Även kommuner klämmer skolan på ’vinst’

Socialdemokratiska partiet har arrangerat en studiecirkel med titeln ”En kunskapsskola där alla elever lyckas”. Cirkeln baseras på en utmärkt sammanställning av, märk väl, delar av det aktuella forskningsområdet. Det är tydligt att materialet är sammanställt av någon som inte arbetar inom forskningsområdet och som har en mycket vag förståelse för detsamma. Signifikant för materialet, som för övrig utbildningspolitik oavsett parti, är att man diskuterar symptomen men spekulerar över lösningarna. Detta hindrar inte, som ex, Mikael Damberg hylla det bristfälliga underlaget.

Förutom att det förekommer direkta sakfel haltar materialet även ifråga om konsekvens. Exempelvis föreslår man, ifråga om friskolor, att skattemedel som är avsedda för skolan också ska garanterat gå till skolan (se stycke 3 s 37). Vinster ska inte kunna tas ut utan att ge avkall på kvaliteten i skolan genom att välja bort elever med störst behov. Min spontana reaktion är att det som sker i dagens kommunala skolor är att jämföra med vinstuttag vilket går ut över kvaliteten och därmed sker indirekt en utsortering av elever med störst behov.

Här är några exempel på de strategier som kommunerna utnyttjar  för att skapa vinst:

* ”Oskälig interndebitering”. innebär att man internt inom kommunerna tar ut avgifter som inte är i proportion till aktuell tjänst. Exempel: En kommun i Sverige (S-märkt) tar under 3 år ut 27 000 kr i hyra för en (1) bärbar dator (inklusive support och tillgång till internet) av respektive elev.

* ”Marknadsanpassade avgifter” betyder att man tar ut en avgift som sägs vara marknadsanpassad men som inte är det. Exempel: En glesbygdskommun (S-märkt) tar ut lika mycket pengar i lokalhyra för en skola, räknad i kvadratmeter/år, som affärerna i Globen köpcenter får betala.

* ”Omotiverade sparbeting” innebär att skolorna åläggs spara pengar för att det är brist i andra delar av den kommunala organisationen. Exempel: En kommun i Mellansverige (M-märkt) beordrade besparingar på 2 miljoner kr i den aktuella skolan. Inte för att det fanns ett sparbehov i skolan som motiverade detta men väl att det var underskott i en annan del av kommunen.

* ”Överdriven effektivisering” är ett annat ord för besparing. Exempel: En kommun (S-märkt), där man säger sig satsa på skolan, gick förvaltningschefen ut och berättade att alla klasser skulle citat ”packas” i akt och mening att spara pengar. I praktiken innebär detta att klasser under 20 elever inte får förekomma och att det sker ett överintag i början av skolåret då det förekommer att elever hoppar av. Resultatet, i slutänden, är att dessa vinstuttag kan m a o ske på många sätt och det är uppenbart att skolsystemet är en mycket bra kassako för inte bara friskoleföretag utan även för landets kommuner.

En lokal partitjänsteman värjde sig frenetiskt mot att ovanstående kallas för ”vinst” men i det här sammanhanget saknar det betydelse. Resultatet blir att de som är i behöv av stöd undandras resurser för att lyckas i skolan. De som särskilt drabbas är de som är i starkt behov av stöd för att lyckas vilket innebär att det i praktiken sker en sortering av elever även inom den kommunala skolan. Att förneka detta är att blunda för det uppenbara.

Att därefter hävda att det är en fullgod utbildning, trots att man med avancerade strategier har dragit undan mängder med resurser från skolan till annan verksamhet, visar tydligt att skolpolitiker och tjänstemän i flera kommuner, mycket medvetet vilseleder för att dölja det som sker inom skolan. Detta kan fortgå därför att det är utomordentligt svårt för utomstående att granska då det krävs dels mycket avancerade kunskaper i ekonomi och dels för att kommunerna använder avancerade strategier för att dölja detsamma. De enda som har kommit i närheten är LR (Lärarnas riksförbund) här om året påtalade att kommunernas tog ut en förhållandevis hög administrativ avgift för skolan men tyvärr lyckades de inte tränga in djupare i den kommunala verksamheten.

Samma politiker som ägnar sig åt att vilseleda (mörklägga) resurshanteringen ställer sig därefter upp och säger att de inte förstår varför det inte fungerar inom skolan. De som drabbas särskilt hårt är de svaga i skolan. Skamligt!

Mats Giselsson (5 artiklar)

Anmäl