
Publicerad: 2012-09-11 14:09, Uppdaterad: 2012-11-05 09:11
Professor emerita i straffrätt: En reklamman tillverkar ett antal enkronor med en text som utpekar kungen som sexmissbrukare. Journalisterna går direkt i fällan. Ser ni inte att ni används som nyttiga idioter?
Madeleine Leijonhufvud är professor emeritus i straffrätt vid Stockholms universitet.
En reklamman bestämmer sig för att bli känd. Han tillverkar – eller låter någon tillverka – ett antal enkronor med en text som utpekar kungen som sexmissbrukare. Han låter sin mor och en av sina bekanta kontakta medierna och påstå att mynten dykt upp av en händelse.
Vad gör medierna? De gör precis det – och mer än det – som reklammannen hoppats. Massor av artiklar och inslag i nyhetsprogram. Texten visas gång på gång, ingen ska kunna undgå att läsa denna text. Ingen ska kunna undgå att läsa att kungen utpekas som sexmissbrukare.
Mannen ”träder fram”. Han kallar till presskonferens. Han upplyser de församlade journalisterna att han gjort ett konstverk. Medierna sänder, texten visas igen. En krönikör i Sveriges radios söndagsmagasin ironiserar kring konstnärer som inte vill acceptera en copyright-kille som konstnär.
Men hallå – som barnen säger. Har ni inte insett att ni alla medieföreträdare används som nyttiga idioter? Vill ni det? Reflekterar ni inte mer än så kring er egen verksamhet?
Har ingen av er tänkt på att det är en människa som kränks och att det är ni som förmedlar kränkningen? En människa som är extremt utsatt för uppmärksamhet och som är unikt försvarslös när han kränks? Har ingen av er reflekterat över hur det måste kännas att se detta påhopp i tidningar och TV dag efter dag?
Det kallas för mobbning. Glömt är fejkade foton och intervjuer med grovt kriminella ”informatörer”. Inte behövde man kolla uppgifterna den gången – ut med dem bara, på dubbeluppslag och på bästa sändningstid. Inte behövde man då fundera över om man möjligen bedrev brottsligt förtal. Så det är bara att köra på nu igen. Mobbningen sker ju i hägnet av grundlagsskyddet och med hänvisning till ”allmänintresset”. Ännu en kul, säljande grej om den människa som det numera är fritt fram att förnedra.
Försvarsargumenten kommer med säkerhet: Vi i medierna återger vad som händer, det är inte vår sak att ta ställning, vi varken dömer eller försvarar.
”Tredje statsmakten” kallas medierna med fog i det här landet. En statsmakt utan personligt ansvar.
Journalister är vänster medan allmännheten går högerut, enligt Kent Asp, professor i journalistisk. Ett problem eller inte?

Därför tar jag strid mot media


Varför får ett gisslandrama större uppmärksamhet än en svältkatastrof?

Ovärdigt av media att attackera min fru!

Demokratier åsiktsregistrerar inte sin befolkning

Vilka fler register för SR över medborgarna?

Aftonbladet Kultur borde be Per Brinkemo om ursäkt

Okunnigt av DN om stormens effekter

SR firade Allhelgona med program om satanism

Medierna svartmålar välfungerande myndigheter

Dagens Nyheter misstänkliggör Svenska institutet i onödan

Pressetiskt haveri när tidningarna marknadsför Henemark

Företräder Strömstedt TV4:s tittare eller de egna kunderna?

Politikerna måste skydda journalistik även på nätet

Politiker bör sluta ta omvägen via journalister

Positiva nyheter kan rädda papperstidningen

Sommar i P1 har valt ytlighet framför religion

P1-programmets svartmålning av män försvårar jämställdhet

Expressens drev är värre än rumpleken

Sverige Radio sprider en rödgrön bild av fattigdomen

Medielogiken väger tyngre än reportrarnas åsikter

”Självdestruktivt förneka vänsterdominansen i medierna”

Dagens Nyheter tar inte sitt ansvar i Carema-affären

Carema-skandalen är egentligen en DN-skandal

Kalla faktas svartmålning av socialtjänsten gynnar inte barnen

Kalla Fakta blundar för MC-förarens ansvar vid polisjakten

Därför bör Sydsvenskan inte få Grävspaden

SvD:s rapportering om läkarstudier i Rumänien skadar vår trovärdighet

Därför intervjuade vi Löfvens mamma

Billig citatjournalistik får allvarliga konsekvenser

Medierna bryr sig inte tillräckligt om etiken

Replik till Expressens "Krishanteringen var att låtsas som inget hade hänt"

Expressens billiga poänger efter knivöverfallet i Vallentuna

Hänger medierna oftare ut män än kvinnor?

