Åklagare försöker sätta dit företagare för en raggmunk

Det började med att krögaren Lena Kahlbom intervjuades i TV4-nyheterna i juli 2008. Lena Kahlbom driver restaurangen Alex Matservice i Arninge, ett par mil norr om Stockholm. Intervjun handlade om problemet med att kommuner kräver betalning av restauranger för kommunala livsmedelskontroller som inte genomförs. I fallet med Alex Matservice hade det gått tre år mellan besöken, trots årliga fakturor från kommunen.

Strax efter TV4-intervjun följde däremot ett stort antal nitiska kontroller och besök från kommunens inspektörer på kort tid. Detta mönster känns igen från andra fall som Centrum för rättvisa har drivit.

Ett exempel handlar om korvgubben Pontus Göransson i Göteborg. Han började sälja korv från en vagn på Avenyn i Göteborg i januari 2007. I början av varje år fick han en förskottsfaktura från kommunen för dess kontroll av livsmedelshanteringen. Men så sent som i november 2010 kunde Pontus Göransson konstatera att kommunen inte hade utfört en enda kontroll sedan han startade företaget.

Därför krävde han pengarna tillbaka och riktade allvarlig kritik mot kommunens tjänstemän i media. Men istället för återbetalning beslutade kommunen en månad senare om en extra stor kontroll. Det blev plötsligt nödvändigt att åka hem till honom och granska hans korvvagn noggrant. Enligt kommunen tog operationen sammanlagt 16 timmar och 20 minuter. Tio timmar ägnades enligt kommunen åt möten och planering inför kontrollen av korvvagnen (som mäter 90x90x50 centimeter).

Det är ett allvarligt oskick när kommunala tjänstemän i praktiken beslutar om repressalier mot enskilda som riktar kritik mot deras handläggning i media. Det är ett av skälen till vårt engagemang i den här typen av fall.

I fallet med Alex Matservice upptäckte kommunens inspektörer – vid en av alla de inspektioner som följde efter intervjun i TV4 – att Alex Matservice lagade raggmunk. Raggmunk innehåller mjöl och hälsoskyddskontoret menade att Alex Matservice inte hade rätt att använda mjöl till raggmunkar, utan bara till bakning. Därför åtalsanmälde hälsoskyddskontoret Alex Matservice i januari 2009. Genom en 45-sidig skrift.

Åklagaren valde att inte inleda någon förundersökning. Men hälsoskyddskontoret lät sig dock inte nöjas med detta, utan begärde omprövning av åklagarens beslut. Och till slut fick man alltså med sig en åklagare som valde att inleda en rättsprocess. Den 25 mars 2011 bestämde sig Norrorts åklagarkammare i Stockholm för att ge in en stämningsansökan till tingsrätten mot Alex Matservice.

Enligt åklagaren hade Alex Matservice begått en brottslig handling när man lagade raggmunk. Det kan låta lite parodiskt – men det finns ett reellt skäl att vara noggrann med mjölhantering, eftersom mjöl kan vara farligt för allergiker.

Inför tingsrätten förklarade Lena Kahlbom att hon hade drygt 20 års erfarenhet av att laga mat för allergiker och att man var mycket angelägen om att följa alla typer av regler och förelägganden. Hon förklarade också att under alla dessa år i restaurangbranschen hade ingen drabbats av vare sig allergi eller sjukdom på grund av hennes mat.

Och Lena Kahlbom förklarade att hon aldrig sett något beslut om förbud mot den hantering av mjöl som förekommit på Alex Matservice. Åklagaren menade att Alex Matservice trots detta borde ha förstått att det var OK att baka men mot reglerna att laga raggmunk.

Tingsrätten, som inte gjorde mycket till egen utredning, gick på åklagarens uppgifter när det gällde raggmunken. Tingsrätten konstaterade att för det brott mot livsmedelslagen som Alex Matservice hade begått är föreskrivet strängare straff än penningböter. Alex Matervice ålades därför företagsbot. Åklagaren hade yrkat på 20 000 kronor – tingsrätten fastställde 10 000 kronor.

