Bättre journalistik kan inte rädda papperstidningen

Vid årsskiftet upphör USA:s näst största veckomagasin, Newsweek, med sin pappersversion. I stället kommer Newsweek att göras om till en e-tidning som vänder sig till en internationell läsekrets, och som bara kan läsas av prenumeranter på nätet.

Frågan var inte om det skulle ske utan när det skulle ske, sa chefredaktören Tina Brown när förändringen presenterades härom veckan.

Sedan 2007 har Newsweeks pappersupplaga minskat med hälften. Idag står nätprenumerationerna bara för ett par procent av det totala antalet prenumerationer. Ändå finns det i praktiken inget alternativ. Att anamma teknikskiftet fullt ut är den enda chansen för Newsweek att överleva.

Papperstidningens kris är i grunden en strukturell kris. Det är naivt att tro att det går att vända krisen genom att erbjuda ett bättre journalistiskt innehåll. Ett bra innehåll kan stärka en tidnings ställning på marknaden, men långsiktigt är papperstidningen dödsdömd som distributionsform. Åtminstone när det gäller att förmedla nyheter till en större publik.

Det finns undantag. I Indien, där jag själv numera bor, säljs det papperstidningar som aldrig förr. Förklaringen är ett ökat välstånd i kombination med ökad läskunnighet. Men en bidragande orsak är också att det för många nyhetstörstande indier fortfarande finns få alternativ. När fler indier får tillgång till TV och internet kommer intresset för papperstidningar att avta, liksom det redan har gjort i väst.

I Sverige står vi precis nu inför en kraftfull strukturomvandling. Se bara på Svenska Dagbladets uppseendeväckande skrotning av både kulturdel såväl som egen sportredaktion. Papperstidningar slås ihop och läggs ner över hela landet. Det kommer inte att dröja särskilt länge innan de flesta tidningsläsare vant sig vid att använda eletroniska läsplattor, och när detta väl skett kommer det gå snabbt utför för pappersupplagorna.

Den avgörande frågan för papperstidningens fortsatta livslängd är inte hur länge det kommer att finnas läsare som föredrar att få sina nyheter tryckta på papper. I takt med att pappersupplagorna krymper kommer annonsintäkterna att sina. Därför kommer tidningsutgivarna av ekonomiska skäl att tvingas skrota pappersupplagorna långt innan dess att alla läsare anammat den nya tekniken.

En hel del tidningsprenumeranter kommer att protestera, men det är en utveckling som är svår att stå emot.

Exakt hur lång tid det tar innan pappersupplagorna försvinner styrs bland annat av följande faktorer:

• Intäktsfallet och den minskade läsningen av papperstidningar.
• Hur lång tid det tar innan tillräckligt många läsare har vant sig vid att använda läsplattor.
• Möjligheterna att ta betalt för elektroniska nyhetsmedier.
• Kostnaderna för att producera och distribuera papperstidningar.

Antalet läsplattor ökar i snabb takt, och enligt en Sifo-undersökning kommer snart var femte svensk att ha en läsplatta. Möjligheterna att ta betalt på nätet förbättras också, vissa tidningar har redan större intäkter från sina nätannonser än för sina annonser i pappersupplagan.

Det som kommer att fälla avgörandet är främst intäktsfallet i pappersaffären och detta i kombination med pappers-, tryck-, el- och distributionskostnaderna. Om dessa fortsätter att stiga som hittills blir det spiken i kistan för många pappersupplagor.

Utgivare som vill att deras tidningar ska överleva gör klokt i att skynda på övergången från pappersdistribution till nätdistribution. Den stora krisen för papperstidningen har inte brutit ut ännu, och när den väl gör det är det för sent att lägga om strategin. Mycket tyder på att den svenska papperstidningskrisen tilltar redan 2013.

Jonas Hellman (3 artiklar)

Anmäl