Syrien

Stefan Olsson om Syrien

Omvärlden måste ingripa militärt mot Syrien

Publicerad: 2012-09-11 13:09, Uppdaterad: 2012-09-11 13:09

Chef Fri Värld: När den internationella rättsordningen skyddar övergrepp är det moraliskt rätt att bryta mot den. En bred koalition bör skapa en flygförbudszon över norra Syrien för att skydda rebellerna.

18 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Stefan Olsson är chef för tankesmedjan Frivärld och ansvarig utgivare för nättidskriften Frivärld Magasin. Tidigare forskare vid FOI och Uppsala universitet.

Med över 20 000 döda och mer än 200 000 på flykt är det inte längre försvarbart att vänta med en militär intervention i Syrien. Upproret som började som fredliga demonstrationer är idag ett inbördeskrig med allt vad det innebär; massakrer på civila, etnisk rensning, våldtäkter och tortyr. Inte ens barn går fredade. Ingen ser heller att kriget går mot sitt slut,varken regeringen eller rebellerna har vunnit några avgörande segrar.

Skräckscenariot är att våldet eskalerar och att konflikten drar ut på tiden. Inbördeskrig är den värsta formen av krig eftersom det ställer familj mot familj, granne mot granne, by mot by. Om omvärlden inte ingriper är detta det öde som nu väntar Syrien.

Moraliskt sett råder det alltså inget tvivel om att ett ingripande av utländska styrkor är befogat. En intervention kommer att förkorta kriget och rädda människoliv.

Vad kan vi göra? Målet måste vara att med minsta möjliga blodspillan tvinga Assadregimen till förhandlingsbordet. Vilken regim som ska ersätta den nuvarande är för tidigt att avgöra. Det som behövs är ett vapenstillestånd. Innan dess kan inga samtal om framtiden föras.

Som läget är nu finns det inget skäl för Bashar al-Assad att förhandla. Han har fortfarande det militära övertaget och omvärlden står passiv. Han har den större och starkare armén och saknar uppenbarligen samvetsbetänkligheter mot att låta kriget fortgå tills rebellerna är nedkämpade.

Vilka metoder står då till buds? Avgörande att de styrkor som ska ingripa kommer från en bred koalition av länder, med tyngdpunkten på medlemmarna i Arabförbundet. Egypten, Tunisien och Libyen som nyligen själva har kastat sina diktaturer över ända bör ges en ledande roll, även om Nato tillsammans med partnerländer som Sverige kommer att behöva stå för den största delen av de militära styrkorna.

En intervention bör inte heller göras större än nödvändigt. Tvärtom mot vad många tycks tro måste inte en militär intervention handla om flygbombningar. Det förslag som förts fram av bland annat Turkiet handlar istället om att skapa en frizon för rebellstyrkorna i norra Syrien längs med turkiska gränsen. Enkelt uttryckt handlar det om att skapa en flygförbudzon över en del av norra Syrien.

En frizon för rebellerna skulle göra att de blir nästintill omöjliga att besegra. Därmed skulle al-Assad för första gången sedan denna konflikt bröt ut se att han inte kan vinna kriget. En frizon för rebellerna skulle ändra maktbalansen. Och makt är det enda språk som al-Assad förstår.

Att skapa en frizon i norra Syrien kräver ett mindre våldsamt ingripande än vad Natokoalitionen stod för i Libyen. I Libyen genomförde koalitionens länder direkta krigshandlingar. I det här fallet handlar det snarare om att patrullera ett område med flyg för att hålla Assadregimens styrkor på avstånd. Detta utesluter inte strider, eftersom den syriska regimen förfogar över ett förhållandevis starkt luftförsvar, men Natos militära kapacitet är överlägsen och det vore vansinne av regimen att våga utmana den.

Vad talar då mot ett ingripande i Syrien? Det är framför allt två skäl som har fått omvärlden att tveka. Det ena är att vi inte vet vilka som egentligen utgör den syriska oppositionen. Finns det inte risk för att vi skapar en sunnimuslimsk diktatur av Syrien istället för en shiitisk (alawitisk)? Det andra är att ett ingripande kräver ett godkännande av FN:s säkerhetsråd, vilket hittills har varit omöjligt att få till stånd.

Vid konfliktens början var det sant att den syriska oppositionen var okänd. Så är det dock inte längre. Länder som Turkiet, Saudiarabien, Qatar, Storbritannien, USA, Frankrike och Tyskland har redan upprättat kontakter. Faktum är att det finns mer information om Fria syriska armén än vad det fanns om rebellerna i Libyen när Natokoalitionen gav dem sitt fulla stöd.

