Publicerad: 2012-09-18 10:09, Uppdaterad: 2012-09-18 10:09
Moderat riksdagsledamot: En entreprenörsform på frammarsch – men fortfarande okänd för många – är egenanställning. Det handlar om att låta företagaren ägna sin tid åt just det hon är bäst på.
Riksdagsledamot för Moderaterna och ledamot i näringsutskottet med ett långvarigt engagerad i frågan om egenanställning och egenanställdas villkor.
Det är många gånger ett rejält företag att driva företag. Framför allt den tid och energi som kringarbetet tar från själva kärnuppgiften – att utveckla en framgångsrik affärsidé. Den som tagit steget att starta företag har accepterat pappersarbetet och byråkratin som ett ofrånkomligt ont. Värre är att många presumtiva företagare med goda framtidsutsikter istället avstår från att förverkliga sina drömmar. Det är helt enkelt inte värt besväret.
En entreprenörsform på frammarsch – men fortfarande okänd för många – är egenanställning. Själv brukar jag kalla det smartföretagande då det egentligen handlar om att låta företagaren ägna sin tid åt just det hon är bäst på, utan det där extra besväret. Som anställd hos ett egenanställningsföretag verkar man som entreprenör med eget ansvar att skaffa kunder och man har de flesta av de friheter som det egna företagandet innebär. Däremot har man bara en bråkdel av den byråkratiska bördan. Smart, eller hur?
Embryot till branschen hittar man hos företaget Vascaia AB som 1991 lanserande en kommersiell verksamhet som byggde på att hjälpa arbetslösa med att fakturera enstaka uppdrag. Under slutet av 90-talet dök Frilans Finans och Bolagsbolaget upp på scenen. Frilans Finans bildades ur ett artistförmedlingsföretag och är idag marknadsledande. Totalt finns i nuläget ett drygt 40-tal egenanställningsföretag med ca 10 000 verksamma.
En dryg tredjedel av de egenanställda försörjer sig helt och hållet på sin verksamhet och ännu fler kombinerar egenanställningen med ett annat arbete. För drygt tio procent av gruppen har egenanställningen inneburit att man kunnat ta steget från arbetslöshet till en egen försörjning. För andra blir det ett sätt att pröva vingarna innan man går vidare till att starta aktiebolag.
Trots att många redan hittat detta sätt att driva eget är det tydligt att egenanställning har en långt större potential. Egenanställning möter kraven på ett flexibelt arbetsliv och är som klippt och skuret för många inom frilans- och konsultverksamhet. Det passar även exempelvis den som nått pensionsålder men ändå på egna villkor vill ha en fot kvar på arbetsmarknaden.
Egenanställningen har också en naturlig plats i den sociala infrastruktur som bör finnas på plats i utanförskapsområdena, där behovet av låga trösklar och en tryggare väg för att testa sina idéer är som störst. Den dag Sverige är redo att införa nystartszoner kan närvaron av egenanställningsföretag vara en kritiskt viktig pusselbit för att, tillsammans med andra insatser, öka företagandet och människors egenmakt.
För att egenanställning ska kunna bli ett ännu bättre alternativ för dem som vill ta sig från arbetslöshet tillbaka för arbetslivet krävs dock tydligare regler gällande a-kassan. För de egenanställda som har en full försörjning från sin verksamhet eller som exempelvis har studier vid sidan om finns inga egentliga nackdelar utan bara möjligheter. Att lagstiftaren har svårigheter att bedöma huruvida en person ska betraktas som anställd eller företagare skapar däremot osäkerhet för den som vill prova att bygga upp en verksamhet bit för bit.
Det som idag krävs för att fler ska kunna hitta den här vägen till jobb är dels att människor får upp ögonen för att den här verksamhetsformen finns. Men även stat och myndigheter måste börja ta egenanställning på större allvar. Även om en egenanställning berättigar till de flesta av de rättigheter som en vanlig anställning innebär är trygghetssystemen inte fullt ut anpassade för nya och innovativa sätt att arbeta och driva företag. Här behövs ett nytt modernt regelverk som förmår att vara lika smart som smartföretagandet.
Under lång tid var arbetsmarknaden i allmänhet och LAS i synnerhet ett hett ämne. Men så är det inte längre. Är problemen lösta? Och om inte, vad gör vi åt dem?


Teknikutvecklingen ligger bakom arbetslösheten - inte LAS

Slopad LAS ger bättre rörlighet på arbetsmarknaden

Hur många mer än jag klamrar sig fast vid turordningen?
Arbetsmarknaden är till för släkten, vännerna och de söta och snygga.

Slopa inkomstbortfallsprincipen!

Arbetsförmedlingens verkliga anställningspolicy
Svensk arbetsmarknad förlåt praktikmarknad
Arbetsmarknaden och den renodlade kapitalismen
Din tid och din arbetsinsats är värdelös

Den skumma arbetsmarknadspolitiken
Utfryst och utstängd från arbetsmarknaden och samhället



Vi är unga men inte dumma och förstår poängen med Las
Turordningsreglerna och verkligheten
Unga drabbas otvivelaktigt av LAS
Vuxenmobbning måste få ett slut

En ungdomsarbetslöshet på väg mot 30 procent är en nationell katastrof
Större stat löser inte ungdomars utanförskap!
En kommissionsordförande på arbetstagarnas sida!

Socialdemokraterna gör självmål i EU-politiken
En ny Arbetsmarknadsmodell behövs

LAS grundorsaken till våldet i Rosengård

Dags att regeringen Reinfeldt skaffar jobb åt de unga istället för att försämra Las

Så tvingades vi avskeda en stor del av vår kvinnliga personal

Varför är det vi unga som ska ut först?

Kristdemokraterna måste sluta fega om konsekvenserna av LAS
Fri invandring utgör inget hot mot jobben

En starkare välfärdsstat gör arbetsmarknaden rörligare

Ungdomsavtalet, räddningen för Sveriges unga

LAS har skapat ett klassamhälle på arbetsmarknaden

Tystnaden kring LAS är destruktiv och drabbar ungdomar
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




kommentera I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.