Herrey missförstår mormonernas kritiker

Det Lindenfors vill säga med sin artikel, även om han kanske blev långrandig, var att en människa som på allvar tror på de amsagor som återfinns i Mormons bok inte kan anförtros ansvaret att leda världens mäktigaste nation. Det spelar ingen roll om Romney har dessa åsikter ''privat'' eller inte, eftersom vi aldrig kan vara säkra på att hans religiösa tro inte kommer att smyga sig in på ett eller annat sätt i hans beslutsfattande.

Vilka garantier har vi för att Romneys dåliga omdöme, bristande förmåga till källkritik, bristande historiekunskaper inte kommer att påverka honom i hans politiska gärning? Att han liksom Bush kommer att invadera något land med hänvisning till sin religiösa övertygelse; att Joseph Smith talade till honom ur en hatt med en sten i exempelvis? Vi har inga sådana garantier alls. Det är då bättre att ta det säkra före det osäkra och inte släppa in honom i Vita Huset.

Låt oss göra en jämförelse: Skulle du anförtro din cancersjuka far till en läkare som öppet och på allvar annonserar att hans fru kan förvandla hästpiss till öl genom att hoppa jämfota baklänges tre varv runt utedasset? Bredvid läkaren står en sköterska som försäkrar att läkarens åsikter om hästpiss och öl inte kommer att ha någon som helst inverkan på hans behandling av din sjuke far. Skulle du ta henne/honom på orden? Skulle du känna dig trygg med läkarens rekommendationer på behandlingar? Förmodligen inte och du skulle göra ett bra val om du begärde att få dit en annan doktor illa kvickt.

Men av någon anledning skall vi alltså bara strunta i att Mitt Romney tror på tomtar och troll, och en alldeles speciellt bisarr form av tomtar och troll dessutom, och istället fokusera på ''hans politik''. Well, Louis Herrey får väl ursäkta mig om jag anser att frågorna hänger samman. Kanske kan vi anta att Romneys förmåga att avgöra vad som är en bra skatte- eller försvarspolitik är lika stukad som hans förmåga att skilja historiska falsarier från sanningar? Visserligen kommer inte Romney att vara ensam om att fatta beslut i dessa frågor, men problemet kvarstår ändå.

Att Herrey själv inte inser att mormonismen saknar all grund i verkligheten och att inga vetenskaper backar upp hans religiösa antaganden är kanske inte så konstigt. 

Min kritik gäller heller inte enbart mormonismen utan varje person som säger sig tro på det som står i de religiösa böckerna, oavsett om han/hon är troende jude, kristen eller muslim. Man kan helt enkelt inte lita på att en sådan person kommer att handla på ett ansvarsfullt sätt på en sådan betydande maktposition.

Att som Herrey släta över Romneys religiösa tro och säga att den saknar betydelse är helt enkelt oansvarigt. Frågan om vem som skall styra USA de kommande åren är alltför allvarlig för det.