Låsningen i FN:s säkerhetsråd går inte att göra något åt. Ryssland och Kina har konsekvent vägrat godkänna alla former av påtryckningar gentemot Assadregimen. Inte ens ekonomiska sanktioner släpps fram.

Det är för den internationella rättsordningen värdefullt att militära interventioner legitimeras av FN, men det finns ingen anledning att låtsas som att säkerhetsrådet i alla lägen vet vad det yttersta goda är. Av fem permanenta medlemmar med vetorätt är två diktaturer som själva fruktar att omvärlden ska ingripa mot dem. När den internationella rättsordningen skyddar övergrepp är det moraliskt rätt att bryta mot den.

Men i slutändan handlar det vare sig om militärstrategiska överväganden eller om internationell rätt. Inte heller handlar det om att tvinga fram ett regimskifte. Vad det handlar om är att förhindra mänskligt lidande. Det är angeläget att ett vapenstillestånd kommer till så snart som möjligt. Just nu är regimen inte intresserad av det utan har tydligt förklarat att den tänker fortsätta kriget tills fienden är utplånad. 20 000 döda vittnar om att den menar vad den säger. Alltså bör den stoppas. Omvärlden, Sverige inräknat, har den makt som krävs för detta. Låt oss utnyttja den.

Stefan Olsson (8 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/46658

18 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Hm, jo, det förstås. Men vore det inte bäst att först ingripa mot den mordiska regim som ni bombliberaler installerade i Libyen först? Jamenar, när ni har bombat ihjäl de nya mördarna där kanske det är dags att bomba fram en ny mordisk regim i Syrien? Fast kanske bäst ändå att koncentrera sig på Libyen? Då lär sig era armeer landets geografi och kanske till och med kan bygga upp fasta installationer som underlättar att bomba ihjäl varje regim som ej håller måttet? Tills det inte finns några människor kvar i Libyen alls. DÅ är det möjligen motiverat att kavla upp ärmarna och utrota människorna i Syrien enligt samma upphöjda, världsomfattande, moralistiska princip?

Permalänk | Anmäl #1 Martin A, 2012-09-11, 14:15

Martin A, du är ett under av logik och tydlighet, tack...

Permalänk | Anmäl #2 Tom Croker, 2012-09-11, 14:17

Jaha, "omvärlden bör ingripa"

Vilken omvärld hade du tänkt dig och vilken sorts ingripande?

Är det möjligtvis USA, som skall ut och kriga igen eller hade du tänkt skicka din son, som någon sorts intervenerare?

Permalänk | Anmäl #3 birgitta ellis, 2012-09-11, 14:21

#2 Tom Croker
"First, do no harm" är en bra princip, både för läkare och för utrikespolitik. Om mentaliteten i artikeln blir allenarådande så finns det ingen överträdelse, inget moraliskt fel, ingen avvikelse, som behöver tolereras. Eftersom alla är ansvariga för allas beteende. Jamenar, om du använde våld i Libyen, varför inte i Syrien? Varför inte i Turkmenistan? Varför inte i Kina? Varför inte i Kongo? Varför inte i Sydafrika? Varför inte i Vitryssland? Varför inte i xxx eller xxx eller xxx. Kör på bara, hundratals miljoner döda människor och en värld som bara är en enorm krater senare kanske till och med er blodtörst till sist är släckt.

Permalänk | Anmäl #4 Martin A, 2012-09-11, 14:27

Varför är det viktigare att störta regimen i Syrien än i t.ex. Bahrain eller Saudiarabien?

Turkiet är också en skum aktör. Hur kommer Turkiet i längden att ställa sig till kurdernas kampför autonomi i Syrien - för att inte nämna kurdernas kamp i Turkiet?
Varför inte också stödja PKK´s frihetskamp?

Permalänk | Anmäl #5 Olov Öberg, 2012-09-11, 15:02

Min son är 23 år. Tanken att han skulle sändas ut i krig till Syrien som Stefan Olsson vill,är för mig makaber. För man kan väl inte alltid skicka ut andras söner. Vad skulle han kämpa för? Demokrati? samma demokrati som i Lybien eller Egyptien?
Hittills har en diktatur ersatts av en annan diktatur som inte står den första efter vad det gäller förtryck och grymhet. Att kräva militära åtgärder innebär alltid att många förlorar sina söner, detta måste vägas mot nyttan det innebär med en framgångsrik intervention. I Syrien har jag svårt att se att en miltär aktion skulle innebära en väg mot demokrati, vi kommer bara att få se en diktatur i annan skepnad.

