Låg bolagsskatt lockar bara skatteplanerare

Länder med låg bolagsskatt används som baser för kortsiktig skatteplanering eller billig produktion, men när det gäller långsiktiga investeringar väljer kapitalägare framstående kunskapsekonomier med spetskompetens oavsett bolagsskatt och totalt skattetryck. Sverige kommer därför inte att få så stor hjälp av den sänkta bolagskatten så länge som det saknas en långsiktig konkurrensstrategi för en framtida innovationsbaserad kunskapsekonomi.

1. Länder med låg bolagsskatt attraherar mest skatteplanerare

Sänkt bolagsskatt anses kunna få effekter både på svenska och utländska investeringar som lockas till Sverige. Ett grundläggande problem med denna föreställning är man tar för givet att multinationella företag väljer att investera i samma land där man lägger sin vinst. När vi tittar på länder med låg bolagsskatt och stora inflöden av kapital kan vi dock konstatera att det inte är mycket av det inflyttade kapitalet som stannar kvar i landet och investeras.

Tabell 1. Bolagsskatt, ingående och utgående investeringar i ett antal länder. Källa: OECD och UNCTAD

Tabellen ovan visar att Schweiz och Irland har lägst bolagsskatt, men samtidigt högst andel utgående kapital mätt i stock och i procent av BNP. Dessa länder är i praktiken nettoexportörer av kapital. Däremot har länder med högre bolagsskatt större balans mellan ingående och utgående investeringar. Detta är fallet med Sverige, Österrike, Norge och Australien.

En förklaring till denna skillnad kan vara att länder med lägst bolagsskatt används som skattemässiga bokföringsstationer för kortsiktiga kapitalvinster (Schweiz) eller billig produktion (Irland), men själva de långsiktiga investeringarna går till framstående kunskapsekonomier oavsett bolagsskatt och totalt skattetryck. Detta kan illustreras med en första jämförelse mellan Sverige och Schweiz sedan en jämförelse mellan Irland och ett antal länder med betydligt högre bolagsskatt.

2. Kapitalägare bokför sina bolagsvinster i Schweiz men investerar annanstans

Schweiz och Sverige är jämnstora ekonomier med samma företagsstruktur även om näringsstrukturen skiljer sig åt i flera avseenden. Det totala skattetrycket i Schweiz är 29,8 % av BNP jämfört med 44,5 % i Sverige. Bolagsskatten är också 5 procentenheter lägre i Schweiz. Ändå är Sverige en nettoimportör av kapital, medan Schweiz en nettoexportör av kapital. Av tabellen nedan framgår det att schweiziska företag hittills har utlokaliserat över två och en halv miljoner jobb i dotterbolag utomlands. Detta jämfört med cirka en miljon jobb som utlokaliserades av svenska multinationella företag. Ändå har debatten i Sverige ständigt hävdat att jobben flyr från Sverige på grund av höga skatter. Dessutom varken Schweiz eller Sverige utlokaliserar sina verksamheter till låglöneländer. Med undantag för en begränsad del av tillverkningsindustrin är det i stora marknader som USA, England och Frankrike som företagen lägger sina investeringar.

En annan anmärkningsvärd skillnad är att utländskt ägda företag har investerat i fler jobb i Sverige än vad de har gjort i Schweiz. De utländskt ägda företagen i Schweiz har hittills genererat 246 000 jobb jämfört med 631 000 i Sverige.

Tabell 2 Ingående, utgående investeringar samt antal anställda i multinationella företag i Sverige och Schweiz. Källa. OECD, UCTAD och ITPS

Allt tyder på att Schweiz används av multinationella företag som bas för kortsiktiga kapitalvinster men investeringarna görs annanstans. Schweiziska företag investerar utomlands motsvarande 132 % av de forsknings- och utvecklingsresurser som de satsar i Schweiz.

Tabell 3. FoU-investeringar och handelsbalans för högteknologiska produkter

I Sverige utgör de utlokaliserade resurserna bara 38 % av vad företagen investerar i landet. Dessutom flödar in i Sverige FoU-investeringar från utlandet motsvarande 36 % av företagens totala utgifter inom landet. Motsvarande siffra för Schweiz är bara 14 %. Detta tyder på att Schweiz inte är lika attraktivt forskningsnation som Sverige. Handelsbalansen för högteknologiska produkter är en indikator på hur kunskapsintensiv en ekonomi är. I tabellen ovan ser vi att handelsbalansen för högteknologiska produkter i Sverige motsvarar 1,2 procent av BNP jämfört med minus 1 % av BNP i Schweiz.

