Samhället behöver höjda lärarlöner

Efter budgetpropositionen som lanserades i förra veckan så finns en möjlighet att debattera om hur vi bör agera för att stärka Sverige på en konkurrerande världsmarknad. Kort och förenklat så vet vi några av våra svaga punkter, vi är få och dyra. Jämfört med många andra länder kan vår arbetskraft, och därmed även vår produktionstakt, inte konkurrera med kvantitet och vi får därför vända oss till dess påstådda motsats: kvalitet. Här kommer den aktuella frågan om lärarlöner in. Men först lite ekonomisk historia.

En kortfattad tillbakablick de senaste hundratals åren ser ett land som ändrat sitt fokus när det gäller hur vi har försörjt oss själva och med vilka varor vi konkurrerat på den internationella marknaden. Bondesamhället fokuserade på jordbruksprodukter men effektiviserades så pass av den industriella revolutionen att behovet av arbetskraft i jordbrukssektorn drastiskt minskade. Detta öppnade upp möjligheten för en större del av befolkningen att gå in i den industriella sektorn som förädlade våra råvaror till produkter för  konsumtion och export. Den industriella revolutionen följde ett ganska logiskt mönster när den spred sig över världen som ringar på vatten med sitt epicentrum i England.

När modern tillverkningsindustri och även data och annan informations teknologi spritt sig till delar av det som en gång i tiden kallades tredje världen visade det sig snart att de kunde producera det mesta av det som vi kan producera fast till ett billigare pris. Det senare till stor del på grund av en tradition av lägre löner till sina arbetare än exempelvis i Sverige. Även om det här stycket är för långt för den här artikeln innehåller det säkerligen fler punkter som egentligen förtjänar ytterligare förtydliganden eller kanske egna debattartiklar.

Vart jag ville komma med den utläggningen var dock till kunskapsnationen Sverige och dess behov av högre lärarlöner. Inte för att nedvärdera skogen, malmen eller vår högkvalitativa produktionsindustri men med historiens lärdomar och andras länders ekonomiska framsteg måste vi se vår medborgare som en av våra starkaste resurser och exportvaror. Tanken på kunskapsnationen handlar om att det är ett område vi fortfarande kan vara starka och kanske till och med ledande inom. En högutbildad population skulle stärka grogrunden för innovationer och entreprenörskap. Alla branscher borde kunna vinna på detta. För alla branscher berörs av skolan och indirekt även av lärarnas löner.

Därför är det viktigt att vi satsar på ett högskolelandskap som har plats för både grundforskning och spetsiga satsningar inom smala områden. Ett högskolelandskap som satsar på både en forskning och utbildning på högskolenivå som förbereder studenter och samhälle på en framtid som ingen säkert vet hur den kommer att se ut. Högskolesektorn och höstens forskningsproposition är väldigt viktiga för kunskapsnationen.

Men ännu viktigare är en tydlig satsning på grund- och gymnasieskolan. Grunden till kunskapsnationen läggs nämligen där. Det här är givetvis ingen nyhet; det är något som tas upp som en av tre klassiska frågor vid valtider i Sverige. I den debatten verkar det inte finnas många som är nöjda med dagens skola. Det verkar även finns olika förslag på förbättringar i form av annorlunda pedagogiska metoder eller reviderade läroplaner. Det tror jag dock handlar om att se på träden istället för hela skogen.

Problemet ligger i att lärare har för låg status och för låg lön. Vad som är hönan och vad som är ägget i den relationen är inget jag har för avsikt att reda ut här men jag tvivlar inte på att det finns något slags samband. Med högre lön och status blir yrket attraktivt för fler personer. När det blir mer konkurrens om tjänsterna borde kompetensen på de som får dem även höjas. Med högre kompetens på lärarna kan de som experter inom sitt område, utbildning, fortsätta att se över vilka pedagogiska eller andra former av förändringar som behövs för att förbättra skolan. Efter statushöjningen skulle kanske experternas åsikter även respekteras i större utsträckning av ansvariga politiker.

Det här är för övrigt ingen ny argumentation utan jag tror att det är den som brukar användas när det finns behov av att försvara de nivåer våra riksdagsledamöters löner ligger på. Höjd lön leder till ökad konkurrens som leder till ökad kompetens. Samma logik borde alltså kunna appliceras här.

När nu Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och Sveriges kommuner och landsting befinner sig i slutskedet på en löneförhandling blir allt det här aktuellt. Kompetensen på lärare på grund- och gymnasieskolan påverkar elevernas lärande och hur pass starka byggstenar de blir i den framtida kunskapsnationen Sverige. 

Tror parterna att kompetens hänger ihop med status och lön borde de vara för höjda lärarlöner. Tror parterna att utbildning och kunskap kommer att vara en framtidens stora konkurrensfördelar borde de vara för höjda lärarlöner.

Det här är förstås en aning förenklade påståenden. Idag, den 26:e september, får vi reda på vilken ställning som parterna enats om.

Lars Niska (1 artiklar)

Anmäl