Bra villkor krävs för att försvaret ska kunna rekrytera

Idag debatterar jag den pågående försvarsreformen med Peter Hultqvist i riksdagens kammare. Regeringen har föreslagit ökade anslag för försvaret med särskilt fokus på förbandsverksamheten.

Försvarsreformen ger välutbildad, övad och professionell personal som skapar tillgängliga förband och stärker Sveriges försvarsförmåga. I takt med att vår omvärld förändrats har Försvarsmakten fått nya uppgifter. Därmed har även arbetsuppgifterna för personalen i försvaret förändrats och många i Försvarsmakten har bytt verksamhetsort mer än en gång. Efter de nya mål som försvaret har sedan 2009 – att försvaret av Sverige sker både inom landet, i närområdet och utanför närområdet - är det nu krav att Försvarsmaktens anställda ska vara redo att genomföra insatser utomlands. Det kan innebära att man befinner sig borta från familj och vänner under längre perioder. När mycket av debatten handlar om försvarsmateriel tål det att sägas att det är personalen som är Försvarsmaktens viktigaste resurs.

Införandet av tvåbefälssystemet innebär ännu en förändring för en stor del av Försvarsmaktens anställda. Cirka 4 400 av Försvarsmaktens ca 9 500 yrkesofficerare kommer från årsskiftet 2013 att ha placerats på en specialistofficersbefattning. När försvarets nya insatsorganisation är på plats är Försvarsmaktens behov 3 300 officerare och 5 900 specialistofficerare. Tvåbefälssystemet liknar det som finns i flera andra länder, och införandet av systemet, med specialistofficerare och officerare, syftar ytterst till att öka försvarets användbarhet.

Arbetet innebär att Försvarsmakten tar ytterligare ett steg för att få rätt man eller kvinna på rätt plats och tillvarata allas kompetens. Av naturliga skäl skapar ett så omfattande arbete oro. När nu Försvarsmakten gör det, som bland annat den tidigare försvarsberedningen konstaterat vara nödvändigt och som Riksdagen beslutat, är det viktigt för mig att stå upp för denna nödvändiga och viktiga reform.

Reformeringen av försvarets personalförsörjning omfattar även rekrytering av gruppbefäl soldater och sjömän som numer sker på frivillig grund. Rekryteringen har överlag nått goda resultat. Hittills i år har nästan 20 000 ansökningar inkommit om att få göra tester till drygt 3 000 platser i den grundläggande militära utbildningen.

Försvarsmakten har samtidigt nått, och i vissa fall överträffat, sina rekryteringsmål gällande kontinuerligt (heltids) och tidsbegränsat (deltids) tjänstgörande soldater och sjömän. I dagsläget har myndigheten anställt över 4 000 soldater och skrivit interimskontrakt med cirka 4 700 ytterligare.

När det gäller att behålla soldater och sjömän över hela anställningstiden, har systemet inte varit i bruk tillräckligt länge för att vi ska kunna dra några definitiva slutsatser. Signaler om avhopp från utbildningen måste däremot tas på allvar och orsakerna analyseras. Samtidigt rapporterar Försvarsmakten att något fler än tidigare väljer att avbryta utbildningen. Myndigheten vidtar nu åtgärder för att bättre följa upp orsakerna till avgångar, bl.a. genom avgångssamtal. Det nya personalförsörjningssystemet är ännu inte fullt utvecklat, och det är viktigt att Försvarsmakten fortlöpande vidtar åtgärder och genomför förändringar varefter.

Förändringarna inom personalförsörjningen är omfattande och tar tid att genomföra. Det ser vi inte minst i andra länder som också lämnat värnplikten t.ex. Tyskland.

Här finns det anledning att vara ödmjuk inför reformarbetet och givetvis följer jag noga hur den nya personalförsörjningen utvecklas. Regeringen har därför uppdragit åt Försvarsmakten att redovisa sina överväganden och åtgärder i en rad frågor. Det rör bland annat meritvärdering, arbetet med sociala villkor, inrättandet av olika samarbetsformer med övriga samhället på både lokal och central nivå och inte minst se över användandet av premier som ett incitament. Uppdraget ska redovisas i mars nästa år. De åtgärder propositionen redovisar är alliansregeringen och socialdemokraterna överens om. Efter hand som vi tar del av myndighetens erfarenheter fortsätter vi att utveckla Försvarsmaktens personalförsörjningssystem ytterligare.

Regering och riksdag beslutar om målen för vår säkerhet. Myndigheten har till uppgift att på bästa sätt bemanna organisationen så att målen kan uppnås. Det krävas bra villkor och hög kvalitet i verksamheten både för att rekrytera och behålla personal. Det är en förutsättning för att Försvarsmakten ska kunna bli en ännu bättre arbetsgivare.