Schweiz handelsbalans är i dag helt beroende av läkemedelsindustrin. Utanför denna sektor verkar inte Schweiz vara särskilt attraktiv som forskningsnation. Av tabellen nedan framgår det att länder med högre bolagsskatt oavsett landets storlek, tycks kunna behålla betydligt större andel av forskningsresurser innanför det egna landets gränser.

Tabell 4. Företagens FoU resurser innanför och utanför landets gränser. Källa: OECD, 2008

3. Länder som sitter på innovationskapacitet behöver inte konkurrera med lägre bolagsskatt

Läkemedelsindustrin är forskningsintensiv och internationaliseras allt mer. Konkurrensen om utländska direktinvesteringar inom området har därför blivit hård. Irland är det land som har använt lågt bolagsskatt som huvudinstrument för att attrahera utländska investeringar. Genom utländska investeringar har Irland fått en globalt viktig läkemedelssektor. Irland har cirka 170 företag och 35 000 anställda inom life science-sektorn, aktiva inom traditionella och biologiska läkemedel, medicinteknik och diagnostik. Närmare hälften av världens 25 bäst säljande läkemedel tillverkas på Irland. 

Utlandsinvesteringar har varit en helt central del av Irlands framväxt som en betydelsefull aktör inom läkemedelsindustri. Låga skatter och omfattande statligt stöd har fått mängder av internationella företag att etablera sig och expandera på Irland. Nästan alla världens största läkemedelsbolag och en stor andel av de största företagen inom medicinsk teknik bedriver idag tillverkning på Irland. Många har flera enheter på plats. Detta gav Irland kortsiktiga vinster i form av tillverkningsföretag. Men ökad konkurrens från låglöneländer har på senare år gjort att tillväxten inom Irlands tillverkningsindustri mattats och landet drabbats hårt av arbetslöshet. Flera läkemedelsföretag har slagit igen eller sålt fabriker och flyttat tillverkning från Irland.

Tabell 5. Bolagsskatt, FoU - och tillverkning i ett antal länder. Källa:  European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations.

Tabellen ovan visar tydligt att kapitalägare lägger gärna sina fabriker och tillverkning i Irland men investerar i forskning i andra länder som Danmark, Belgien och Sverige med betydligt högre bolagsskatt.  När Amerikanska Biogen Idec, ett ledande bioteknikföretag, planerade att göra stora investeringar inom läkemedelsindustri stod valet mellan Danmark (Hilleröd) och Irland (Cork). Bioteknikföretaget valde bort Irland för att lägga en ny stor forskningsbaserad produktionsenhet i Danmark för att bland annat tillverka det nya medlet mot multipel skleros, Tysabri. Investeringen blir på drygt 3 miljarder danska kronor plus eventuella tillbyggen på en dryg halv miljard. Trots att Irland kunde erbjuda betydligt lägre bolagsskatt valde Biogen Idec Danmark trots betydligt högre bolagsskatt och högre skattetryck totalt. De amerikanska investeringarnas motivering för att välja bort Irland var Danmarks främsta fördelar:

- Bättre tillgång till kvalificerad arbetskraft

- Flexibel arbetsmarknad

- Bättre infrastruktur, inklusive flygförbindelser från Köpenhamn

- Del av ett starkt kluster (Medicon Valley), med starka aktörer som Novo Nordisk och Lundbeck

- Bra samspel mellan offentlig sektor och näringsliv.

4. En långsiktig konkurrenskratsstrategi för Sverige som kunskapsnation

Bolagsskatten kommer att ligga på 22 procent år 2013, vilket är lägre än EU-genomsnittet på 22,9 procent. Slutsatsen av ovanstående analys är dock att Sveriges ekonomi inte kommer att få en betydande hjälp av en lägre bolagsskatt.  Sverige ska konkurrera med innovationskraft, kompetens och höga förädlingsvärden i ekonomin. En långsiktig konkurrenskraftsstrategi behöver därför tas fram med utgångspunkt i följande utgångspunkter.