Permalänk | Anmäl #6 BoB, 2012-09-11, 15:35

Det är lätt att prata om krig när man själv inte måste åka.

Stefan ska du åka ner och strida eller är det andra som ska göra jobbet? Vem är de utländska soldaterna som ska invadera Syrien?
Är det Ryssland, Kina och Nordkorea?
De är ju utländska.

Om någon ska gå in i Syrien så är det andra muslimska länder. Har du inte lärt dig att USA fick flygplan in i skyskrapor med x antal oskldiga döda pga av att man gick in i Kuwait via Saudiarabien.

Permalänk | Anmäl #7 u_19023, 2012-09-11, 15:49

På kollisionskurs mot klassisk svensk utrikespolitik är artikelförfattaren. Vår gamla utrikespolitik har tjänat vårt land väl och hållit det utanför krig i 200 år!

Vafrör nu lyssna på den krigshets som Stefan Olsson ger uttryck för. Interventioner i Syrien har synnerligen oklara utfall. Det är en mosaik ov befolkningar och religioner i området och inget är givet att bli bättre vid intervention.

Alla krig, jag säger alla, har alltid motiverats genom en uppsättning av argument som ska ses goda. Nej sänd inga trupper in i andra länders klonialkrig!

Permalänk | Anmäl #8 Sten Figaro, 2012-09-11, 16:26

Citat ur Smålandsposten 12/6-11: "Bakom inrättandet av tankesmedjan Frivärld står idéinstitutet Timbro." Timbro. Timbros utrikespolitiska analyser (genom Frivärld) är sannerligen intressanta. Chefen för tankesmedjan Frivärld anser att "vi" skall ingripa militärt i Syrien. Sverige i "kamp för demokratin" sida vid sida med Saudiarabien-Quatar-Turkiet. Sida vid sida med deras legoknektar som redan mördar och torterar under sina aktioner inne i Syrien. De som västliga media och Frivärld kallar "rebeller". Legoknektarna som skapat inbördeskriget. Med hjälp även från USA-England-Frankrike. Vilkas samtliga underrättelsetjänster stöder "rebellerna"/legoknektarna. Vad Sverige borde begära är att
legoknektarna dras bort och att resultatet av det val som hölls i Syrien i maj 2012 skall gälla. - BoB#6 skriver: "Min son är 23 år. Tanken att han skulle sändas ut i krig till Syrien som Stefan Olsson vill, är för mig makaber. För man kan väl inte alltid skicka ut andras söner." Ett mycket bra påpekande. Och vi vet alla att "eliten" alltid sänder ut andras söner att dö i krigen. Så har skett i alla tider. Att dö för USA:s hegemoni över Mellanöstern är en bottenlöst vidrig tanke. Kriget i Syrien är uppenbart USA:s. Saudiarabien-Quatar-Turkiet agerande vasallstater till stormakten. - Stefan Olsson påstår att "Egypten, Tunisien och Libyen har kastat sina diktaturer över ända".
Stefan Olsson rör sig uppenbarligen inte i verklighetens värld. I Egypten har militären kvar sitt gamla grepp över samhället. I Libyen råder ett blodigt kaos där olika rebellgrupper (västs omhuldade "frihetskämpar") frenetiskt bekämpar varandra. I Tunisien inskränks kvinnors frihet och rättigheter mer och mer. Inte en "arabisk vår" men en bister vinter. Skapad av västs "demokratier".
Ulla Johansson

Permalänk | Anmäl #9 Ulla Johansson, 2012-09-11, 16:30

Det kanske inte är så enkelt trots allt?

"It's really something strange to see. They are directly saying that they aren't interested in Bashar Assad's fall, but are thinking about how to take power afterward and set up an Islamic state with Sharia law to become part of the world Emirate." säger Jacques Beres en av grundarna till Médecins Sans Frontières till Reuters efter två veckor i Aleppo om icke syriska jihadister: http://rt.com/news/syria-rebels-assad-islamists-699/

Så med andra ord verkar det som om "omvärlden" ingripit och det kanske redan från dag 1?

Permalänk | Anmäl #10 u_17696, 2012-09-11, 16:42

Stefan tycker våra söner ska offra livet för att installera fler islamistiska styren i MÖ, synnerligen märklig åsikt får jag lov att säga... Svenskar som brukar vurma för minoriteterna, de skyddas absolut bäst av Assads regim än en islamistisk, därför bör vi stödja Assad eller inte lägga oss i alls.

