Ateister tycks vilja inskränka trosfriheten för USA:s president

I ett beskt angrepp på Mitt Romneys religiösa tro och med en känga åt Louis Herreys försvar på detta angrepp konstaterar Per Mikael Nilsson att Romney tror på sagor, saknar kritiskt förhållningssätt och inte kan sin egen kyrkas historia. Detta diskvalificerar därmed Romney att bli USA:s nästa president. I Sverige finns det en tradition av att förlöjliga och kritisera den religiösa tro som USA:s ledare bekänner sig till. Nilsson sällar sig till belackarna och dumförklarar republikanernas kandidat .

Med sin argumentation befinner sig Nilsson på ett sluttande plan. Hans resonemang förordar en censur av rätten att tänka fritt. Tror du på en högre makt är du per automatik diskvalificerad från att ha en maktposition i samhället. Med detta resonemang måste man underkänna samtliga presidenter i USA:s historia samt en stor del av väldens alla styrande och ledare.  Är det då så att religion, om den ens ska få finnas, ska förpassas till den privata sfären och hållas hemlig? Uppenbart är Nilsson ingen förespråkare för trosfrihet. Om du ska ha inflytande så ska du inte vara andlig på något sätt. Du får inte tro på något övernaturligt eller på fenomen som inte går att förklara. Punkt slut.

Den intressanta fråga som Nilsson inte besvarar är vem som ska avgöra vilka personer som är tillräckligt opåverkade av sin kultur, religion eller etnisk tillhörighet för att styra ett land? Vem ska släppas in i Vita huset? Är det bara den som enbart tror (!) på vetenskapen. Ska man inför en statlig instans som ska reglera detta? Är det utvalda ateister som ska styra vår värld? Det är en skrämmande tanke att det ska regleras hur vi får tänka, känna och tro.

Om Nilsson fick som han ville skulle Mitt Romney inte ens få ställa upp i valet. Orsaken: han tror och han har integritet nog att hålla fast vid sina principer. Är det inte bättre att det amerikanska folket får välja president utifrån prestationer och karaktär? I den amerikanska kulturen förväntar man sig att presidenten tror på Gud och Jesus Kristus. Det kan verka främmande för oss i Sverige men ger det oss verkligen rätt att dumförklara, förlöjliga och ropa på censur?

På Nilsson låter det som att Romney är en duvunge som är oprövad i sin politiska gärning. Han har ju trots allt verkat som inflytelserik politiker under en tid. Han har bestått folkets prov. En presidentvalskampanj brukar föra med sig att varje sten vänds och varje garderob undersöks. Om Romneys omdöme är så dåligt som Nilsson hävdar hade han förmodligen gjort bort sig för länge sedan. Nilsson ger sken av att det handlar om en konspiratorisk plan där Romney på något sätt helt plötsligt ska tappa omdömet och falla in i politisk mormonism den dagen han väljs som commander in chief. Är det inte lite långsökt?

Romney har alltid varit försiktig med att tala om sin tro för han vet att den lätt kan missuppfattas. Den är generellt en politisk belastning men viktig för honom som privatperson. Det finns inget som tyder på att han kommer att bli mer eller mindre religiös efter valet. Låt oss hoppas att vi kan se en fortsatt valrörelse där det blir fokus på de politiska sakfrågorna snarare än en pajkastning med unkna argument.