Så kan EU också vinna ekonomipriset

Europeiska unionen är världens största ekonomi. Större än den amerikanska och större än den kinesiska. Skillnaden är att USA och Kina har de största marknaderna medan Europas ekonomier fortfarande är uppdelade och fragmenterade.

Denna vecka firar EU 20 år med den inre marknaden. Den har tveklöst bidragit till ökad konkurrens och tillväxt. Konkurrens över gränserna har sänkt priser och gjort det möjligt för nya aktörer att etablera sig. Européerna har fått ökad levnadsstandard. Men den inre marknaden är inte genomförd fullt ut. Det är ett avgörande problem.

Trots att tjänstesektorn står för nästan 70 procent av Europas ekonomi och trots att det finns ett tjänstedirektiv som ska öppna upp gränserna för konkurrens omfattas merparten av tjänsterna inte av den inre marknaden. Inom telekomsektorn har vi visserligen fått förbättrad konkurrens, men vi har fortfarande inte en telekommarknad där vi kan ringa över hela Europa som om det vore ett vanligt samtal. För energisektorn fungerar den inre marknaden dåligt. 

Och inom kunskapsområdet är det bara att konstatera att vi ännu inte har en gemensam lagstiftning om intellektuella rättigheter, om patent och ännu inte en gemensam grund för våra universitet och forskningsinstitutioner som ger full rörlighet och fullt utbyte mellan europeisk forskning. Tvärtom är våra universitet nationella kunskapscentra som har en regional rekrytering. Vi borde tvärtom göra europeiska universitet till globala kunskapscentra i Europa.

När EU nu firar 20 år med den inre marknaden är alla överens om att den varit framgångsrik där den genomförts. Och vi ser också tydligt att Europa klarar sig väl där marknadsekonomiska reformer har genomförts som har öppnat upp för konkurrens och för fri etablering. Man kan säga mycket om de grekiska, italienska, spanska eller portugisiska ekonomierna. Men det är inte för mycket marknadsekonomi som präglar dem utan slutenhet, licenser, monopol, byråkrati och förbud att starta företag inom olika områden.

Omvänt ser vi inom telekomområdet, transportsektorn, inom handels- och detaljistområdet eller inom verkstadsindustrin stora europeiska företag som konkurrerar globalt och som drivit fram bättre och billigare varor och tjänster där de har kunnat verka i konkurrens.

Den andra vågen av den inre marknaden måste präglas av marknadsekonomi och fri handel, av öppenhet för nya aktörer och för nya marknader, och av att Europa åter gör de marknadsekonomiska reformer som en gång gjorde den europeiska ekonomin till världsledande.

För det första måste den inre marknadens krav leda till nationella reformer inom alla områden där vi i dag har konkurrenshinder, hinder mot företagande eller byråkratiska strukturer som avgör vem som får göra vad. En sann inre marknad måste bygga på att vi avvecklar det 21:a århundradets skråväsende. Och det är ett krav som måste ställas på oss alla.

Låt tjänstesektorn bli fri med respekt för nationella lagar och regler. Tillåt företag som hjälper våra sjuka bli friska, som stöder våra äldre och som lär våra barn de kunskaper som behövs. Tillåt konkurrens, nytt företagande och nya idéer som uppfyller ständigt högre krav istället för att vi låter offentliga monopol anpassa oss till lägre krav. Vi ska inte förbjuda vinst inom företagande vare sig det är välfärd eller byggande av välfärdens hus, bilar och tekniska utrustning. Vi ska välkomna nyföretagandet, den nya tanken och på att människor i hela Europa själva ska kunna välja det bästa.

Låt varje medlemsstat i EU utveckla sina lagar och regler så att det aldrig ska behöva ta mer än en vecka att starta ett nytt företag.

Låt europeiska universitet bli till allmänna stiftelser oberoende av regeringars styrning men med nationell finansiering som följer studenter, nationella forskningsanslag och konkurrens om europeiska och internationella forskningsprojekt.

Gör den europeiska energimarknaden till en enda marknad med konkurrens och med möjlighet att ta vara på alla energikällor vi har.

Låt utvecklingen av framtida mobiltelefoni bygga på gemensamma europeiska licenser som ger oss ett teleområde och en marknad med konkurrens där alla kan delta.

Låt tjänstesektorn och kunskapsindustrin utvecklas genom att gemensamma regelverk är tillräcklig grund för tjänsteföretagande var du än är i unionen.

Låt den europeiska kollektivtrafiken utvecklas under en konkurrens som lämnar gamla gränser och statsmonopol bakom sig så att det går att åka tåg snabbt mellan Europas huvudstäder utan att skilda system hindrar och försvårar.

Låt EU-budgeten finansiera gränsöverskridande vägar, tele- och elnät liksom investeringar i bredband där kommersiella aktörer inte kan verka. Minska på utgifterna för traditionell regionalpolitik som snedvrider konkurrens och dra ner jordbrukssubventioner och satsa på europeiska forskningsprojekt.

Det finns mycket att göra för den andra vågen av den inre marknaden. Det handlar till stor del om den idé som gav EU fredspriset, nämligen att binda folken samman, men nu vore det bra med reformer som en gång kan ge EU ekonomipriset, för att vi blivit världens mest konkurrenskraftiga marknad.

Gunnar Hökmark (39 artiklar)

Anmäl