Permalänk | Anmäl #11 christoffer andersson, 2012-09-11, 16:46

Ordet demokrati har sedan länge fått en ny betydelse både i Sverige och i vissa delar av världen!

I Egypten, Libyen och kanske nu i Syrien ska en diktatur ersättas av en annan religiös diktatur då är det en demokrati, jippi. Journalistpatrasket i Sverige hoppar allt högre för varje diktatur som tas över av en annan bara Islam ligger bakom den. Jag vågar inte tänka på vad som skulle hända om kristna Iranier skulle bomba, mörda och skjuta den Islamistiska regimen. Var hade journalister stått då?

Permalänk | Anmäl #12 Micael Johnsson, 2012-09-11, 16:52

#10 Beg Differ

Med "omvärlden" menar du väl att han säger att mer än 50% av rebellerna är utlänningar?

Så gärna vill alltså det Syriska folket bli av med Assad så att rebellerna till mer än 50% består av utländska terrorister

Permalänk | Anmäl #13 Mikael Henriksson, 2012-09-11, 17:13

Omvärlden har redan ingripit mot Syrien, vapen flödar in till terrorister aka rebellerna från amerika och saudiarabien som har skapat totalt kaos och dödsoffer i Syrien.

Men detta är väl taktiken av krigsälskande, att skapa kaos i icke väst vänliga stater och sedan rättfärdiga ett ingripande.

Visst är intressant att Ryssland och Kina är tydligen de enda förnuftiga som har vett nog att respektera folkrätten? USA, Frankrike är så hysteriska att detta inte liknar något annat än imperialism. Dags för Brottsdomstolen i Haag att stoppa fler illegala krig av väst.

http://www.hd.se/kultur/blogg/2012/09/02/tutu-bush-och-blair-till-haags-...

Permalänk | Anmäl #14 Jens A., 2012-09-11, 17:30

Hur lösa konflikten i Syrien? Tror det är svårt i detta fall.
Vissa mått och steg kan dock göras.
1. Tillåt alla som inte vill kriga att tillfälligt lämna Syrien och bosätta sig i läger i grannländerna Irak, Turkiet, Libanon och Jordanien.
2. Beväpna sedan de som vill stanna kvar och slåss.
3. Låt dem slå ihjäl varandra tills de tröttnar och ger upp och vill förhandla om fred.
4. Låt FN arrangera fredsförhandlingar, insamling av vapen från de uppgivna kombattanterna, utdöma hårda straff för de fåtal kvarvarande som vägrar ge upp och de stridande som kommer från andra stater, arrangera demokratiska val och ombesörja återflytt av flyktingarna.

Skulle det kunna vara en bra lösning på Syrienkonflikten?

Permalänk | Anmäl #15 Ein Stein, 2012-09-11, 17:36

I Syrien är det långt från givet vilka de största busarna är. Det är inte alls otänkbart att den ryska politiken avseende Syrien, för en gångs skull, är den förnuftiga.

Men den som vill ha ytterligare islamistiska diktaturer ytterst styrda av Saudiarabien får väl åka ned och slåss. Men det är förstås lite knepigare än att sitta vid sitt bekväma skrivbord och föreslå att andra låter sitt blod.

Permalänk | Anmäl #17 Tage Sundin, 2012-09-11, 19:43

Tjusigt med moralprofeter som kommer med patentlösningar. Vi skulle behöva en på Folkets Park hemma. Som handgripligen visar vilken toalett okunnigt folk skall gå på. Herrar på herrtoalett och damer på Damtoalett. Osäkra får kissa på sig... Vi har verkligen ett problem för experter.

Permalänk | Anmäl #18 Kristian Grönqvist, 2012-09-11, 22:35

Stora tuggor, Stefan Olsson, när " två av säkerhetsrådets medlem-mar är diktaturer, som själva fruktar att omvärlden skall ingripa mot dem ", skriver du. Det är alltså Ryssland och Kina, som avses. Varför inte skriva det då ? Ligger det i pajpen, de tvenne som står på tur ?

Frånsett de humanitära lidandet... om möjligt ? Javisst, efter tillräck-ligt många " krig", blir människor förhärdade. Vi vet att de syriska flyktingarna kommer till Sverige, som har blivit USA:s städgumma, på den fronten, sedan Irak, Afganistan, Libyen m.m. Och " vad en liten gumma kan gno, ohohoh" , , det vet vi, men något svensk ak-tivism, är nog utesluten, Libyen var ett misstag, som ej kommer att upprepas. Men vi får nog flyktingarna till Södertälje station, utan att vi får "panga" på ett dugg själva, denna gång, dvs., nasa Jasar.

