Blyammunition ger soldaterna sämre arbetsmiljö

SEKO på Vanäsverken inledde debatten om “bly i ammunitionen” på Newsmill i slutet av juni. Vi förstår deras oro över att gå tillbaka till en arbetsmiljö som innebär stora risker för skador. Skador som i värsta fall kan drabba deras förmåga att bli förälder. Vi som företag vill inte utsätta våra medarbetare för risker och utgår från att inte heller Försvarsmakten vill det.

Nammo bildades 1998, av ammunitionstillverkningen från företagen som slogs ihop; Raufoss, Patria och Celsius. På 1990-talet ansåg de nordiska länderna att det fanns för många leverantörer av ammunition i norden och de nordiska länderna såg behovet av en samordning. Försörjningstrygghet låg också med i kravet och har definierats i ett MOU mellan länderna. Nammo har idag produktion i Sverige, Norge, Finland, Tyskland, Schweiz och USA. Kompetensen inom de olika produktområdena är fördelade mellan dessa länder.

Nammo började utveckla och tillverka blyfri ammunition för drygt 15 år sedan. Det var framförallt en uppmaning från svenska försvarsmyndigheter att av miljöskäl att gå ifrån skadliga ämnen. Försvarsmakten är internationellt känd att både tekniskt och operativt verka i framkant. Det är mycket tack vare svenska försvarsmyndigheters krav på svenska företag, som har gjort att vi fortfarande har en framgångsrik försvarsindustri också på exportmarknaden. När försvarsmyndigheterna ställde krav på blyfri ammunition såg Nammo att det fanns en stor potential för andra kunder eftersom miljökraven ökade även i andra länder. Nammo har egenfinansierat utvecklingskostnaderna för blyfri ammunition.  Det har alltså aldrig varit ett kundfinansierat utvecklingsprojekt utan Försvarsmakten har köpt produkterna ”från hyllan”. Norge följde snart efter Sverige och ersatte blyammunitionen med blyfri. Den senaste beställningen av Nammos blyfria ammunition gjorde Norge den 12 maj 2012. Ordervärdet var på över en halv miljard norska kronor, med optioner på framtida beställningar. Nammo har även haft framgångar i andra länder där miljökraven har varit det väsentliga.

Försvarsmakten har, även inom detta område, setts som ett föregångsland och därför är det nu många länder som förvånats och ställer sig frågande till varför Sverige går ifrån sina miljökrav och via FMV och NSPA (NATO:s upphandlingsorganisation) beställer blyammunition.

I Försvarsmaktens artikel skriver också Generalmajor Gunnar Karlsson att försvarsmakten använder blyfri ammunition. Enligt vad vi vet har försvarsmyndigheterna inte nyanskaffat annat än blyfri ammunition i kalibrarna 5,56 och 7,62 mm det senaste decenniet vilket varit baserat på att Försvarsmaktens uppfyllde sina miljömål. I detta fall har mer än 1200 ton bly ersatts av stål som uppfyller samma prestandakrav. 

I artikeln hävdar dock försvarsmakten att blyfri ammunition är dubbelt så dyr. Ett sådant sätt att beräkna kostnad är inte relevant då man vid upphandlingar normalt beräknar livscykelkostnaden för en produkt och använder detta som grund vid en jämförelse mellan alternativen. I livscykelkostnaderna för ammunition inkluderas även kostnader för sanering, deponiavgifter, arbetsmiljöskador, miljöskador osv. Är det på grund av fördelningen i de olika budgetposterna, där upphandling av ammunition ligger i en budgetpost och övrigt i en annan, som skribenten anser att blyfri ammunition är dyrare? Man bör också ta i beaktande att anskaffningskostnaden för denna typ av ammunition idag är jämförelsevis lägre än den var slutet av 1900-talet, vilket i princip inte gäller för några andra försvarsrelaterade produkter.

Det är bra och nödvändigt, som Försvarsmakten skriver, att de har investerat i skjutbanor som är anpassade för att ”ta hand om eventuella utfällningar eller avsätter pengar för att kunna sanera sand som fångar upp den blyade kulan”. Sanering behövs för all ammunition. Kostnaden finns således i båda fallen, men den är högre för blyammunition.

Försvarsmaktens skribent hävdar vidare att ”oblyad ökar slitaget på våra vapensystem”. Prover har genomförts under flera år som visar att blyfri ammunition uppfyller ställda krav avseende vapenslitage. Det finns exempelvis vapen där 10 000-tals skott utöver kravspecifikation skjutits och där vapensystemen fortsatt uppfyller kraven. Denna information har försvarsmakten haft tillgång till under lång tid. Norska försvaret hänvisar även till denna information vid sin senaste upphandling. Den blyfria ammunitionen som Försvarsmakten använder har på senare år vidareutvecklats för att möta än striktare miljö-, hälso- och prestandakrav.

Det som har förvånat oss mest i Gen Mj Gunnar Karlssons artikel är hänvisningen till att ”den blyade ammunition är avsedd för beredskapslager och krigsliknande situationer på grund av att det INTE är klarlagt om en oblyad kula kan svara upp mot de folkrättsliga kraven”. Skribenten borde veta att det är klarlagt enligt Delegationen för folkrättlig granskning av vapenprojekt som inte ser något folkrättsligt hinder mot en anskaffning av blyfri ammunition till det svenska försvaret. Detta har delgivits Försvarsmakten av Försvarsdepartementet för flera år sedan.

Artikelförfattaren skriver också att ”Försvarsmakten lägger stora resurser och omfattande systematiskt arbete för att värna våra soldater och sjömäns arbetsmiljö. Det är bland annat därför som vi även undersöker om det finns några hälsorisker med den ammunition som inte innehåller bly”. Det är märkligt att Försvarsmakten själva måste undersöka om det finns några hälsorisker med ammunition som inte innehåller bly Varför inte utnyttja internationellt samarbetet även här och ta del av rapporterna runt hälsorisker? Det är många myndigheter, institutioner och företag som kan skriva under på att hälsoriskerna är större med bly än blyfritt.

Artikelförfattaren hänvisar till att ”Försvarsmakten av miljöhänsyn valt att sedan länge anskaffa och använda blyfri ammunition”. Varför frångå detta nu? Vi hoppas att man från Försvarsmaktens sida även inkluderar arbetsmiljön i definitionen miljöhänsyn. Soldaterna som numera inte är värnpliktiga utan yrkesmän och kvinnor, kommer att öva och verka med vapen och ammunition under betydligt längre tid än 12 månader. De kommer att utsättas för skadliga blygaser och även riskerar skador på sig själv och på framtida möjlighet att bli förälder. Att bly är giftigt finns att läsa i otaliga rapporter och utredningar.

Vem, om inte myndigheterna, som kravställare står fast vid långsiktigt miljö- och arbetsmiljöarbete, vem skall då göra det?

Vi på Nammo är stolta över att få leverera våra blyfria produkter till våra soldater och anser att de gör ett fantastiskt arbete i Sverige och internationellt. Att dessutom utsätta dem för risker som de inte behöver redan vid övningstillfällen är inte rättvist.