Unga drabbas när kompetens inte matchas

Årets pris tilldelades Alvin Roth och Lloyd Shapley för deras forskning kring att ta fram lösningar för marknader som inte fungerar genom att matcha fram bästa möjliga lösning. Även 2010 års nobelpristagare Diamond, Mortensen och Pissarides vann priset för sina teorier kring matchning på arbetsmarknaden. Oavsett område så går det inte att komma ifrån att matchning är något som i framtiden kommer att bli allt viktigare, framför allt på arbetsmarknaden och i synnerhet för den yngre generationen.

Färsk statistik från SCB visar också på att antalet lediga jobb och vakanser stadigt ökar, samtidigt som regeringen i sin budget för 2013 bedömer att behoven av att anställa kommer att sjunka och arbetslösheten förväntas stiga. Antalet lediga jobb och vakanser har sedan finanskrisen 2009 ökat med runt 200 procent och det finns idag ca 65 000 lediga jobb och ca 25 000 vakanser. Ändå har vi en ungdomsarbetslöshet på närmare 21 procent.

Socialdemokraterna identifierar i sitt budgetförslag ett visst rekryteringsgap men vill till stor del, likt regeringen, fylla detta med satsningar på lärlingsplatser och gymnasiala yrkesutbildningar även om en satsning på bristyrken ska ”utformas”.

Här finns alltså enorma möjligheter till svenska konkurrensfördelar genom att få in fler unga med rätt kompetens på arbetsmarknaden. Siffrorna från SCB visar tydligt att Sverige får allt svårare att matcha kompetens inom flera viktiga branscher och kommer på sikt möjligtvis uppleva lägre ekonomisk utveckling, högre arbetslöshet och mindre gynnsamt investerings- och affärsklimat än vad som behöver vara fallet. Därför är det oroande att det från det politiska etablissemanget inte kommer fler konkreta förslag på hur svensk konkurrenskraft på sikt ska kunna styrkas annat än genom att avsätta medel till utbildning, och då i huvudsak på utbildning där efterfrågad kompetens inte gynnas.

Att som Socialdemokraterna dessutom vill ta bort de lägre arbetsgivaravgifterna för ungdomar under 26 som redan har ett jobb skulle knappast göra saken bättre sett till 2011 års nobelpristagare i ekonomi, som tilldelades priset för deras forskning kring hur bland annat företagens lönesättning och anställningsplaner påverkas av förväntningar på den ekonomiska politiken och vice versa. Ökad osäkerhet, som det idag är i omvärlden och för risken att anställa, kommer knappast förbättra ungas redan utsatta läge.

Vägar att gå för att underlätta för den yngre generationen att komma in på arbetsmarknaden och säkra svensk ekonomis konkurrenskraft på sikt skulle istället kunna vara

- initialt ännu lägre arbetsgivaravgifter för unga
- ett närmare lokalt samarbete mellan näringsliv och lärosäten över hela linjen och inte bara på de tekniska läroverken och handelshögskolorna samt
- ett attraktivare företagsklimat för unga där näringslivet är drivande och matchar in dem på den kompetens vi vet kommer behövas i framtiden.

För det kommer troligtvis inte så länge till handla om mer eller mindre pengar till utbildning utan mer om rätt pengar till rätt utbildning samt förmågan att gratis para ihop folk. Vilket faktiskt kan tyckas vara en enklare och billigare väg att gå. Men det är dags att sätta lite fart.

Ronny Siggelin (1 artiklar)

Anmäl