4.1 Sverige behöver ett forskningsfinansieringssystem som optimerar tillväxt och konkurrenskraft.

I USA går den allra största delen av de statliga forskningsmedlen till behovsmotiverad forskning. I USA styr den federala regeringen 80 procent av den federala forskningsbudgeten till behovsmotiverad forskning eller utvecklingsprogram, där staten, företagssektorn och universitet samverkar. Motsvarande nivå i Finland är mer en tredjedel.

I Sverige är det tvärtom. Sveriges forskning saknar således en utförarorganisation som optimerar tillväxt och konkurrenskraft. Majoriteten av statens pengar satsas idag på inomvetenskaplig forskning på universitet och högskolor - antingen direkt som fakultetsmedel eller indirekt via forskningsråd. Investeringarna i behovsmotiverad forskning och innovation i Sverige är därför mycket begränsade.  Detta förklarar varför storleken på institutssektorn vars uppgift är att främja kommersialisering av forskningsresultat genom att öka kontaktytan mellan forskare och företagssektorn.  Vid en internationell jämförelse framkommer att den svenska institutssektorn har en mycket liten del av de totala forsknings- och utvecklingsresurserna.

Tabell 6. Statlig finansiering av industriforskningsinstituten, internationell jämförelse (procent av statlig FoU-finansiering). Källa: Vinnova och Research Institutes of Sweden, 2010.

I Sverige går en i internationell jämförelse stor andel av den statliga FoU-finansieringen till forskning vid universitet och högskolor.  Tabellen ovan visar att medel till industriforskningsinstituten utgör endast tre procent av den offentliga FoU-budgeten. EU- ländernas genomsnitt ligger på 12 procent. I såväl Finland som USA är siffran 30 respektive 25 procent.

Att försöka konkurrera med lägre bolagsskatt löser inte ekonomins grundläggande problem så länge som forskningssystemet inte gynnar kommersialisering av forskningsresultat och ett högt förädlingsvärde i näringslivet.

4.2  Statens budgetsystem bromsar innovationer och behöver reformeras

Att industriforskningsinstituten utgör en så liten sektor beror på bristande strategisk styrning av forskningsresurser i statens budget och en obalans i statens budgetsystem mellan resurser som avser inomvetenskaplig forskning och industrinära forskning. Statens budget i Sverige är ett system av stuprör som hindrar en strategisk användning av finansiella resurser för att höja förädlingsgraden i ekonomin. Det finns en uttalad politisk vilja till strategisk styrning av finansiella resurser, men det saknas institutionella förutsättningar för att detta ska kunna sättas i praktisk handling.  Statens budgetsystem behöver därför reformeras för att främja strategisk styrning mot ett ökat förädlingsvärde i ekonomin.

Statens budget innehåller idag cirka 30 miljarder som avser olika typer av forskning och utveckling. Dessa resurser är splittrade på 20 utgiftsområden och hanteras av separata utskott i riksdagen, skilda departement och myndigheter utan någon genomtänkt strategisk samordning. Till universitetssektorn går direkt eller indirekt 80 procent av forskningsmedel utan någon genomtänkt styrning mot strategisk samverkan mellan akademi och näringsliv. Dessutom är resurserna ojämnt fördelade mellan Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet.  Av den totala forskningsbudgeten hanteras 63,3 procent av Utbildningsdepartementet, medan Näringsdepartementet hanterar endast 14,2 procent. Dessutom saknas en samlad styrning av finansiella resurser mot strategiska innovationspolitiska mål på riksdagsnivå, på regeringsnivå, på regeringskanslinivå och på förvaltningsnivå.  I t ex. Finland hanteras cirka 46 procent av forskningsbudgeten på utbildningsdepartementet och 36 procent är kraftsamlade på Näringsdepartementet med fokus på kommersialisering av forskningsresultat och samverkan mellan akademi och näringsliv.

Tabell 7. Styrning av forsknings- och utvecklingsmedel i Finland och Sverige

En sådan strategisk kraftsamling med fokus på kommersialisering av forskningsidéer underlättas av att det på riksdagsnivå finns ett ”Framtidsutskott” som behandlar strategiska faktorer som påverkar den framtida utvecklingen, framtidsforskningen och effekterna av den tekniska utvecklingen. Framtidsutskottet överväger olika utvecklingsalternativ på lång sikt och tar ställning till regeringens långsiktiga strategier inom tillväxtområdet.

