Naturvård måste få kosta

Världen samlas nu i Hyderabad i Indien 8 - 19 oktober för att ta ytterligare steg för att säkra den biologiska mångfalden. Det är FN:s elfte partsmöte inom Konventionen om biologisk mångfald och miljöminister Lena Ek kommer att närvara. Hon har nyligen i debattartiklar belyst vikten av att man då bekräftar de mål och åtgärder för att rädda den biologiska mångfalden till år 2020, vilka antogs i en ny global vision i Nagoya för två år sedan.

Nu följs besluten från Nagoya upp. Förhoppningsvis kan man komma överens om ambitiösa och tydliga åtgärder för att nå målen om biologisk mångfald och integrera dessa i samhällsutvecklingen. För att åstadkomma detta behövs kunskap och resurser.

Mer kunskap om arter
Utan baskunskap om arterna kan vi inte följa förändringar i naturen, ställa de rätta frågorna eller se helheten. Vi behöver aktuell, kvalitetssäkrad och lättillgänglig kunskap om arter för att kunna förvalta naturresurser och ekosystemtjänster på ett hållbart sätt. Först då kan vi göra insatser för att nå Sveriges miljökvalitetsmål "Ett rikt växt- och djurliv” och ett hållbart samhälle.

ArtDatabankens verksamhet och dess arbete med Svenska artprojektet och Nationalnyckeln bidrar till att öka kunskapen om de dåligt kända organismgrupperna. Här finns stora hålrum att fylla. Dessa nya kunskaper förväntas leda till att data om fler arter inrapporteras och att kvaliteten i dessa data ökar.
I Sverige är naturintresset i allmänhet starkt och vi tar hjälp av duktiga artkännare när vi kartlägger den svenska biologiska mångfalden. På webbplatsen Artportalen rapporterar både professionella naturvårdare och andra kunniga människor in fynd av arter. Det är ett gott exempel på hur ökad delaktighet i samhället kan bidra till att höja kunskapsnivån.

Artprojektet – ett internationellt uppmärksammat initiativ
Regeringens satsning på Svenska artprojektet har rönt stor internationell uppmärksamhet, bl.a. i den renomerade tidskriften Science. Takten på den vetenskapliga produktionen är hög och projekten har tillfört värdefull kunskap och uppvisat hög eller excellent kvalitet, med internationell relevans. Svenska artprojektet har därmed inneburit att Sverige numera bedöms tillhöra en elit i fråga om biologisk artkunskap. Mer än 250 vetenskapliga artiklar har publicerats och den forskning och de inventeringar som Svenska artprojektet stöder har hittills lett till att över 2 400 arter nya för landet har upptäckts, varav ca 900 arter är helt nya för vetenskapen!

Dessutom har utförlig information om ca 2 600 arter, med kvalitetssäkrade populärvetenskapliga
artbeskrivningar och bestämningsnycklar, publicerats i 15 volymer av den populära Nationalnyckeln
till Sveriges flora och fauna. En kundundersökning visar att användarna är mycket nöjda med kunskapen och att den används i praktiskt naturvårdsarbete.

Hoten mot den biologiska mångfalden låter inte vänta på sig. ArtDatabanken strävar därför efter att effektivisera tillgängligheten och förbättra informationen om våra arter och natur. Samtidigt står vi inför hot om neddragningar. Det gör oss oroliga. Naturvård måste få kosta. Sverige kan även fortsättningsvis visa vägen för hur kunskap, ett medborgligt engagemang och en ökad samhällsintegration kan hindra förlusten av arter. Det är vi skyldiga naturen, de 8 000 deltagarna i Hyderabad och våra barn.

Johan Bodegård (1 artiklar)

Anmäl