Friskolorna bidrar till utvecklingen av hela skolan

Skoldebatten handlar alldeles för lite om hur vi kan utveckla undervisningen så att alla barn kan få en så bra utbildning som möjligt. Ett stort och varierat utbud av olika skolor är en viktig del av utvecklingen, vilket nu också bekräftats av en ny IFAU-rapport.

När jag för ett och ett halvt år sedan tackade ja till att bli ordförande för Friskolornas riksförbund var det av främst två skäl:

• Skolan lägger grunden för våra barns framtid och är därmed bland det viktigaste vi kan engagera oss i.
• Det svenska systemet där alla barn har möjlighet att hitta en skola som passar de egna förutsättningarna oavsett föräldrars härkomst och inkomst är fantastiskt. Det behöver dock utvecklas vidare och det är något jag gärna vill vara delaktig i.

Väl inne i debatten förvånas jag varje dag över hur lite intresse som ägnas just detta. Vad behöver våra barn lära sig? Hur kan själva lärandet utvecklas med hjälp av ny forskning och teknik? Hur underlättar vi valet? Hur följer vi upp och utvärderar skolorna? Hur tillsätter vi och stöttar skolledare och lärare? Hur tar vi hand om de barn som hamnat utanför?

Diskussionerna har istället gällt om de privata aktörer som engagerat sig ska kunna gå med ekonomiskt överskott i sin verksamhet eller inte. En icke-fråga då fakta visar att rörelsemarginalen är låg (cirka  4 procent) och utdelningen utgör mindre än en procent av intäkterna. En lägre marginal är en fara för att våga driva verksamheten långsiktigt, och en nollutdelning kommer i längden att innebära att ägarna tappar intresset. Ingen vill satsa all sin tid, sitt kunnande och ofta sin privatekonomi utan någon som helst ersättning.

Den viktiga frågan, nämligen om mångfalden och möjligheten att välja är bra föra våra barn blev åter aktuell häromdagen när Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) publicerade en rapport som undersökt hur resultaten påverkats av den växande friskolesektorn.

Forskarna har studerat hur skolresultaten i svenska kommuner påverkats av förekomsten av friskolor. De har undersökt både betyg och provresultat i slutet av grundskolan, andelen elever som gått vidare till teoretiska gymnasieprogram, samt hur många som klarat minst en termins högskolestudier vid 24 års ålder. På samtliga punkter har kommuner med en högre andel friskolor fått en förbättring av resultaten. Effekten är liten men tydlig – om andelen friskoleelever ökar med tio procent förbättras prestationerna i hela kommunen med mellan tre och fem procent.

Tack vare att även senare utbildningsnivåer bekräftar resultaten anser forskarna att de förbättrade prov- och betygsresultaten inte kan tolkas som betygsinflation. Effekten är inte heller omedelbar, utan har blivit synlig ungefär tio år efter att friskolereformen infördes.

Fortfarande är andelen elever i fristående skolor ganska liten; 12 procent i grundskolan och 24 procent i gymnasieskolan. Nästan 40 procent av alla kommuner har endast kommunala grundskolor, och 60 procent saknar fristående gymnasieskolor. En fortsatt spridning av fristående skolor till fler kommuner skulle alltså kunna vara ett av flera sätt att höja resultaten i den svenska skolan.

Genom att aktivt arbeta för bättre skolor och fler alternativ kan kommuner locka till sig nya invånare. För unga familjer som överväger att byta hemort är skolan en av de viktigaste faktorerna inför ett flyttbeslut. Med fler fristående skolor blir kommunens skolutbud ännu mer attraktivt.

IFAUs rapport har bidragit till att flytta diskussionen till de viktiga frågorna.

Gunvor Engström (8 artiklar)
http://landshovdingen.blekinge.se/

Anmäl