När det gäller strategisk styrning över sektorsgränser finns det också ett ”Förvaltningsutskott” i riksdagen som behandlar bl.a. frågor om hur statens resurser bäst kan styras inom förvaltningen centralt, regionalt och lokalt.

4.3  Gör behovsmotiverad forskning till ett eget utgiftsområde i statsbudgeten

Styrkan i Finlands styrning av forskningsmedel i statsbudgeten med fokus på direkta innovationsbehov i näringslivet kan illustreras med hur mycket resurser som satsas inom en sektor och hur statsbudgetsystemet fördelar dessa resurser mellan universitetssektorns grundforskning och industri- och innovationsinriktad forskning.

Att forskningsmedel i statsbudgeten fördelas på ett jämnare och mer strategiskt sätt mellan inomvetenskaplig och tillämpad innovationsinriktad forskning tycks ha en direkt betydelse för förädlingsgraden i ekonomin. Detta kan vi illustrera med skogsindustrin. Sverige och Finland anses vara föregångsländer internationellt sett, både vad gäller skogsindustri och skogsforskning. Statens bidrag till skogsforskningen i Sverige uppgår till 400 miljoner kronor per år jämför med cirka 2 miljarder i Finland. Tittar vi på förädlingsvärdet finner vi att trots att Sverige avverkar och sågar betydligt mer än Finland årligen så ger vår svensk skogsexport betydligt mindre netto än den Finska. En orsak är att Finländarna vidareförädlar mycket mer inom landet och säljer därför "dyrare" produkter.

Sverige och Finland har nästan lika mycket skog, 23 miljoner hektar i Sverige jämfört med 20 miljoner i Finland. I både länderna är skogen mycket viktig för ekonomin. Finland exporterar för ett värde på 2200 euro per capita jämfört med 1300 i Sverige. Men den finländska skogsindustrins andel av den totala exporten ligger på 20 procent jämfört med 13 procent i Sverige. Skogsindustrins andel av BNP i Finland ligger på 10 procent jämfört med 3 procent i Sverige.

Tabell 8 FoU-medel i statsbudgeten efter typ av mottagande enhet samt FoU-medel och förädlingsvärde inom skogsindustrin. Källa Skogsindustrin 2010, SCB och Statistikcentralen 2012.

Erfarenheterna från Finland visar hur viktigt det är med en behovsbaserad forskningsfinansieringsstrategi och en näringspolitik som matchar näringslivets nya utvecklingstendenser. För att underlätta detta krävs att forskningsmedel i statsbudgeten fördels jämnare mellan universiteten och den industrinära forskningssektorn och att behovsmotiverad forskning får sitt eget utgiftsområde i statsbudgeten under Näringsdepartementets ansvar.

4.4 Branschöverskridande innovationer kräver politisk styrning över sektorsgränser

Traditionellt har resurserna i statsbudgeten i Sverige fördelats i huvudsak till enskilda sektorer. Samtidigt har näringspolitiken gått ut på att stora företag inom särskilda branscher ges lättnader och undantag för att de ska stanna kvar med sina arbetstillfällen. Denna politik har förvaltats av alla regeringar oavsett politisk färg under många decennier. I dagens globaliserade värld söker sig dock kapital och talang till de mest attraktiva kunskapsmiljöerna.  Ett centralt område som attraherar investerare är branschöverskridande kompetens-, kunskaps- och teknikutveckling.  Det branschöverskridande paradigmskifte som de stora amerikanska IT- bolagen idag leder är ett direkt resultat av det amerikanska FoU-finansieringssystemet som till 80 % är inriktat på branschövergripande industrinära forskning. Den amerikanska forskningens styrka ligger just i att såväl staten som företagen investerar i branschöverskridande och tvärvetenskaplig samverkansforskning, där det sker en utsuddning av branschgränser.

I samma riktning har ett antal branscher i Sverige, bland annat, skogsindustrin, fordonsbranschen, IT och telekombranschen utryckt behov av samverkansarenor och statlig samfinansiering och nya investeringar för att skapa synergieffekter genom att olika branscher gemensamt utvecklar nya kombinationer av kompetens, kunskap och teknik som kan möjliggöra utvecklingen av nya innovativa lösningar.

