Så mycket skulle SD:s kriminalpopulism kosta

Den s.k Kortedaladomen där två ungdomar, 15 och 16 år, dömdes för misshandeln av en sjukpensionär har givit utrymme för repressiva krafter att stiga fram och leda vad som i en annan tid lätt hade kunnat förvandlas till en lynchmobb.

Det är så otroligt populistiskt att blixtsnabbt söka politiska poäng på vad som i grunden är en tragedi för alla inblandade. Det är också fantastiskt lätt att vädja till våra allra mest primitiva känslor av hämnd- och straffutkrävande och kräva att en 15- och en 16-åring ska dömas som vuxna, att straffen ska vara hårdare och längre etc.

När en pöbel samlas står det påfallande ofta en Sverigedemokratisk politiker längst fram och eldar på. Stämman ljuder hög och rösten darrar av indignation, vrede och hat! Sådant som eftertanke, konsekvensanalys, empati och humanism saknas fullständigt. Evidens, vetenskap och fakta läggs åt sidan, om man nu någonsin haft tillgång till sådant. Den dominerande intellektuella källan för den sortens politiker tycks vara reptilhjärnan.

I det här fallet heter den populistiske dirigenten Kent Ekeroth och han är Sverigedemokraternas rättspolitiske talesman. Han tog omgående täten genom att kräva att straffmyndiga ungdomar ska kunna dömas som vuxna och skrev bl.a så här i en debattartikel på Svt debatt:

”För att komma tillrätta med detta uppenbart omoraliska system, föreslår jag att även straffmyndiga personer under 18 år som begår grova brott – såsom mord, grov och synnerligen grov misshandel – ska prövas och kunna dömas som vuxna. Döms gärningsmannen som vuxen ska straffskalan tillämpas fullt ut utan straffrabatt. Med Sverigedemokraternas andra förslag rörande rättspolitiken skulle dessa gärningsmän ha blivit frihetsberövade under längre tid.”

Kännetecknande för populism är att det rör sig om politik med förenklade lösningar på svåra politiska problem genom tunn ideologi som föreskriver två homogena, grupper; ett vi-mot-dom-tänkande (folket mot eliten, svenskar (eller annan nationalitet) mot invandrare, land mot land), med argument om det "sunda förnuftet".

Den som inte skriker med i kören beskylls omedelbart för att känna sympati för brottslingen och att i alla lägen sätta brottslingen före brottsoffret oavsett vilka argument som framförs. Det synes vara helt omöjligt att ta till sig tanken att man faktiskt kan känna avsky för brottet men empati för de två ungdomar som även dom ska leva med konsekvenserna av sitt brott.

Här finns nu i populistens ögon en utmärkt grogrund för att ta tillvara den känslostorm av avståndstagande och naturligt hämndbegär som genomsyrar många. Följaktligen presenteras förslag av just den typ som Ekeroth gör eftersom de tillfredsställer en del mer primitiva känslor och härigenom utan eftertanke accepteras som riktiga och rimliga.

Inget utrymme ges för att evidens och beprövad vetenskap visar att fängelse är den mest kostsamma och minst effektiva formen av påföljd om man önskar att den dömde någon gång ska kunna återkomma i en roll som produktiv samhällsmedborgare. Något jag tidigare visat i denna artikel. Empirisk erfarenhet talar alltså för att man väljer ett annat alternativ än fängelse i så stor utsträckning som möjligt..

Det finns ju tack och lov system att jämföra med och alla ni som tror att stränga straff på något sätt hjälper får förklara varför man i USA, som idag har världens överlägset största antal fångar per 100000 innevånare har en brottslighet betydligt större än vår?

Förklara varför ett system som även innefattar det tyngsta av alla straff, dödstraffet, har t.ex ett antal mord per 100000 innevånare som är nästan sex gånger högre än vårt? Eftersom den sortens fakta uppenbarligen inte tillmäts betydelse då primitiva hämndbegär tar över vitala hjärnfunktioner så kanske fakta om vad hämnden och straffen kostar kan få några att nyktra till. Jag har därför gått igenom Sverigedemokraternas kriminalpolitiska inriktningsprogram från 2011 för att ur ett ekonomiskt perspektiv kunna belysa kostnaderna för de ”hårdare tag och strängare straff” som partiet står för.

Det visar sig att kostnaderna fullständigt skenar om man skulle genomföra vad SD föreslår och jag konstaterar med detta att de anslag som tillförs Kriminalvården i deras egen skuggbudget är såväl helt felaktiga som djupt vilseledande. Förvånansvärt nog har detta, såvitt jag känner till, överhuvudtaget inte uppmärksammats tidigare.

Här några siffror att ställa mot de 669 miljoner som SD avsätter i sin skuggbudget. Om förslaget om "riktiga livstidsstraff" genomförs och fler typer av brott kan ge livstid som SD föreslår kommer kostnaden enbart för dessa om 10 år att belöpa sig till 7,3 miljarder per år. Ett avskaffande av 2/3 frigivningen för de brott man anger kostar omedelbart ca. 2,3 miljarder mer per år.

Räknar man en 10%-ig straffskärpning av våldsbrotten som en "kraftig skärpning" som SD vill ha så innebär detta ökade kostnader per år med ca. 146 miljoner per år.

I den slutsumma på över 10 miljarder per år som jag redovisar saknas en del beräkningar av andra kostnadskrävande förslag som SD framför. Inte heller har jag räknat på hur mycket kostnaderna kan bli för alla de nya anstaltsplatser som måste byggas för att svara mot det platsbehov som SD:s politik kommer att leda till. Det handlar emellertid, på tio års sikt, om tusentals nya fängelseplatser och produktions- och investeringskostnaderna kommer utan minsta tvekan att uppgå till mångmiljardbelopp.

Alla dessa miljarder är man alltså beredda att satsa utan att ha tillstymmelsen till belägg för att politiken kommer att leda till en väsentligt minskad brottslighet. Dessutom vilseleder man väljarna på ett närmast skamlöst sätt genom att i sin skuggbudget ange att kostnaderna skulle bli 669 miljoner. Dom blir förmodligen runt 15 gånger högre.

Fler beräkningar och hur dessa gjorts återfinns här.

Michael Gajditza (15 artiklar)
http://www.svemykon.info

Anmäl