Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv

Bly i ammunitionen

Jan Pie om Bly i ammunitionen

Hårda miljökrav från försvaret kan gynna exporten

Generalsekreterare Säkerhets- och försvarsföretagen: Blyfri ammunition kan bli en svensk paradgren. Här samspelar prestanda och hälso- och miljöskäl med närings- och handelspolitiska skäl.


Om författaren

 

Jan Pie, generalsekreterare Säkerhets- och försvarsföretagen.

 

Den pågående debatten om försvarsmaktens planerade återgång till blyad ammunition i kaliber 5,56 och 7,62 mm har belyst ett antal aspekter av för- och nackdelar med de olika alternativen. Som branschorganisation är det tämligen enkelt för Säkerhets- och försvarsföretagen att stödja alla de argument som framförts för det blyfria alternativet i flertalet artiklar.

Såväl miljöskäl som arbetsmiljöskäl för bl.a. soldater har debatterats och belysts. Det är inte svårt att hitta omfattande undersökningar och faktabaserade underlag som belägger blyets skadliga påverkan på både människor och miljö. Att moderna skjutvallar kan fånga upp blyet vid övning, förringar ju inte att det ändå måste framställas, bearbetas och hanteras innan det i hög hastighet når skjutvallen.

Därför stödjer vi naturligtvis de övergripande målen som finns i Sverige om att reducera användningen av bly så långt det är möjligt och rimligt. Och i just det här fallet finns ju ett välfungerande alternativ som t.o.m. erkänts av andra länder och redan gått på export. Därför behöver vi inte lägga mer energi på de argumenten.

Däremot anser Säkerhets- och försvarsföretagen att frågan också kan belysas ur ett mer strategiskt, närings- och handelspolitiskt perspektiv. Väl medveten om att just det aktuella fallet inte rör sig om större pengar ur en nationalekonomisk synvinkel, så kan det ändå få tjäna som belysande exempel.

Sverige är ett högteknologiskt land och cirka 50 % av vår BNP kommer från export. Av detta genereras ungefär hälften av industrin. Vi har mängder av svenska innovationer och patent som är grundstenar i vårt näringsliv och som lagt grunden för många av våra svenska företag.

Detta gäller även vår försvars- och säkerhetsindustri. Att den idag kännetecknas av teknologisk höjd, innovation, kostnadseffektivitet och användarvänlighet är delvis resultat av den krävande svenska kunden, staten. Vi kan och bör helt enkelt, i stor utsträckning, tacka staten för att svensk industri har den konkurrenskraft den har idag. Samtidigt betalar vi ödmjukt tillbaka i form av exportframgångar som bygger välstånd här hemma.

Vi är alltså generellt sett, mycket skickliga på att producera produkter med högt ställda krav inom många områden. Men tummar kravställaren på t.ex. kvalitets- och miljökrav urholkas även konkurrenskraften. Det här gäller nästan oavsett vilken industriell sektor vi talar om.

I takt med att Europas försvarsindustri möter budgetnedskärningar på hela sin hemmamarknad och även USA planerar för nedskärningar, hårdnar också konkurrensen. Dessutom bygger andra delar av världen både försvarsförmåga och egna försvarsindustriella baser. Det sker t.ex. i stora delar av Asien och Sydamerika, men också på närmare håll, som i Turkiet.

Det svenska paradnumret för att fortsatt hålla en egen framstående position i den hårdnande konkurrensen är då att utnyttja just vår teknologiska höjd. Att vara föregångare på innovativa lösningar, högre krav, bättre prestanda, mindre miljöpåverkan och kostnadseffektivitet över hela livscykeln, är en konkurrensfördel som vi fortsatt behärskar och både måste värna om och utveckla vidare. Då är det naturligtvis en stor fördel om den svenska kunden fortsätter att vara en kravställare som leder utvecklingen framåt genom sina beställningar. Vi vill gärna hoppas och tro att kloka lösningar utvecklade och implementerade i Sverige också borgar för fortsatta exportmöjligheter i framtiden, precis som det fungerat hittills.

Den ökade konkurrensutsättningen är bra för att driva effektivitet och vi bejakar den och arbetar för att den skall ske på lika villkor. Men vi tror också på att alla vinner på ett Sverige som håller en fortsatt hög profil som kravställande kund. I det här fallet kunde vi vara bättre att väga samman helhetsbilden av kostnaderna i livscykelperspektivet med värdet av minskad blyexponering för människa och miljö.

Att på allvar lyfta in miljöaspekter även i vår bransch hjälper inte bara vår industri, det stärker även Sveriges profil i det globala miljöarbetet. Och att göra det just när produktprestanda och hälso- och miljöskäl samspelar med närings- och handelspolitiska skäl torde vara ett utmärkt tillfälle. 

Så i fallet med den blyfria ammunitionen hade vi naturligtvis uppskattat en utveckling där Sverige hjälper till och drar igenom marknadslanseringen på allvar i stället för tvärtom.

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/46948

kommentera I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.