EU borde även granska fossila kraftverk

EU-kommissionen presenterade i går en rapport om kärnkraftssäkerheten i Europa. I den kritiseras Forsmarks kärnkraftverk för att bara ha en timme på sig att säkra verksamheten i händelse av ett totalt strömavbrott.

På Forsmark håller man dock inte med. Man påpekar att verksamheten nyligen genomlysts i två internationella granskningar, varav en gjorts av Internationella atomenergiorganet (IAEA), som konstaterade att kärnkraftverket "håller god internationell säkerhetsmässig standard".

Det är givetvis utmärkt att EU utreder säkerheten vid Europas kärnkraftverk. Knappast någon annan verksamhet, överhuvudtaget, är så omgärdad av säkerhetskrav och kontroll. Det är bra, för så måste det vara. Vem av EU och Forsmarks ledning som har rätt i detta fall är svårt att veta för en lekman. Men detta är inte huvudperspektivet, vilket alltid hamnar i kritikskugga av alla (givetvis fullt motiverade) rapporter om kärnsäkerhet.

För när granskade EU senast säkerheten vid Europas mängder av kol- olje- och gaskraftverk? När kollade Greenpeace detsamma? (Greenpeace presenterade i tisdags en rapport i samma ämne som EU, och kom föga överraskande fram till det av organisationen förutbestämda resultatet att alla svenska kärnkraftverk omedelbart borde stängas.)

Kraftverk eldade med fossila bränslen betraktas av såväl myndigheter som av miljöorganisationer som sågverk eller plåtverkstäder. Inga krav ställs. Inga utvärderingar görs. Ingen miljörörelse vågar jämföra olika energiutvinningsformer med varandra, annat än förnybara kontra bränslebaserade, och komma fram till den helt okontroversiella slutsatsen att förnybar energiutvinning från sol, vind och vatten är bättre än energiutvinning från ändliga resurser som fossilier eller uran.

Men när ska någon miljöorganisation, eller något miljöparti, ta ställning mellan vad som är värst av de cirka 86 procent av världens energi som kommer från ändliga naturresurser – är det fossila bränslen (cirka 80 procent) eller uran (cirka 6 procent)?

Kärnklyvning medför risker, vilket visat sig två (2) gånger i världshistorien (Tjernobyl och Fukushima), medan fossilbränningens risker är kontinuerliga och absoluta. Kol, olja och gas värmer jordens klimat till ett inferno – det är det scenario vi är på väg emot, om fossileldningen fortsätter som hittills i tangentens riktning.

Däremot medför kol-, olje- och gaskraftproduktion mindre risker under drift, om där sker en olycka, jämfört med om man aktivt kopplar ur alla säkerhetssystem på ett gammalt sovjetbyggt kärnkraftverk och trycker gasen i botten för att se vad det tål, eller om man bygger kärnkraftverk i jordbävnings- och tsunamidrabbade områden och avstår från att förse det med strålningsfilter (hade Fukushima haft strålningsfilter som alla svenska kärnkraftverk, liksom de flesta i världen, förseddes med efter Harrisburg, så hade ingen fara skett trots de enorma påfrestningarna i form av jordbävningen på magnitud 9 och den 14 meter höga flodvågen).

Sker en explosion i ett kol- olje- eller gaskraftverk uppstår brand och – kanske – att hälsovådliga nivåer av kolväten och sot smutsar ner närområdet. Det är väl lättare att sanera än radioaktivitet (även om det också är fullt möjligt att sanera).

När man utvärderar energiformer ur säkerhetssynpunkt så saknar dessa utvärderingar ett betydande värde om inte jämförelser görs med annan energiproduktions säkerhet. Och tar man inte hänsyn till olika energiformers säkerhet under hela dess livslopp – från gruvbrytning till slutförvar; i urberget vad gäller uran, i atmosfären vad gäller koldioxid – så blir utvärderingarna missvisande.

All energipolitisk debatt måste föras mot bakgrunden av att fossilbränslena eldar på växthuseffekten; att dessa bränslen står för 80 procent av världens energiproduktion, och att situationen är så pass akut att alla fossileldade kraftverk jorden runt måste stängas inom 38 år.

Ska vi vrida upp termostaten på bastun ytterligare några snäpp för att kunna avveckla all kärnkraft före all fossilkraft, eller ska vi låta kärnkraften vara kvar en tid och åtminstone mildra drivhuseffekten?

Det är huvudfrågan.