Så tystas de kritiska rösterna i Ryssland

I veckan antogs den nya lag av den ryska duman som kommer att göra det om inte helt omöjligt så ytterligt svårt att verka som kritisk röst i det civila samhället, eller som oppositionspolitiker i Ryssland. Lagen har populärt kallats ”den utländska agentlagen” och ger konnotationer till en svunnen Sovjet-era och spionromaner. Lagen innebär att ideella organisationer som får teknisk eller finansiell assistans eller rådgivning av en internationell eller utländsk organisation eller dess representanter kan dömas för förräderi gentemot den ryska staten. Så som lagstiftning som reglerar det civila samhället använts de senaste åren så finns starka farhågor att denna lag kommer att användas godtyckligt med spetsen riktad mot kritiska röster i det ryska samhället.

Eftersom det krympande civila samhället i mångt och mycket är beroende av utländsk finansiering, då statliga medel främst går till regimtrogna organisationer, så kan detta ses som ett mycket hårt slag mot den fria åsiktsbildningen i det ryska samhället.

Pussy riots geniala drag att med provokativa metoder skapa debatt både i hemlandet och internationellt har satt åsiktsfriheten i Ryssland lite högre upp på den mediala agendan. Det som i Ryssland handlade om den ortodoxa kyrkans nära band med makten och president Putin, kom i väst i stället att handla om konstens möjligheter att kritisera makten och verka politiskt. Sorgligt tyst har det tyvärr varit de senaste åren när lag efter lag antagits som gjort det svårare att kritisera urholkningen av den ryska demokratin, tystandet av kritiska röster och repressionen av det civila samhället.

I veckan kidnappades Leonid Razvozzhayev, aktivist och assistent till duma-ledamoten Ilya Ponomarev i Ukrainas huvudstad Kiev. Det är förstås anmärkningsvärt att rysk underrättelsetjänst kan arrestera en person i en annan stats suveräna territorium och UNHCR:s representant på plats har också i veckan uttryckt stark oro för händelsen. Razvozzhayev sökte hjälp på organisationen ”Borat ba” en ideell organisation som tillhandahåller hjälp till asylsökande, men när Razvozzhayev gick ut för att köpa en kopp kaffe blev han inknuffad i en bil och i handfängsel transporterad till en rättegång i Moskva utan advokat närvarande. Razvozzhayev har i  rysk media hävdat att han blivit utsatt för tortyr. Razvozzhayev är anklagad för att ha organiserat massprotesterna emot Putin den 6 maj i Moskva i år.

Hur kan vi i Sverige förstå händelserna i Ryssland riktade emot oppositionella? Det är märkvärdigt tyst när det kommer till medial täckning av det som händer yttrande- mötes- och åsiktsfriheten i Ryssland som ju ligger i Sveriges direkta närområde.

När regeringen ska beställa nya JAS-plan så motiveras detta med att Ryssland igen rustar upp sitt försvar och att maktbalansen i världen kan förändras så att Sverige kommer att behöva en helt annan beredskap. Det ligger förstås en viss sanning i detta men analysen av ”rysshotet” klingar föråldrad kalla-kriget retorik. Vi står för helt nya utmaningar när det kommer till Sveriges relation till Ryssland, som egentligen inte har så mycket att göra med ett förlegat fokus på det militära hotet. Bristen på demokrati är en sådan, som gör Ryssland i det långa loppet svagt och instabilt. Frågan är hur länge denna ”manövrerade demokrati” kommer att kunna hålla en missnöjd intellektuell opposition tystad. För tillfället ser situationen mörk ut.