Fjäsk för Obama talar för Romney-seger ikväll

Det tredje oktober drabbar Obama och Romney samman i den första av tre debatter. Tittarsiffrorna för de välregisserade och ganska tråkiga konventen var låga. Men de amerikanska väljarna kommer av flera skäl att se åtminstone någon av debatterna.  

Först och främst har valet varit mycket jämnt i månader nu. Trots allt kampanjande, konventen,  tiotals miljoner dollar i propaganda, grodor och klantiga utspel, arbetslösheten, den sega ekonomiska återhämtningen och internationella incidenter är kampen stenhård. Detta gör debatterna extra intressanta och spännande. Kanske är det debatterna som kommer att tippa vågen.

Debatterna kommer att ge svar på flera viktiga frågor och tittarna kommer att bedöma de två kandidaterna noggrant. Det säger sig självt att debatterna även utgör ett utmärkt tillfälle att jämföra dem. Är Obama så bra som många tror eller minns, och vem är egentligen Romney och är han lämpad för jobbet? Debatterna kommer förmodligen både att bekräfta och omkullkasta föreställningar. Sedan finns det förstås också ett tävlingselement i det hela. Vem kommer att vinna och hur skadad kommer förloraren att bli? Under en debatt kan en kandidat vinna framför våra ögon, till skillnad från under de regisserade konventen. Miljontals amerikaner kommer därför att titta och många kommer att stänga av tv:n förstärkta i sin föreställning, andra kommer att vara mer osäkra och vissa kommer att riva sitt hår eftersom deras kandidat klantat sig.

Många säger att det är fördel Obama för att han är en skicklig talare och debattör. Men detta stämmer inte. Obama är stundtals en fantastisk talare, men han är inte en särskilt skicklig debattör. De som tror att han enkelt utmanövererade John McCain i debatterna 2008 har fel. Obama var stabil och samlad, men han sade varken något märkvärdigt eller minnesvärt under någon debatt med McCain och att kora segraren dem emellan är svårt. Men en slutsats man kan dra efter valet 2008 är att det är mycket svårt att skaka Obama. Han håller huvudet kallt, han är stabil och har ett bra pokeransikte. Å andra sidan kan hans lugn tolkas som att han är passiv, oengagerad och saknar passion.

Att vara den sittande presidenten ger många fördelar i valkampanjen. Men i debatterna kan det vara en nackdel. Presidenten måste försvara alla beslut han tagit och det är svårt att lova en fantastisk och annorlunda framtid från den positionen. Han måste snarare argumentera för att han gjort ett tillräckligt bra jobb för att förtjäna att bli omvald. I Obamas fall är detta en svår uppgift. Han har mycket att försvara och landets ekonomi är allt annat än bra.

Ämbetet som president påverkar den som innehar det på många sätt. Det kan bland annat göra en till en sämre debattör. I tre och ett halvt år har människorna runt Obama bugat och fjäskat inför honom. Presidenten bestämmer själv vilka han vill träffa och omge sig med. Få ger svar på tal eller utmanar presidenten och det är extremt sällsynt att någon förolämpar presidenten. De flesta vill bara göra det så bekvämt som möjligt för presidenten. De lindar in saker och väljer att peppa presidenten vid motgångar framför att kritisera presidenten. Det här har inte bara med att göra att många av Vita husets anställda är lismare eller rädda och nervösa människor. Det har också att göra med att många anställda, inklusive presidenten själv, numera är mer historiskt medvetna om presidentskapet. De har alla läst och studerat de tidigare presidenterna och den sittande presidenten är deras Lincoln eller deras Roosevelt. De vet  att han kommer att hamna i historieböckerna. Detta gör att de vördar både presidentskapet och i förlängningen även den sittande presidenten för mycket. Amerikas president kan idag fungera som själv definitionen av begreppet ”larger than life”. Detta gör att dagens presidenter lever i en skyddad bubbla, till skillnad från Lincoln själv -  som ofta fick besök av vanliga medborgare som kom och knackade på hans dörr. På den tiden utgick man mer från att presidenten jobbade för dem, än tvärtom. Det gjorde förmodligen Lincoln mer jordnära.