Journalister rapporterar om Zlatan som okritiska fans

Journalister bör ägna sig åt självkritik snarare än självömkan

Hög tid för en pressetisk renässans

Gladiatorjournalistiken skadar demokratin

Raljera om autism luktar illa, Expressen

Pascalidou har ingen rätt att kalla mig homofob

Så gör svenska medier reklam åt knarkkartellerna

Avskedandet av Birro visar på rädslan för politiska åsikter

Vi som tittar på Hollywoodfruar borde skämmas

Radioteaterns samtal om bin Ladin är genant

Medias debattsidor ska inte hjälpa kommersiella intressen

SVT:s 9/11-sändning var alltför ensidig

Fördomar om ADHD ges debattutrymme på Aftonbladet

Enskilda chanslösa när medier struntar i pressetiken

I jakten på knarket sätts lagarna ur spel

Reglerna kring fällda artiklar ska ses över

Pressombudsmannen duckar för sitt ansvar

Skyll inte på kvinnor för att de diskrimineras av medierna

Tyska kvalitetstidningar har blivit mer främlingsfientliga och tillåter rasism i kommentarsfälten

Medierna ser fortfarande invandrare och kvinnor som offer

Nidbilder av religiösa publiceras utan protest

De stora TV-kanalerna låter SD sätta agendan

Göran Persson den siste att sätta ner foten mot journalisterna



Häxjakten på Emilsson är absurd

Tillåt mig svära i Newsmillkyrkan: Millningen banaliserar Newsmill

Även dumma frågor kan ge intressanta svar

Därför uppmanar jag till bojkott av Newsmill

Mediernas farliga förkärlek för organisationer

Aftonbladet är det politiska etablissemangets språkrör

Beklämmande att Newsmill publicerade Thomas di Levas artikel


Det nya medielandskapets baksida
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




25 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Men hallå! Det är ju rikets troligtvis, slappaste yrkeskår vi talar om. Inget att bli förvånad över med andra ord.
Det går väl att säga att läsarna utnyttjas som dumma idioter, eftersom antalet läsare är ett incitament till att sälja annonser i tidningen.
Journalisterna måste ha lön, så då måste de väl skriva säljande nyheter.
Håller helt med om att journalister är "nyttiga idioter" det visar de så gott som dagligen. Vår Konung är en offentlig person och får därför stå ut med medias bevakning, därmed inte sagt att man ska smutskasta honom så fort tillfälle ges. Tyvärr är det nog så att dagens media inte klarar att göra en saklig granskning om något som inte innefattar mode, smink eller bantning.
"Vi i medierna återger vad som händer, det är inte vår sak att ta ställning, vi varken dömer eller försvarar."
Dagens roligaste citat på länge.
1) Vissa fakta återges aldrig
2) Journalisterna dömer ibland.
3) Journalisterna försvarar och slätar över ibland.
4) Av någon anledning så har alla journalister tagit samma ställning. De är stöpta i samma form och representerar inte folket.
Breivik har också fått de nyttiga idioterna att dansa efter sin pipa, synd att de inte begriper det själva.
Du är för bra!!!! Klarsynt och ämnet behövs verkligen lyftas fram!
Gillas!
Hur orkar man med sig själv som journalist av idag, de minuterna där innan man somnar och är helt ensam med sig själv? Svek, lögner, överdrifter. Allt för att sälja lösnummer.
Kritiken mot journalistkåren har inte satt ett enda spår. Man kör på som vanligt och gör pseudohändelser till avgörande samhälleliga angelägenheter.
De enda som blir imponerad av journalister (med undantag av några få sanningssökare) är journalisterna själva.
Fast onyttiga vore kanske lämpligare ...
En artikel som är Spot On!
Jag tror artikelförfattarinnan har missuppfattat situationen. Har inte professor Leijonhuvud registrerat det drev - ibland intensivt, ibland lite mindre intensivt – som vår journalistkår och media genomför mot vårt statsöverhuvud, hans familj och vårt statsskick. Jag tror inte journalisterna låter sig utnyttjas. Det är väl snarare tvärtom – en hora till karl kallar vårt statsöverhuvud horkarl! Och journalisterna får nya krafter att stövla på i drevet!
Denna sak, som iofs är lite intressant angående hur det är tillverkat och varför (men när det avslöjades varför blev det ju bara banalt), har fått märkvärdigt mycket uppmärksamhet.
Men är det inte så allt fungerar idag. De som har möjlighet försöker få sina intressen tillgodosedda via media i stället för konkreta förslag. Anders Borg gör politik genom att gå ut och gnälla på bankchefer, ett område han själv ansvarar för! Att lägga en proposition tycks vara för ansvarsfullt, man kan ju åka dit på ett avslag. Att snacka är mer riskfritt. Maud Olofsson skällde vilt på en VD i ett statligt bolag (kommer inte ihåg vem och varför) när hon själv var majoritetsägare och hade kunnat styra upp senast till nästa stämma.
Och mediafolket lyder och pumpar ut okritiskt när det kommer från rätt håll.
Man känner en värmande skadeglädje.....
På tal om nyttiga idioter. Vem ger myntskaparen publicitet med denna artikel?
Att Hans Majonnäs Honungen ha er professor emerita (!) i straffrätt som försvarare säger en del om tillståndet i Riket. Och att denna professor inte vet att medierna i demokratiska rättsstater, som har konstitutionell maktdelning som princip, på sin höjd är "fjärde statsmakten" säger en del om denna fd professor.
Men att den svenska mediekåren är ett gäng kollektiva vänsternissar ( som förstås ogillar monarken av princip) är förstås en riktig iakttagelse, om än inte särskilt originell.
Vad konstnären, Ernst Nordin, anser om att få se sitt verk förvanskat är det ingen som frågar...
Ändå borde han vara förste målsägande.
Skämtsamma privat tillverkade mynt är en gammal konstform, se gärna hela denna föreläsning, eller 31 minuter in för ett par snabba exempel:
http://www.youtube.com/watch?v=-gn55fTRXZw
Bra rutet, Madeleine Leijonhufvud ! Jag vet inte om det är en tillfällighet att detta publiceras dagen efter Publicistklubbens drabbningen i Kulturhuset under rubriken "Cirkus Quick". Jag har aldrig varit med om att man gjort så otäcka personliga påhopp som där och det var välgörande att du med dina kloka ord dämpade frustrationen.
Jag ser ett klart samband mellan det journalistiska agerandet vid "Myntskandalen" ovan och "Rättsskandalen" och det otäcka drevet som gått mot framför allt Christer Van Der Kwast. Efter att alla drev gått mot Quick har det nu vänts mot Kwast, Göran Lambertz och Claes Borgström. Drevet har naturligtvis rivit upp sår och skadat alla som på något sätt varit involverade i Quickfallen, inte minst de anhöriga till offren. Alla frågar sig vad som är sanning men journalisterna bryr sig inte ett dugg om att människor far illa och att sanningen kommer allt längre bort ! Claes Borgström lyckades verkligen förklara varför det gick som det gick beträffande Quick. Jan Guillou gjorde verkligen bort sig men han pekade ju på att journalisterna ju hade gjort samma misstag bl.a. beträfffande Olle Möller, Styckmordsläkarna och Palmemordet. Det borde mana journalistkåren till eftertanke !
Helrätt skrivet. Jag ser framför mig hur gårdagens välutbildade (nåja) faktaintresserade jornalister ersatts av ryggmärgsreflexande yngre (?) män och kvinnor som internet-surfar hela dagarna och med tungan ute som en liten hund flämtar till när de hittar något som kan tolkas som en aktuell pik mot kungen, Reinfeldt, Juholt, Apple, Facebook, vem-eller-vad-som-helst-som-känns-hett. Och så undrar tidningsägarna varför ingen köper tidningar längre.
MSM är på väg att marginaliseras och de anställda inom detta skrå har alldeles själva samlat poäng till det.
Förtroendet för journalister är i botten och man kan bara beklaga de enstaka journalister som faktiskt försöker göra ovinklade, sanna och kritiskt granskande reportage ... de blir helt enkelt mobbade av sina kollegor, de kollegor för vilka en politisk agenda är viktigare än att förse kunderna med hela sanningen och inget annat än sanningen.
Madeleine har naturlgtvis helt rätt i sin artikel. Men jag upprörs inte och blir inte det minsta förvånad över de nyttiga idioternas agerande. Jag, liksom en gigantisk majoritet, har sedan länge noll förtroende för denna yrkeskår. Och varje dag får vi nya bevis för denna inkompetenta och oseriösa journalism.
Att de orkar med sig själva och sin uppblåsta uppfostrande roll är det enda som kan förvåna.
Så kan man ju se det, men enligt mig var nog den som gjorde mynten helt slut. Är själv republikan men hela upplägget med förtalet mot kungen var ju fejk från början till slut. Och om det varit sant rätt harmlöst dessutom. Som om att gå på klubb med mer eller mindre nakna damer vore brottligt. Då vore det ju bara för polisen att stå utanför dörren och haffa alla som går in / ut, eller?
Och det "konstnärliga"? Uppriktigt, hur någon tänkande varelse kan kalla detta konst är ju helt bisarrt. Det ligger väl mer på "tag"-nivå som man ser på stan. Att han sedan egotrippat (man såg ju hur det lyste i ögonen på honom) kunde berätta att det var han bekräftade bara detta.
Stackars man säger jag.
Bra skrivet som vanligt Madeleine. Svenska MSM har abdikerat från sin roll som tredje statsmakt och blivit megafoner för olika politiska aktiviströrelser. Förfallet hänger givetvis samman med att dagens journalistkår mest består av vänsteraktivister, vilket gör det mesta som skrivs och sägs i MSM helt ointressant. Tur att vi i dessa tider åtminstone har det fria ordet på webben.
Man skulle ju annars kunna tro att journalister skulle vara individualister, envisa särlingar som går sina egna vägar, drivna av rättspatos, att gräva upp sanningar och att komma med nya friska perspektiv på saker och ting. Hur fick vi den här ängsliga fårskocken till yrkeskår? Har det nåt med journalistutbildningen att göra månne?
Alla grupper i samhället har en agenda. Att påstå något annat är att tro att vissa individer är höjda över mänskligheten och ett slags gudar. Nej vi är alla människor. Det märktes inte minst i vår statstelevision i morse när SVT gottade sig i att de hade avslöjat den etiopiska regimen och fått fram att det var falska fejkade bilder som åklagaren använde sig av i rättegången mot de svenska journalisterna.
De lät en trogen medlem av sitt eget team stå emot försvarshögskolans lärare (han var där som alibi) när de försökte framställa Etiopien som en diktatur (fast alibit gick inte i den fällan utan ställde motfrågor).
Journalister är individer och de tänker själva när de inte ingår i den grupp som heter anställning. Som ingående i en grupp är alltid gruppen starkare än individen.
http://annhelenarudberg1.blogspot.se/2012/09/sta-upp-for-journalister.html
Schipstedt, Bonnier, Hjörne, Kinnevik (och kanske någon till) är teaterdirektörerna von anno datzumal som avgör vad som skall spelas upp för medborgarna på de mediala tiljorna. Om journalisterna, stackarna, kan man säga som Nils Ferlin medan upplagorna minskar och journalisternas arbeten försvinner:
Du har tappat ditt ord och din papperslapp,
du barfotabarn i livet.
Så sitter du åter på handlarns trapp
och gråter så övergivet.
Vad var det för ord - var det långt eller kort,
var det väl eller illa skrivet?
Tänk efter nu - förrn vi föser dej bort,
du barfotabarn i livet.
Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.