Islamister lyssnar mer på moderata muslimer än ickemuslimer

Den 14 september skriver Migros redaktör Rola Brentlin på Newsmill att Göteborgs-Posten inte borde förvänta sig att västerländska muslimer ska inta en aktiv roll i protesterna mot islamismen. Hon jämför det med att förvänta sig av ryssar och kineser att ligga på sina respektive länder lite extra om yttrandefrihet och rösträtt. Oklart är om hon menar ryssar och kineser inom eller utanför sina länder. 

Göteborgs-Posten skrev faktiskt i första hand om västerländska muslimer, men jag skulle även vilja fylla i att även muslimska regimer har ett ansvar att bekämpa sina mest militanta islamister, som i alla fall Egypten tack och lov lagt ner mycket energi på. En annan skillnad är att Ryssland och Kina i första hand förtrycker sitt eget folk vad gäller yttrandefrihet och rösträtt, medan de här islamisterna både lyckas och misslyckas med att gå bärsärkagång mot USA:s och nu även Tysklands ambassader samt uppmana till fler terrordåd i framförallt USA och sätta extra skottpengar på alla som på något sätt medverkat i den pinsamma satiren.

Jag delar Brentlins åsikt att man aldrig bör generalisera, men det tycker jag inte heller att GP gör, och det tycker jag att de är tydliga med. Islam är faktiskt den världsreligion vars anhängare reagerar allra starkast mot utländska hädelser. Det är lätt att uppfatta att Muhammed är den mest skändade profeten, men faktum är att religionskritiker i allmänhet ofta väljer ut exempelvis Jesus som måltavla för att slippa hamna i klinch med muslimer. Betyder det att islam är en hopplös religion? Absolut inte, men den är i ett stort behov av en global upplysningstid.

Problemet är bara att det inte räcker med att vanliga västerlänningar ligger på om det, för vi är redan fientliga kafirer i deras ögon. Islam behöver snarare en intern opinion som kämpar för en ny slags konsensus. Detta är på intet sätt unikt för islam. 

Vi behöver även fler västerlänningar som aktivt kritiserar vår egen politik och verksamhet i Mellanöstern samt hur vi bemöter muslimer och andra minoriteter. Vi behöver fler judar som tar avstånd från Israels brott mot folkrätten, vi behöver fler invandrare av alla dess slag som tar avstånd från andra invandrares övergrepp mot svenskar och andra majoritetsfolk, vi behöver fler nationalister som tar avstånd från Breiviks vansinnesdåd, vi behöver fler antinationalister som tar avstånd från vänsterextremt våld.

Kampen mot apartheid i Sydafrika behövde alla afrikaaners och världens andra vitas avståndstagande, vi behöver idag även fler svarta som tar avstånd från nuvarande övergrepp mot vita farmare i Sydafrika och Zimbabwe. Kvinnorörelsen behövde under sin växande frammarsch alla mäns avståndstagande från patriarkala maktstrukturer, den nu växande mansrörelsen behöver fler kvinnor (och gärna själva uttalade feminister) som tar avstånd från den ensidiga radikalfeminismens inflytande idag, HBT- har i alla tider behövt alla heterosexuellas avståndstagande från homofobi. Idag behöver vi fler HBT-personer som avstånd från extrema queerfeministers inflytande i Priderörelsen (inte minst för enskilda, mer liberala HBT-personer själva) et cetera, för att nämna några exempel.

Andra exempel är just ryssar och kineser, i synnerhet de som inte bor i sina hemländer: Ryssar som tar avstånd från exempelvis ockupationen av Tjetjenien och kineser som tar avstånd från exempelvis ockupationen av Tibet. Alternativt tar avstånd från sina länders villkorslösa stöd till Syriens regim, oavsett om rebellerna eller Västvärldens lösningar är ett bättre alternativ eller ej.

Jag är själv ytterst bekymrad över den islamofobi som faktiskt finns, men om vi börjar stämpla alla som ställer några som helst krav på muslimer som islamofober är vi inne på en mycket farlig väg som bara kommer att resultera i ännu mer polarisering.

Joakim Jacobsson (2 artiklar)

Anmäl