Obama har levt i denna bubbla länge och han har inte anammat ledarstilen att omge sig med rådgivare som utmanar honom. Snarare tvärtom. Frågan är hur detta kommer att påverka debatten. Vad kommer att hända om Romney varken visar respekt eller vördnad  och aggressivt ger svar på tal? Kommer Obama att förlora fattningen? John Kerry lyckades att få George W. Bush 2004 att tappa ansiktet genom att göra just detta vid några tillfällen. Många republikaner vill att Romney ska vara just aggressiv. Vissa hoppas på att Romney ska göra Obama mållös och få honom att mumla som George W. Bush gjorde. Andra hoppas på att han ska locka fram Obamas mer mörka sida. Obama är inte känd för att vara trevlig och vid flera tillfällen har han, oftast när han varit oförberedd eller talat utan anteckningar, lämnat åskådarna med ett kallt intryck av honom. Om Romney får Obama att framstå i en sådan dager har han vunnit mycket. Två saker talar för att Romney i alla fall har en chans att locka fram Obamas mer otrevliga sida. Först och främst står de för två väldigt olika politiska alternativ. Men kanske mer intressant i just detta sammahang är att Obama personligen ogillar Romney.  

Vissa aspekter kan dock räknas som fördelar för den sittande presidenten inför debatterna. Alla känner till presidenten och alla vet att han i alla fall har de egenskaper som krävs för jobbet. Utmanaren måste presentera sig och på ett trovärdigt sätt visa att han är redo för jobbet, och för många amerikaner har Romney ännu inte lyckats med detta. Men lyckas Romney att nå upp till denna miniminivå under debatten, vilket han förmodligen kommer att göra, har han mycket att vinna. Historiskt sett har det visat sig att utmanaren tjänar på att stå brevid presidenten. Det gör utmanaren mer presidentlik.

Många republikaner ser debatterna som den sista chansen för Romney att erövra Vita huset. Romney måste helt enkelt prestera väl. Är han inte bra redan i den första debatten, som sätter trenden för de kommande debatterna, kommer det att vara mycket svårt för honom att ha någon chans i valet. Mycket står med andra ord på spel på onsdag, men samtidigt är många republikaner nervöst optimistiska. Romney har nyligen genomgått ett hårt primärval med ett rekordstort antal debatter. Romney är således erfaren och matchtränad. Dessutom har han de senaste dagarna ägnat sig åt intensiv debatträning med Ohiosenatorn, Rob Portman, som stand-in för Obama. Debatten kommer att vara det viktigaste framträdande i Romneys politiska karriär. Hittills har han presterat som bäst när pressen har varit stor. Frågan är om han gör det även denna gång.

För Obama är en strålande prestation i debatterna inte lika avgörande. Dagarna före debatten kommer Obama att sparra med John Kerry, som fått uppgiften att agera stand-in för Romney. Romney har gjort bort sig vid flera framträdanden under valkampanjen och Obamakampanjen hoppas på att en aggressiv Obama kan pressa Romney att säga fel saker. En misslyckad formulering kan vara mycket kostsam, då de de klipps ut och sprids i ljusets hastighet över internet.

Mycket talar dock för att Obama inte kommer att vara lika förberedd som Romney inför den första debatten. Obamakampanjen, inklusive Obama själv, har de senaste dagarna ägnat sig åt att försöka sänka förväntningarna på Obamas prestation. Detta säger något om situationen. I dagsläget har Obama mer att förlora och mindre att vinna på debatterna. Ett oavgjort resultat är att betrakta som en seger för Obama och om Obama fick möjligheten att ställa in alla debatterna, skulle han med allra största sannolikhet genast säga ja. Det skulle definitivt inte Romney göra.

Björn M. Ottosson (47 artiklar)

Anmäl