Malmö måste utreda antisemitismen i staden

Den 28 september 2012 måste bli ihågkommen som en skammens dag i Malmös historia. När Malmöborna vaknade upp så hade den judiska församlingen på ett barbariskt sätt blivit attackerad. Vi kan inte acceptera att en sådan attack sker år 2012, 67 år efter andra världskrigets slut. Är det så att vi verkligen inte har lärt oss något av alla hemskheter som skedde i Hitler-regimens koncentrationsläger och de fruktansvärda konsekvenser som passivitet inför antisemitism kan få? 72 år efter kristallnatten ser vi ännu mer krossat glas vid judiska församlingen i Malmö. Ännu en mobb har genomfört illdåd mot människor bara för att de är judar.

Att  glömma den 28 september 2012 och tro att det endast handlade om skadegörelse är att visa passivitet inför antisemitism. Vi måste erkänna vikten av denna händelse. När någon lämnar den antisemitiska retoriken och börjat använda våld, då är vi på väg åt fel håll.

I denna stund finns det så många saker som politiken kan göra för att vända denna negativa utveckling. Först och främst behöver judiska församlingen i Malmö moraliskt stöd från politikerna i Malmö. Ett sådant moraliskt stöd måste manifesteras tydligt och under en lång tid så att budskapet når ut. Det är också viktigt att alla politiker ställer upp. De politiker som inte ställer upp sanktionerar fler attentat.

Det behövs en stor kommunal utredning om antisemitism i Malmö. Hur blev det så farligt att bära kippa i Malmö? När hände det och varför? Malmöbor borde inte få veta att det finns antisemitism i Malmö genom reportage i Expressen. Vi behöver en ordentlig utredning som berättar var hatet kommer ifrån och det finns kommunalråd i Malmö som på papperet har ansvar för antidiskriminering och demokrati. Det är på tiden att de börjar göra sitt jobb!

Det behövs en kommunal kampanj mot antisemitism i Malmö. Varje skola, arbetsplats och fritidsgård måste besökas. Budskapet måste ut. Den kampanjen måste handla om antisemitism, inte rasism i allmänhet. Om en mindre grupp kan organisera en kippavandring i Malmö så kan Malmö kommun säkerligen mobilisera Malmös befolkning mot antisemitism.

Det behövs en speciell handlingsplan mot antisemitism i Malmö. Den som inte förstår att antisemitismen i Malmö är ett större problem än andra former av rasism lever i en fantasivärld. Problemet finns, det har växt och en handlingsplan borde tagits fram redan när Simon Wiesenthal-centret gav första varningen om att judar inte borde resa till Malmö. En internationell organisation av den kalibern hittar inte bara på saker utan problemet är verkligt och det krävs åtgärder.

Viktigast av allt är att politiker i Malmö inte uttrycker sig ”klumpigt” eller gör ”misstag” när de uttrycker sig om Israel-Palestina frågan eller judar i Malmö. Innan var det oacceptabelt. Efter den 28 september 2012 är det en indirekt uppmuntran till terrorism att göra uttalanden som svartmålar judar i Malmö eller ger en osaklig bild av Israel-Palestina konflikten.

Kampen mot antisemitism måste hamna högst upp på den politiska agendan i Malmö. Budskapet måste komma ut att det finns ingen som helst ursäkt för terrorism. Det spelar ingen roll vad som har hänt i ens hemland eller vad ens religion säger. När vi ställer hemländer och religioner bredvid en trygg judisk församling så saknar hemländer och religioner värde. Just nu och för en lång tid framåt måste en trygg judisk församling vara prio ett för Malmös politiker.

Vi har ett val mellan att ha ett civiliserat Malmö med religionsfrihet för alla eller en stad där judarna är under ständigt hot av en antisemitisk mobb. Det är dags för Malmös politiker att göra ett val.
 

Nima Gholam Ali Pour (56 artiklar)

Anmäl