LO:s krav på ’rättvisa skatter’ ställer till det för S

Såväl S som M vill ha riktade bidrag till utsatta grupper medan LO vill ha ett helt annat skattesystem. Det är åter dags att diskutera ett helt nytt skattesystem med garanterad inkomst. De så kallade socialbidragen ökar lavinartat i kommunerna och ökar med en högre arbetslöshet. Socialförsäkringssystemen måste diskuteras i samband med nytt skattesystem.

Det är tydligt att såväl S och M vill vinna valet 2014. Socialdemokraterna gör nu en anpassning av sin politik inom såväl skattepolitken som arbetsmarknadspolitiken. Helt plötsligt vill man tillåta privata arbetsförmedlingar och att resultatet skall styra vid val av den/de som skall hjälpa individer till arbete. Det är en politik som Centerpartiet och delar av Folkpartiet tidigare drivit med kraftig kritik från Socialdemokraterna. Kvar står nu Anders Borg som mesta kramare av Arbetsförmedlingens alla insatser.

Inom skattepolitiken har Leif Pagrotsky funderat i över ett år vilken poltik som Socialdemokraterna skall driva. Under det år som Håkan Juholt rörde om inom partiet så hänvisade ha hela tiden till vad Leif Pagrotsky kommer att lägga fram som framtida s-politik inom skatter. Kanske det var för att Håkan Juholt själv inte förstår så mycket av ekonomi? Han hemkommun Oskarshamn har en makalöst dåligt skött ekonomi och framhölls hela tiden som ett gott föredöme under Håkan Juholts korta sejour som partiledare. Expansionen av antalet anställda i kommunen har betalats genom sålda kärnkraftsaktier. I Svenskt Näringslivs ranking om näringslivsklimat kommer Oskarshamn alltid på bottenplaceringar. Skulle Sveriges ekonomi skötas på liknande sätt som den kommunala ekonomin i Oskarshamn skulle snart Sverige vara bankrutt. 

Leif Pagrotsky vill ha ett skattesystem med få undantag men accepterar såväl jobbskatteavdrag som RUT- och ROT-avdrag. En ekvation som inte går ihop. Självklart har man anpassat sig till opinionen. Det är svårt för Socialdemokraterna att kritisera Anders Borg som nu justerar de olika gränserna för inkomster för att trycka ner marginalskatterna. Det är en debatt som på förhand är dömd att misslyckas. Antingen måste Socialdemokraterna föreslå ett helt nytt skattesystem eller anpassa sig efter den verklighet som regeringen skapat efter sex år vi makten. Det enda debatt Pagrotsky kan vinna är att sänka inkomstskatten för utsatta grupper. Det blir ändå en diskussion om brytgränser. Det kommer snart Anders Borg att neutralisera. 

De som i dag föreslår att man skall ta bort jobbskatteavdraget eftersom det ger marginell effekt under en lågkonjunktur för att med samma pengar ta bort värnskatten (som kostar lika mycket som den ger), hela det statliga inkomstskatten, ta bort kapitalskatten och platta till inkomstskatten, framstår som oerhört  radikal. Onekligen skulle ett sådant skattesytem var betydligt mera transparent och tydligare men så långt vågar inte ens de mindre Allianspartierna sträcka sig. 

Inget parti vågar röra ränteavdragen eller sänka löneskatten på 9,21 procent trots att detta skulle leda till att fler arbetslösa kommer i arbete. S och M vägrar röra LAS och arbetsmarkandsmodellen trots att detta utestänger ungdomar och invandrare från arbetsmarknaden.

LO med Karl-Petter Thorvaldsson säger emot Leif Pagrotsky. Han och LO vill ha mer "rättvisa skatter" och nämner "mer progressiva skatter" som värnskatten som ett bra exempel av vad han vill se mer av. LO vill ha mer av fördelningspolitiska skatter och efterlyser ett annorlunda skattesystem i framtiden. Ingen har heller missat debatten om att förbjuda vinster i vårdföretagen som LO-kongressen tog som beslut. Vänsterpartiet stämmer in i kören.

Karl-Petter riskerar att bli socialdemokraternas Svarte-Petter i valrörelsen 2014. Det går nu en vattendelare mellan LO och S. Ett skattesystem är till för att ta in skatt till samhället för att utföra det politikerna beslutat om i riksdagen och övriga politiska församlingar. Om skattesystemet används för att styra vissa samhällsgruppers disponibla inkomst måste det anses som att politikerna har överstigit det mandat som folket har gett dem.

De politiska partierna måste i god tid innan valet lägga fram hur de vill utforma skattesystemet och grundläggande ekonomiska principer. Detta för att man som medborgare kan räkna på hur de olika förslagen slår mot såväl landet som den egna ekonomin. Sverige har sedan länge slagit i taket för hur hårt vi kan beskatta framgång utan att det skadar samhället. Lafferkurvan pekar på att staten kan maximera sin skatteinkomst genom att sätta skattenivån på en optimal nivå. Enligt Laffer minskar skatteintäkterna om man sätter skattenivån högre än denna optimala punkt, trots att skattekvoten ökar. Denna minskning beror på ökade incitament att undvika skatt eller minskade incitament att förvärvsarbeta.

Marginalskatter skapar motstånd till hårt arbete. Oavsett vad man anser om jobbskatteavdraget har det givit mer i lönekuvertet för vanliga inkomsttagare och därmed medverkat till att fler arbetar mer. Det har också tillsammans med RUT- och ROT-avdraget motverkat viljan till svartarbete. Marginalskatten för dem med höga inkomster påverkas däremot inte nämnvärt av avdragen och skattereduktionerna. Tvärtom ökar marginalskatten för den gruppen genom värnskatten.

Sverige har i dag ett mycket sammahållet skattesystem som därtill gynnat låg- och medelinkomsttagare. Priset är ett lapptäckskonstruerat skattesystem som är mycket svårt att överblicka. Vårt nuvarande skattesystem är utformat med kraftigt progressiva skatter, vilket minskar produktiviteten.

I ett samhälle där utbildning och kunskap premieras får dagens skattesystem en direkt hämmande effekt på ökad produktivitet och påverkar därmed vår konkurrensförmåga med omvärlden.  Detta skapar negativa incitament till att bidra till produktion och att lägga tid och energi på utbildning.

Socialdemokraterna och Moderaterna måste våga ta debatten om ett nytt skattesystem. Det ger ingen effekt med ett femte jobbskatteavdrag på ekonomin.

Ett framtida skattesystem, som LO vill diskutera, måste innehålla en plattare skatt där var och en betalar samma procentuella skatt. Med särskilda insatser som höjda grundavdrag för de med låga inkomster åtstadkommer vi "mer rättvisa" samtidigt som landet satsar mer på tillväxt och produktivitet.

Jan Rejdnell (29 artiklar)

Anmäl