Om politiken ska kunna matcha och stödja branschöverskridande innovationer behövs det en politisk styrning över sektorsgränser. Ännu en gång kan Finlands förvaltning vara en inspirationskälla för Sverige. Finland är bland de länder som har organiserat sin förvaltning på ett sektorsövergripande sätt för att kunna matcha näringslivets behov av stöd till branschövergripande kompetens, utbildning och innovationer.

På regional nivå har Finland idag 15 regionala närings-, trafik- och miljöcentraler (NTM – centraler). Centralerna hanterar samlade finansiella resurser inom ett antal strategiska områden som i Sverige hanteras splittrat och var för sig. Dessa strategiskt kraftsamlade områden är:

• näringar, arbetskraft, kompetens och kultur,
• trafik och infrastruktur och
• miljö och naturresurser

På central nivå styrs NTM – centralernas verksamhet gemensamt av arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet, kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, undervisningsministeriet och inrikesministeriet.

4.5  Gör AP-fondens till långsiktig investerare och ägare i näringslivet

Olika former av ägande har visat sig vara en viktig förklaring till olikheter i företags utvecklingsmönster när det gäller forskning, tillväxt och sysselsättning. Forskare och politiker behöver därför intressera sig betydligt mer för ägandet, inklusive olika ägarformers långsiktiga effekter på tillväxt och sysselsättningen i en allt mer globaliserad ekonomi.

4.5.1 Näringspolitiken bör främja stiftelseägande

Ägarformens betydelse kan illustreras med läkemedelsindustrins utveckling i Danmark och Sverige. Sverige var länge den ledande forskningsnationen i Norden inom läkemedel och bioteknik. På 1990-talet var läkemedel en av de absolut viktigaste branscherna på Stockholmsbörsen med bolag som Astra och Pharmacia. En stor del av läkemedelsindustrin är i stort sett borta. Först försvann huvudkontoret, sedan forskningen. Nu har vi bara produktionen kvar.  På bara några år har Danmark tagit över ledarrollen med åtskilliga framgångsrika läkemedelsbolag.  Det är de danska företagen, både stora och små, som tagit täten i Norden, hur vi än mäter, i stigande börsvärden, i antal nya företag, i antal nya produkter på marknaden, i sysselsättningstermer eller storleken på nyemissioner och forskningsavtal hos forskningsbolagen. Sverige har gradvis halkat efter på ett märkbart sätt.

Tabellen nedan visar att en tydlig trend, nämligen att läkemedelsindustrin växer i Danmark samtidigt som de krymper i Sverige. Detta trots att Sverige har en lägre kapitalbeskattning än vad Danmark har.

Tabell 9. Utveckling av läkemedelsbranschen i Sverige och Danmark. Källa: OECD och European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations.

En sammanställning av forskningsprojekt i olika faser, gjort av revisionsföretaget Ernst & Young, visar att Danmark har avsevärt fler projekt i gång än Sverige. I de inledande kliniska prövningarna, alltså studier på människa, har de danska företagen mer än dubbelt så många projekt som de svenska företagen. Det innebär troligen att vi kan förvänta oss mer danska än svenska framgångar i forskningen åren framöver.

En avgörande faktor för att det ser ut som det gör i dansk läkemedelsindustri är ägandet.  Alla de fyra stora läkemedelsbolagen i Danmark har en huvudägare i form av en stiftelse, som kontrollerar majoriteten av rösterna. Novofonden, vars rötter går tillbaka till 1920-talet, äger 69 procent av rösterna i Novo Nordisk. Lundbeckfonden förfogar också över 69 procent av rösterna i Lundbeck, dessutom 64 procent i ALK-Abelló. Leofonden äger 100 procent av Leo Pharma, som inte är börsnoterat och inte avser att bli det. En tänkbar förklaring är att danskarna, genom sitt stabila ägande, fått en långsiktighet som skiljer sig från svensk läkemedelsindustrin. De har inte haft samma bundenhet till kortsiktig kvartalsrapportering som Sverige. Sverige har inte den typen av långsiktigt stabila ägare som är beredda att ha ett tioårsperspektiv, till och med längre. Utan dessa stiftelser hade sannolikt samtliga danska läkemedelsbolag blivit uppköpta eller hamnat i internationella koncerner, precis som skett i Sverige.