När en åklagare brister i sin skyldighet att vara objektiv eller om det finns uppenbara brister i utredningen måste en domstol naturligtvis ta ett ökat ansvar för att alla relevanta fakta kommer fram.

I ett betydligt allvarligare sammanhang har Maciej Zaremba (DN 2012-09-10) betonat något viktigt som många domare, i vart fall enligt Göran Lambertz (DN 2012-09-18), vägrar gå med på: Att det är en viktig uppgift för domare att ta ansvar för brottsutredningens kvalitet från rättssäkerhetssynpunkt. Den principfrågan är relevant inte bara i fråga om mordrättegångar.

Det faktum att tingsrätten inte verkar ha lagt ner någon kraft på att utreda om åklagarens uppgifter stämde eller inte är ett annat skäl till att Centrum för rättvisa engagerat sig i fallet. Eftersom Lena Kahlbom visste att man inte brutit mot några regler eller beslut blev raggmunken ett ärende också för Svea hovrätt. Alex Matservice överklagade och fick prövningstillstånd i januari i år.

Under den muntliga förhandlingen i hovrätten ställde Alex Matservice en rad kritiska frågor till åklagaren. Som till exempel hur det kunde komma sig att det – enligt åklagaren – var tillåtet att baka kanelbullar men inte att laga raggmunk.

Åklagaren kunde heller inte ge någon juridisk definition av begreppet ”bakning”. När man till exempel bakar en sockerkaka utgår man från en sockerkakssmet som innehåller mjöl. Alex Matservice fick baka, med smet och mjöl, en gång i veckan – varför skulle man då inte få göra raggmunkssmet en gång i veckan? Och vad innebär egentligen ett förbehåll att inte ”baka” mer än en gång per vecka? Hur ska man se på bakad potatis? Eller ugnsbakad torsk? Dessa frågor förblev obesvarade.

I sin dom lägger hovrätten fokus på att Alex Matservice aldrig ens hade fått ta del av beslutet med det förbehåll som åklagarens talan grundade sig på – alltså det förbehåll som tillät bakning av smet men inte raggmunkssmet. Beslutet i fråga gav åklagaren för övrigt in först i hovrätten – tingsrätten hade alltså aldrig ens fått ta del av det. Men åklagaren kunde inte förklara från vem, hur eller när det kommit in till åklagaren eller varför det inte hade getts in till tingsrätten.

Hovrätten konstaterar kritiskt att vittnena från kommunen – livsmedelskontrollanterna – inte hade lämnat någon uppgift som ”ens antyder” att de underrättat bolaget om det påstådda förbehållet. Inte heller i övrigt fanns "något spår" av att beslutet expedierats till bolaget eller på annat sätt kommit bolagets ställföreträdare till del. Och hovrätten fastslår att Alex Matservice inte hade haft någon som helst anledning att tro att det skulle finnas ett förbehåll om hantering av vetemjöl – eller, om man så vill, ett raggmunksförbud.

Allt detta är uppenbart för var och en som går igenom kommunens egen ärendeutskrift, som åklagaren hade tillgång till. Detta måste alltså även åklagaren ha förstått långt innan detta blev ett ärende för hovrätten. Eller så rör det sig om allvarligt slarv i arbetet. Oavsett är det beklagligt att åklagaren inte har klarat det grundläggande kravet på objektivitet. Hovrätten (två hovrättsråd, en tillförordnad hovrättsassessor samt två nämndemän) var enig och har verkligen gjort sitt jobb. Alex Matservice fick rätt, genom en glasklar dom.

Vackert så.

Men att denna historia skulle dra ut mer än fyra år i tiden för Alex Matservice är uppåt väggarna (det kan inte uteslutas att ärendet drar ut ännu längre – om  åklagaren vänder sig till Högsta domstolen!). Att åklagarmyndighetens agerande har lett till domstolsprocesser i två instanser och förorsakat staten processkostnader som vore jobbigt att ens försöka uppskatta är oacceptabelt.

Och en överansträngd åklagarmyndighet måste kunna prioritera bättre bland sina uppgifter än att driva uppenbart ogrundade fall mot seriösa företagare.