Det verkar som Sverige blivit så amerikaniserat, att detta inflytande
får svenskar att tro sig vara amerikanare, " söderamrisar", som ser världen med USA-ögon.Var glad att det nog mest är yta, attityd, som USA:s kultur är yta, och en förfärligt storvulen attityd, mot andra nat-ioner, om de vet var de är belägna, på kartan.

Problemet denna gång för USA/Nato/väst är, att den förbaskade s.o.b, Assad inte ger sig. Syrien har en stark armé, flygvapen, säjs det, som Turkiet fick veta, nyss. Så här lång tid får inte ett olje/arab-krig ta, därför börjar omvärlden bli desperat, : " Regimens dagar är räknade", och den typen av rubriker, som nu blivit sällsynta. Även
krigsgudinnan, själv Hillary Clinton, har mest säckat ihop, hon är nog USA:s, "secret weap. . ., vad skall de hitta på:

(1). Att Syrien har Weapons of Mass destruction, (WMD) ? Denna lögn, är körd redan i Irak, (Israel har redan tillsett, detta med flyg-raid, 2007.) (2.) FN-resolution, typ "såll "? Det är kört mot Libyen.
(3.) Återstår förmodligen ett långt blodigt krig.

Då måste Chefen för Fri Värld, ( 1950talets "Free World" ?) gripa in. Men ingen vågar gå på Syrien, och USA gömmer sig bakom det rysk-kinesiska vetot, som förstås växte ur överträdelserna i Libyen, som blev vapenhjälp, regimförändring, och kontroll av oljan, som i sin tur spillde över på Mali-talibaner,som snart står på tur för "Fri Värld." Det blir aldrig som man tror, världshistorien kan vara ironisk.

Det som sker skulle kunna jämföras något med tyska storanfallet på Sovjetunionen, 1941. Det körde också fast, som rebellerna i Aleppo,
det kommer nog att bli ett långt "uppror", som då beskrevs i den tys-ka boken : "- Fem års blixtkrig". Frågan var då, som nu : vem som vinner, när Syrien och dess uppbackare, mobiliserar ?

Förmodligen är det som nu börjat, början på " det riktiga kriget ", som tyska anfallet var början på det riktiga kriget, 1941, två jäm-bördiga motståndare, med moderna krigsmakter, och doktriner, allt tidigare då kunde beskrivas som "ockupationskrig, straffexped-itioner", Polen, Finland, Norge/Danmark, Frankrike, som kom att handla om några veckor, månader.

Men redan sommaren 1941, var tyska Wehrmacht-kistan, klar, i dec-ember framför Moskva, slogs sista spiken i. Även då var svenska militära "experter", i farten med att förutspå, sovjetryskt nederlag, samt uppmanade ryssarna att ge sig, för att undvika humanitära lidanden för befolkningen.

De svenska "experterna" och andra kunde för sitt liv, inte begripa hur : (1.) Ryssarna kunde stoppa Wehrmacht, 1941/42 ! (2.) De kunde inte fatta hur ryssarna sen kunde ta till offensiven, från 1943. (3.) De fick inte heller in i roten, hur ryssarna sen kunde vinna kriget, i stort sett på egen hand, 1945.

Såna experter är inte mycket att ha, f.d., FOI, eller ej. Men de är ju skolade i Finlands " vinterkrig ", som sen skulle avlösas av en tysk-finsk militärpromenad till Moskva,1941, " sommarkriget", var först, den tänkta rubriken, som senare blev "fortsättningskriget"/ jatkosota som bara rullade på, i tre år, och gjorde Finland till ett amputerat bandagerat bylte, 1944. (Men finnarna fick mycket hjälp, miljardlån från Sverige som sen avskrevs, flyktinginvandring, " Snyltgäster i folkhemmet "/ SVT som Syrien, men idag vill inte Finland låna en €-ro, till andra behövande, som "Greken på hörnet", ... Sensmoral ?)

Bakom Syrien står Iran, en ännu svårare motståndare, förmodligen även globalt, stridsvana, sedan 1980talet mot Irak, men med svagt
flygvapen, men missiler. Även Libanon och Hizbollah. Så frågan är om inte Syrien måste lämnas ifred, för fredens skull. Sen : "Who lost
Syria ?"

Permalänk | Anmäl #19 Patrik Matsson, 2012-09-12, 00:14

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.