 I Danmark framhålls ofta ägandet som en viktig förklaring till att dansk läkemedelsindustri fått en så positiv utveckling. Ägandet anses ha främjat det långsiktiga arbete som präglar denna bransch. Dessa stiftelser har tillkommit för att skydda ägandet i bolagen och hindra kortsiktiga internationella övertaganden. Företeelsen är också vanlig i danskt näringsliv. Andra stora fonder kontrollerar bolag som AP Möller Maersk, Carlsberg, Danfoss och Lego. Och EU-kommissionen tillåter dessa skapelser.

Stiftelseägande bland danska storföretagen har gjort att de inte är så känsliga för övertagande som de svenska läkemedelsföretagen har varit. I takt med att det svenska ägandet tunnades ut i läkemedelsbolagen förlorade Sverige i betydelse. Efter Astras fusion med Zeneca hamnade till exempel huvudkontor i Storbritannien istället för Sverige. Forskningen i Lund lades ned 2010 och nu försvinner alltså forskningen i Södertälje. Det enda man kan säga med säkerhet är att den ägarmodell vi haft inte har fungerat och att vi därför behöver pröva andra modeller. Vi behöver flera olika konkurrerande ägarmodeller. Då kanske vi får behålla en del av forskningsbolagen. Den danska stiftelsemodellen som varit framgångsrik. Många danska läkemedelsbolag, till exempel Novo Nordisk, kontrolleras av stiftelser och blir därmed mindre utsatta för finansmarknadens härjningar.

4.5.2 AP-fonderna kan bli långsiktigare ägare inom näringslivet

Sänkt bolagsskatt hjälper inte Sverige med att attrahera investerare och behålla jobben inom landets gränser. Sverige behöver idag nya ägarformer som samtidigt är synligt och ansvarstagande när det gäller svensk ekonomi, som komplement till det flyktiga, ofta osynliga, globala kapitalet som påverkar ekonomin allt mer. Här kan AP-fonderna spela en avgörande roll.  Fonderna bör kunna användas mer aktivt för att stödja en ny näringspolitik och en hållbar tillväxt och sysselsättning. En ny näringspolitik med starkt nationellt förankrad stiftelseägande kan bli ett effektivt verktyg för att förhindra att den kunskaps- och forskningsintensiva industrin helt lämnar landet. 

En central fråga för politiker är hur AP-fondernas kan bli långsiktiga ägare och kapitalförsörjare inom näringspolitiken. Var och en av Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna förvaltar, tillsammans med Sjätte AP-fonden, det fonderade kapitalet inom inkomstpensionssystemet. Fondkapitalet ska förvaltas till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Första- Fjärde AP-fondernas uppdrag är att uppnå långsiktigt hög avkastning till låg risk i placeringarna.

AP-fonderna har tillsammans ett kapital på cirka 870 miljarder kronor och är därmed en av världens största placerare på aktiemarknaden. Det är det svenska folkets gemensamma tillgångar, men näringspolitiken ser inte idag deras betydelse för främjande av ett långsiktigt hållbart ägande inom näringslivet. Statens ägarstyrning av AP-fonderna behöver bli mer strategiskt och inrikta fokus på ett långsiktigt och hållbart ägande inom Näringslivet.

Genom nya mål för AP-fonderna kan näringspolitiken klara sysselsättningskrisen, klimatkrisen, samtidigt som den bidrar till långsiktigt hållbart ägande inom näringslivet.

Detta kan ske genom att en fond får ett strategiskt mål att alla fonder får ett procentmål för hur stor andel som ska inriktas mot ett långsiktigt hållbart ägande inom svenskt näringsliv. Ett sådant förtydligande av AP-fondernas uppdrag och mål kan bidra till samhällsutvecklingen, pressa ner arbetslösheten och stabilisera ekonomin, samtidigt som det ger bra långsiktig avkastning för medborgarna. Resultaten kan sedan kontinuerligt utvärderas som en del av näringspolitiken av en fristående aktör.

Om Sverige ska kunna öka sin konkurrenskraft och attrahera investerare räcker inte med sänkt bolagsskatt. De reformer angående forskningssystemet, budgetssystemet och myndighetssystemet som beskrivits ovan är ett måste för att Sverige ska kunna attrahera seriösa investerare och inte bli föremål för aggressiv internationell skatteplanering. 

Hedi Bel Habib (101 artiklar)

Anmäl