Nya Slussen ett riskprojekt som spränger budget

Nya Slussen är ett ohållbart riskprojekt som spränger stadens budget. Plan- och bygglagens och Miljöbalkens krav på redovisning av alternativa lösningar för både Slussen och Mälarens reglering är inte tillgodosedda i stadens planering. Det saknas ett genomlyst scenario om att förnya Slussen i dess nuvarande form och samtidigt skapa mycket bättre förhållanden för kollektivresenärer, gående och cyklister. Vi är övertygade om att ett sådant alternativ skulle innebära minskade risker och miljöstörningar, snabbare byggtid - och inte minst - lägre kostnader.

Stockholms byggnadshistoria visar hur en långsiktigt hållbar stad skapats där förutsättningarna varit svåra. Malmarna har bundits samman inbördes och med fastlandet med väl fungerande brolösningar. Topografin har anpassats för stadsplanerna – Hornsgatspuckeln och Hamngatan är bra exempel. Utfyllnader vid Stadsholmen och Södermalm har förbättrat förhållandena för sjöfarten. Man har begränsat ingreppen till det som varit nödvändigt. Allt för att skapa en bekvämare, säkrare och mer användbar stad för stockholmarna.

Stadens planering av Nya Slussen innebär en vändpunkt. Här planeras ingrepp som inte bara är onödiga, utan också farliga. Att koncentrera hela den nödvändiga ökningen av Mälarens avbördning till Slussen innebär omfattande muddringar, stödkonstruktioner och utfyllnader i Riddarfjärden och Saltsjön. Kraftigt förorenade sediment som störs och flyttas frigör giftiga utsläpp i Riddarfjärden och Skärgården. När Nya Slussens kanaler öppnas för fullt (motsvarande Dalälvens vårflod) måste all sjöfart stoppas och kajerna stängas för allmänheten. Risker för ras och erosion uppstår eftersom kajer och byggnader runt Slussen bärs upp av sediment och utfyllnader och inte av fast berg. Detta är onödigt risktagande. Om Mälarens ökade avbördning i stället fördelas på flera andra ställen, t ex Hammarby sluss och Södertälje, minskar strömhastigheten vid högvatten avsevärt.

Att spränga ut stora bergrum för en bussterminal i Katarinaberget är också ett onödigt risktagande, som bryter mot traditionen att anpassa byggandet till de fysiska förutsättningarna. Miljöförvaltningen varnar för allvarliga störningar både under byggtiden och på lång sikt för skador på byggnader och miljö. Tusentals personer kommer att behöva evakueras under flera år. Statens expertorgan (SP) har av säkerhetsskäl dömt ut bergrumsterminalen på grund av brand- och olycksrisker. Dessutom kommer bergrummen att vara överdimensionerade när tunnelbanan förlängs till Nacka.

Nya Slussen orsakar med sina överdramatiserade ingrepp en omfattande förstörelse i delar av innerstan, Riddarfjärden och Innerskärgården - i kärnan av stadens helhet. Vi kommer även fortsättningsvis att behöva göra vissa ingrepp, till exempel tunnlar för nya spår. Men vi måste begränsa dem till sådant som är nödvändigt och som inte orsakar miljöskador.

Planerna för Nya Slussen är dåligt underbyggda både tekniskt och ekonomiskt. Projektets kommersiella del har rasat i och med att gallerian nu försvinner. Finansieringen av bergrumsterminalen och vattenombyggnaden är inte klar. Trots folkliga protester finns i projektet både kontorshus och lägre byggnader som kommer att skymma utblickar som vi är vana vid. Den föreslagna nya vägbron skapar rampliknande förhållanden långt in på Gamla Stans kajsida. De stora och höga trapporna i de stora gångstråken blir ett hinder för många. Dagens förhållanden överträffar på de flesta sätt planerna för Nya Slussen både i funktion och anpassning till topografin.

Sten Nordin (M) lovade i kommunfullmäktige den 24 september att ”om ramarna spricker med mer än 10 procent måste vi komma tillbaka till fullmäktige för nya beslut.” Enligt våra beräkningar ligger kostnaderna för Nya Slussen långt över de 8 miljarder som staden lagt fast i sin budget.

Plan- och bygglagens och Miljöbalkens krav på redovisning av alternativa lösningar för både Slussen och Mälarens reglering är inte tillgodosedda i stadens planering. Det saknas ett genomlyst scenario om att förnya Slussen i dess nuvarande form och samtidigt skapa mycket bättre förhållanden för kollektivresenärer, gående och cyklister. Vi är övertygade om att ett sådant alternativ skulle innebära minskade risker och miljöstörningar, snabbare byggtid - och inte minst - lägre kostnader.