Lägre skatter ger inga jobb när Sverige säljs ut

I Sverige sänks idag olika typer av skatter med syftet att stimulera framväxten av nya jobb och öka Sveriges konkurrensförmåga om utländska investeringar och lokalisering av multinationella forskningsintensiva företag.

En allvarlig brist i den förda skattepolitiken är dock att den bedrivs splittrat och oreflekterat och utgår ensidigt från en blind tilltro till skattesänkningar. Skattepolitiken riktar sig från fall till fall på att sänka enskilda typer av skatter utan någon helhetssyn eller strategiskt långsiktig näringspolitisk strategi. Internationella jämförelser visar dock att en skattestrategi som medvetet främjar en balanserad utveckling mellan små och stora företag på längre sikt är viktigare än själva skattenivåerna.

Läkemedels- och kemiindustrin är bland de mest internationaliserade branscher i världen där konkurrensen om forsknings- och utvecklingsinvesteringar är allt hårdare. Belgien och Sverige är ledande nationer på området och kan därför jämföras med avseende på effekter av utländska investeringar på näringslivsutveckling relaterat till hur skattepolitiken läggs upp i förhållande till inhemsk näringslivsdynamik i respektive land.

Nyckeltal för läkemedels- och kemiindustrin i Sverige och Belgien relaterat till skatter och ägandeform. Källa: Nationella myndigheter, OEC & European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations.

Tabellen ovan visar att det inte är skattenivåerna i sig som är det viktigaste utan en skattestrategi som tar hänsyn till småföretagens specifika utvecklingsförutsättningar. Sverige har samma nivå på bolagsskatt för storföretag och småföretag. Den svenska bolagsskatten är idag 26,3 procent och sänks till 22 procent 2013. Bolagsskattesänkningen kan få effekter för storföretag. Men det krävs vinst för att ta del av sänkningen, något entreprenörer och småföretagare till en början ofta saknar. En enhetlig bolagsskatt är uppbyggd för att gynna storföretag. Sänkningen av bolagsskatten gynnar storföretagen, men för många småföretagare blir snitteffekten bara några hundralappar i månaden.

Belgien har lyckats med en smart skattestrategi som attraherar utländska investeringar och samtidigt behålla företagen inom landets gränser. I tabellen ovan kan vi se en skattestrategi med ett differentierat regelverk för småföretag. I Belgien betalar små- och medelstora företag 10 procent lägre bolagsskatt, 24 procent jämfört med 34 % för storföretagen. Småföretagare som etablerar sig i Belgien får dessutom ta del av skatteincitament, sänkt skatt på patentinkomster, en skatteavräkning kopplad till vissa FoU-investeringar och en skattelättnad knuten till utbetalda löner till anställda som arbetar med FoU, som riktar sig till alla utländskt ägda företag oavsett storlek. Mot bakgrund av denna differentierade skattestrategi är det intressant att konstatera att Belgiens små- och medelstora företag står för 70 % av näringslivets bidrag till landets BNP jämfört med bara 57 procent i Sverige.

När det gäller utländskt ägande kan vi konstatera att 83 procent av de anställda inom svensk läkemedelsindustri arbetar i utländskt ägda företag jämfört med 73 procent för kemiindustrin. I Belgien är siffrorna 80 respektive 75 procent. En slående skillnad är dock att utländska etableringar i Belgien sker i huvudsak i form av nya investeringar (Greenfield-investeringar) medan i Sverige sker utländska investeringar i huvudsak i form av uppköp av befintliga företag (företagsförvärv). Mellan 74 och 68 procent av de utländska investeringarna Belgien är Greenfield-investeringar jämfört med bara 30 procent för Sverige.

Skillnaden i investeringsformen tycks vara den mest avgörande faktorn som gör att Sveriges läkemedels- och kemiindustri krymper medan Belgiens växer stort. Mellan 2003 och 2010 minskade antalet anställda i svensk läkemedelsindustri från 21 600 till 13 733. I Belgien ökade antalet anställda från 26 390 till 31 536. Forskningsresurserna i Sverige minskade fån 1030 miljoner euro till 988 miljoner euro. I Belgien ökade dessa från 1358 miljoner euro till 1780 miljoner euro.

Storföretagsdominansen och hårda beskattningsvillkor för småföretag gör att utländska investerare tenderar att köpa upp stora företag i Sverige istället för att starta nya verksamheter. Hela 55 procent av de anställda i utlandsägda företag i Sverige jobbar i företag med mer än 500 anställda. När ett stort företag kommer under utländsk ägarkontroll finns ägarlojaliteten inte längre på Sveriges sida. Utländska ägare köper upp stora företag i Sverige och tenderar att avveckla verksamheten. På 1990-talet var läkemedel en av de absolut viktigaste branscherna på Stockholmsbörsen med bolag som Astra och Pharmacia. Idag är en stor del av läkemedelsindustrin i stort sett ägarmässigt borta.

Att läkemedels- och kemiindustrin försvinner ägarmässigt tycks ha haft en negativ inverkan på dessa branschers utvecklingsförutsättningar. Antalet anställda inom kemiindustrin ligger idag på 90 300 personer i Belgien jämfört med 32 000 i Sverige. Handelsnettot för läkemedelsindustrin krympte från 41 miljarder 2006 till 27,4 miljarder 2011. Handelsnettot för kemiindustrin omvandlades från ett överskott på 20 miljarder år 2006 till ett handelsunderskott på – 1,9 miljarder kronor år 2011.

I Belgien går utvecklingen åt motsatt håll. År 2011 låg Belgiens handelsöverskott för kemiindustri på motsvarande 200 miljarder kronor. Belgien är ett av de största tillverkningsländerna av kemiprodukter i EU. Belgiens kemiindustri svarar för mer än 8 procent av den totala europeiska omsättningen inom branschen och står för hela 17 procent av den europeiska exporten av kemiprodukter jämfört med 2,2 % för Sverige.

Att läkemedels- och kemiindustrin utvecklas så olika i Belgien och Sverige tycks ha att göra med hur skattepolitiken utformas. I brist på en genomtänkt skattestrategi drabbas svenskt näringsliv av stora obalanser och storföregens dominans blir ohållbar med tiden. Astra Zeneca står för 80 % av Sveriges läkemedelsexport och frågan är inte om utan när den produktion som för tillfället är kvar i Södertälje flyttas till lämpligt låglöneland.

Däremot gör Belgiens skattestrategi att storföretagen och småföretagen, så väl inhemskt som utländskt ägda, växer i ömsesidigt beroendeförhållande till varandra inom ramen för en regional och nationell klusterdynamik. Denna klusterdynamik gör att små- och medelstora företag reduceras inte till underleverantörer, som det är fallet i Sverige, utan också står för betydligt större andel av produktionen och exporten. Inom läkemedels- och kemiindustrin står belgiska små- och medelstora företag för nära en tredje del av exporten, vilket minskar enormt branschens globala sårbarhet.

Så länge som utländska investerare bara är intresserade av storföretagsköp i Sverige kommer sänkta skatter bara leda till att utländska investerare fortsätter att köpa upp Sveriges bästa företag för att förr eller senare flytta nyckelverksamheter till utlandet. Uppgiften för näringspolitiken är därför dubbel. Det gäller dels att skapa villkor som gör Sverige attraktivt för verksamheter med höga förädlingsvärden, dels att utveckla strategiska skattevillkor som bidrar till att skapa en bättre balans i utvecklingsdynamiken mellan storföretag och små och medelstora företag.

Hedi Bel Habib (101 artiklar)

Anmäl