Skolan

Jörgen Krüsell om Skolan

Kritiken mot ettårig gymnasieutbildning är osaklig

Publicerad: 2012-09-22 16:09, Uppdaterad: 2012-10-07 12:10

Lärare: Regeringens nya förslag om ettårig yrkesutbildning har stött på patrull både här på Newsmill, men även i andra medier. Jag tycker ändå att en sådan utbildning kan ha en poäng.

0 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Artikelförfattaren arbetar på ett yrkesgymnasium sedan nio år tillbaka.

Kadir Meral dömer ut den ettåriga gymnasieutbildningen och kallar den "dödsstöten för dagens yrkesprogram". Det är svårt att hålla med eller argumentera emot i ett sådant här tidigt skede, men varje gång man läser om felaktigheter behövs förtydliganden göras. Att det dessutom är en gymnasielärare som utrrycker sig felaktigt gör det mer anmärkningsvärt.

Meral skriver: "I dag är det som bekant inte per automatik som eleverna på yrkesprogrammen får läsa de teoretiska ämnen som ger högskolebehörighet. Detta har resulterat i ett påtagligt minskat intresse för dessa utbildningar."

Ja, intresset har minskat, men den demografiska kurvan går också nedåt nu under ett par år så en hel del av minskningen finns där icke att förglömma. För säkert tredje gången i artiklar här på Newsmill går jag in och säger att det inte skett någon större förändring i högskolebehörigheten sedan nya reformen. Det är en massa felinformation som jag inte vet vad den kommer ifrån eller vem som är upphov till den.

Man blev inte automatisk högskolebehörig tidigare heller på yrkesprogram, utan var tvungen att i sitt individuella val lägga till extra matte till exempel. Så gjorde man då, så kan man göra nu. Som skola och yrkesgymnasium måste vi erbjuda den möjligheten för eleverna. Alltså ser inte jag hur vi stänger massa dörrar för framtiden. Man kanske ska vända på det i stället. Att låta elever gå helt teoretiska högskoleförberedande utbildningar stänger ju framtiden för dem som bilmekaniker, men det kanske inte är lika viktigt?

Meral skriver vidare att: "Det har aldrig varit en målsättning i Sverige att alla ska bli akademiker." När jag läser en sådan här text börjar jag ändå tvivla. Sedan står det också: "Men att inte bli akademiker innebär inte att man ska bli en analfabet, sittande i en verkstad med ett verktyg i handen". Det är att grovt nedvärdera verkstadsarbete genom att uttrycka sig så. Är mångas problem att det kanske finns elever som nöjer sig med att läsa in ett yrkesprogram och inte gå upp till studier i urvattnade högskolor?

Många får det som att låta som ett misslyckande att det bara blev yrkesprogram för den och den eleven. Kom gärna förbi yrkesgymnasiet där jag jobbar och se en fordonselev ligga och mecka med bil som om det inte fanns någon morgondag. Se en av våra kockelever göra mer än vad undertecknad nånsin får till i köket. Det fungerar alldeles utmärkt utan att veta när trettioåriga kriget slutade. Man hamnar lätt i en filosofisk diskussion vad som är viktigt att kunna eller inte. Varför ska yrkeseleven läsa om trettioåriga kriget när andra elever inte behöver läsa om olika hydraloljor?

Men jag håller helt med om att skolans misslyckants så till den milda grad att väldigt många elever efter nio år i grundskolan inte tillräckligt bra kan läsa, skriva och räkna grundläggande matte. Mycket av Merals text handlar om brister i grundskolan, då är det väl där resurser ska riktas in.

En ettårig utbildning behöver inte vara negativ även om man bara ägnar sig åt ämneskunskaper. Man kan få lästräning ändå genom att läsa instruktioner till exempel. En bra lärare kan få in trettinoåriga kriget även på en fordonslektion. Social träning och kommnunikation är en stor del av vad vi på yrkesgymnasium ägnar dagarna åt. Men att tvinga elever att läsa vissa saker är aldrig lyckat, det går att väcka deras intresse ändå. Det är inte bra som att idag se elever gå och tryckas ner i tre år. För elevers självkänsla är det bättre att de tänker "jag kan det här" i stället för "vad gör jag här".

Slutligen, vi får in massor med elever på gymnasiet som inte är klara alls med grundskolan, där ligger kärnan, där ligger problemet. Som det är just nu så finns de elever både bland inrikesfödda och utrikesfödda. Om de var flygfärdiga skulle mycket vara vunnet med en gymnasieskola värd att gå i.

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Skolan

Kritiken mot ettårig gymnasieutbildning är osaklig

Om författaren

Länka till Blogg

Skolan

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar