Lärarna kan inte få högre status utan stöd från staten

Många lärare har uttryckt missnöje med det nya löneavtalet. Först, vad innebär då detta avtal i praktiken?

Jo, första året, 2012, ligger procentsatsen på 4,2%. Därefter finns inga siffror, men arbetsgivarsidan, SKL, ska visa att den höga siffran år ett fullföljs övriga tre år. Görs inte detta kan avtalet sägas upp i slutet av 2014, alltså ett år innan avtalstiden löper ut.

LR, facket som jag är med i, ser avtalet som ett test för SKL där man ska se hur arbetsgivarsidan, kommunerna, värderar sina lärare samt hur de sköter sitt huvudmannaskap. Många inom LR driver ju frågan att åter förstatliga skolan i stället för att som nu vara kommunala. 

Om man då ser till 4,2% första året så är det ju mer än vad andra yrkesgrupper fått. Det är väl bra? Ändå är det mycket missnöje och många lärare överväger att lämna sina fackförbund, Lärarförbundet eller Lärarnas riksförbund. Är det de där tiotusen kronorna som spökar? Hade man som lärare förväntat sig tiotusen mer i månaden tror jag man haft orealistiska förväntningar. Så länge skolan är kommunal är det en omöjlighet anser jag. Såna resurser finns inte. Då måste man höja kommunalskatten, be övriga kommunanställda hålla nere sina löner, eller dra ner på andra kommunala verksamheter. Sådant är inte populärt bland oss som kommuninvånare, ingen har sådan lojalitiet, inget konstigt med det. Om man dessutom är i en kommun som min egen med mycket ansträngd ekonomi, så ser man orimligheten i höjningar i tiotusenkronorsklassen. Jag ser snacket som tiotusen kronor mer som att starta en debatt i frågan mer än att det skulle vara realistiskt med kommunalt huvudmannaskap.

Varför blev det inte strejk då om nu avtalet ses som magert? Historiskt sett leder inte moderna strejker till mycket. Se sköterskestriden samt förra gången lärarna strejkade i början på nittiotalet. Först sympati, sedan massa "fy fan" när man själv drabbas av att yrkeskategorier uteblir från sina arbeten. En strejk bland lärarna hade gjort att vi gått miste om den retroaktiva löneförhöjnin g som väntat medan förhandlingarna om dagens löner pågått. I runda slängar handlar det om 9000 kronor för varje lärare år 2012. Frågar man de fackliga så tror inte de att man fått fram en lika bra siffra som 4,2% om ett och ett halvt år om samhällsekonomin fortsätter nedåt. Hur skulle den goda allmänheten se på lärarkåren om man tackat nej till ett bud som är mer än vad andra fått? Det är mycket att tänka på när man ger sig in i avtalsförhandlingar och jag är rädd att många av oss lärare tänkt tiotusen till eller strejk, men nåt sånt tror jag inte varit ens ett alternativ på förhandlingsbordet. Den som fortfarande ropar på strejk som en väg att gå anser jag inte ha rätt i saklighet, utan då handlar det mer om känslomässiga argument och frustration.

I det nya avtalet ryms också frågor om arbetstid och arbetsbelastning med ett tidschema när dessa frågor ska tas upp och tänk, kanske till och med lösas en gång för alla. Även det är stora delar i dagens läraryrke, inte bara lönen. Det är ständigt ett slöseri med skattepengar när jag som lärare sitter och sköter inrapporteringar till CSN för att dra studiebidrag för eleverna. Eller massa pappersformalia som ingen läser, men som ändå måste finnas för att det är bestämt så. Kommer man till rätta med sådant ofog under avtalstiden, ja då är det ett bra avtal.

Slutligen, i januari 2014 kommer en statlig utredning om kommunaliseringen och huvudmannaskapet att presenteras. Efter det då kan diskussionen om statushöjning och tiotusenkronorsfrågan på allvar diskuteras. Återigen, förblir skolan kommunal, så går det inte att lösa utan statens ekonomiska muskler. Lägger ingen värdering i det, utan det är den organisatoriska och ekonomiska verkligheten bara. Att kommunalisera skolan är ett arv från Göran Perssons tid och jag hoppas verkligen att han och andra inblandade i det beslutet inser att det var ett kostsamt och illa underbyggt felbeslut. Ska jag vara riktigt ärlig tror jag våra ansträngda kommuner gärna i dagsläget sluppit att ha ansvar för oss i skolan.

Jörgen Krüsell (22 artiklar)

Anmäl