- och rättigheter enligt FN-deklarationen. PKK har vid minst 11 tillfällen utlyst ensidig vapenvila och erbjudit sig till förhandlingsbordet. Turkiet har gjort det noll gånger. Förklaringen är att det i turkarnas ögon inte existerar några kurder och följaktligen inte finns någon motpart att förhandla med. Landet har istället valt att mörda miljoner kurder sedan 1923 då turkiska republiken bildades. Se Sheyh Said-upproret 1925, Ararat-upproret 1927-30, Dersim-upproret 1937-38, Adnan Menderes (Turkiets premiärminister på 50-talet) avrättning, militärkupperna på 1960,1970- och 1980-talet.
Kurdernas försök att med fredliga medel tillkännages grundläggande minoritetsfolksrättigheter har bemötts med våld, arresteringar, tortyr och deporteringar. PKK blev ett svar på denna grymhet och bildades som ett politiskt parti 1978. Emellertid förbjöds och förföljdes PKK:s politiker vilket 1984 resulterade i en väpnad kamp. PKK är sålunda ett resultat av de förfärliga metoder som implementeras och experimenteras på kurder under nästan ett sekel. PKK personifierar frihetskampen för miljoner kurder idag.
Det finns idag inga andra legitima kurdiska organisationer som kan föra kurdernas talan i Turkiet. Den dagen PKK lägger ner sina vapen kommer vi gå tillbaka till 1923. Morden, tortyren, arresteringarna och deporteringarna kommer att fortgå och tillta eftersom Turkiet aldrig frivilligt kommer att erkänna kurderna som ett folk, kurdiska som ett språk och erbjuda kurder deras mänskliga och demokratiska rättigheter.
Jag vill också påminna om att det inte fanns någon kurdfråga fram till PKK:s bildande. PKK skapade kurdfrågan. Dessförinnan hade tyrannerna som då styrde Turkiet gjort ett så förträffligt jobb att så gott som samtliga kurder såg det som uteslutet att vara något annat än just turk.
Det som avgör vad som är terrorism och vem som är terrorist är beroende av den politiska dagordningen men långt ifrån sanningen. Nelson Mandela stämplades som terrorist eftersom det passade dåtidens agenda, Gandhi var enligt engelsmännen terrorist en gång i tiden.
Det stämmer att alla kurder inte står bakom PKK. Såvitt jag känner till står inte heller alla svenskar bakom socialdemokraterna, cirka 30 procent i senaste valet. Även om samtliga 40 miljoner kurder inte delar PKK:s åsikter på varje punkt, så förenas vi i vår strävan efter mänskliga och demokratiska rättigheter med allt vad det innebär i vårt eget fosterland - Kurdistan. Vilket parti vi väljer att rösta på ska inte Carina Hägg (S) eller någon annan bestämma. Visst var fria val fundamentet i demokratin?
Turkiets president besöker Sverige.

Historiskt fel att terrorstämpla PKK

Sverige måste ta folkmordsfrågan på allvar

Presidenten, biskopen och den kriminelle


Ett statsbesök av en tveksam stat

Till Turkiets president: erkänn kurdernas rättigheter!

Assyriernas flykt bevis för Turkiets brister

Var är de turkiska framstegen, Carl Bildt?

Rädda Olof Palmes Park i Turkiet

Varför öppnar vi våra armar för Gul?

Turkisk EU-minister intervenerar i svensk opinionsbildning


Västvärlden måste vägleda Erdogan

Kurdisk hunger för frihet i Turkiets fängelser

Migrationsverket utvisar min klient till förtryckets Turkiet


Därför hungerstrejkar kurderna

Hungerstrejken visar att EU måste sätta press på Turkiet

Lyssna på Amnesty och kräv att Turkiet respekterar kurderna

Kafkas Josef K ställs inför rätta i Diyarbakir

Bildt tyst när Turkiet börjar islamiseras

Bildt måste våga tala klarspråk med Turkiets president

Samma förtryck i Turkiet som i Sydeuropa på 70-talet

Kulu är staden där alla älskar Sverige

Turkar i Sverige borde stå upp för kurdernas rättigheter

PKK:s terrorstämpel en eftergift till Nato-landet Turkiet

Vi måste inse att Turkiet är en stormakt


Att följa Turkiets diktat leder inte till stabilitet

UD plockar bort oss kurder efter turkiska påtryckningar

Turkiet försöker leda Mellanöstern

Turkiet ägnar sig åt etnisk rensning på Cypern

Som turk måste man inte försvara Turkiets övergrepp

Dags att klippa banden med PKK och den "djupa staten"
Dikran Ego har delvis rätt, men....

Ställningskrig mellan AKP-regeringen och militären intensifieras i Turkiet

Turkiet går mot ett storskaligt krig
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




kommentera I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.