Bristen på sjuksköterskor leder till dödsfall

Vår nya undersökning av samtliga landsting och regioner i Sverige visar att sommaren varit extremt tuff. Sjuksköterskor som gått extra pass under semesterperioden säger upp sig i september för att de inte orkar längre. 

Två tredjedelar av Vårdförbundets lokala avdelningar rapporterar att bristen på specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor varit omfattande under sommaren. Nästan hälften vittnar om brist på barnmorskor. Det har heller inte funnits tillräckligt med biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor.

Tre fjärdedelar upplever att bristen på sommarvikarier har hotat patientsäkerheten i sommar.

Rapporten visar att bristen har lett till ökad påfrestning och stress för dem som har jobbat, ökad sjukfrånvaro och att nyutexaminerade inte har fått tillräcklig tid för introduktion. Arbetsgivare har frångått policyn att en nyutexaminerad sjuksköterska inte ska arbeta natt under det första året, vilket har inneburit avvikelserapporter och Lex Maria-anmälan. Arbetsgivare har anställt sjuksköterskestudenter från termin fem som vikarier. Dessa har ännu inte fått sin legitimation och behöver därför handledning. Legitimerade sjuksköterskor har även ersatts av undersköterskor.

Under sommaren har lokalavdelningarna dessutom noterat: sämre vårdmiljö, ökat antal vårdskador, telefonköer, längre väntetider och ökat tryck på akutmottagningar i hela landet.

Överbeläggningar, patienter som vårdats på ”fel avdelning”, arbetsmiljöproblem, större ansvarsområden med ökad press har också hört till vardagen. Patienter har även fått flyttas om mellan länets sjukhus och ambulanser har omdirigerats till andra sjukhus än dit där de hör hemma.

Överbeläggningar på sjukhusen runtom i landet kan ha kostat minst fem patienter livet bara i Skåne under 2011 uppger Socialstyrelsen. De ser allvarligt på platsbristen och att patienter placerats på "fel avdelning" där specialistkunskap kan ha saknats. Både Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen skärper kontrollen och utdelar allvarlig kritik. ”Överbeläggningar är ingenting som drabbar ett sjukhus, utan något som man i högsta grad kan planera för att inte ha”, säger Lars-Erik Holm generaldirektör för Socialstyrelsen till DN 1/9-2012 i samband med att man beskriver omfattande överbeläggningar på Karolinska universitetssjukhuset.

Problemen under sommaren får självklart även konsekvenser för hösten och resten av året. Vårdförbundets rapport visar att sjuksköterskor som har sökt specialistutbildning eller annan vidareutbildning har svårare att få den beviljad eftersom det är fortsatt brist. Nästan alla lokalavdelningar uppger att det är fortsatt brist på exempelvis sjuksköterskor. Det är också för få sökande till lediga tjänster. Biomedicinska analytiker ersätts på vissa håll med andra yrkesgrupper.

Rapporten pekar också på att vid Skånes universitetssjukhus råder anställningsstopp trots sjuksköterskebrist. I Södermanland lyckas man inte öppna alla vårdplatser på grund av brist på personal. På universitetssjukhuset i Linköping saknas 80 legitimerade sjuksköterskor. På Gotland har slutenvården svårt att bemanna både somatiska och psykiatriska avdelningar. I Västra Götaland försöker regionen lösa bristen med bemanningsföretag, men även dessa har svårt att rekrytera.

Den amerikanska forskaren Linda Aiken är känd för att ha uppmärksammat världen på hur viktiga sjuksköterskor är för patientsäkerheten. Ju färre sjuksköterskor som arbetar på ett sjukhus desto fler infektioner, fallolyckor och till och med dödsfall. I studie efter studie har hon visat att så är fallet.

Men det är inte bara antalet sjuksköterskor som avgör utan även graden av kunskap. Linda Aiken har visat att det verkligen lönar sig med specialistutbildning. På sjukhus där mer än 20 procent av sjuksköterskorna har en påbyggnadsutbildning är dödligheten bland patienterna drygt tio procent lägre än på sjukhus med nästan enbart grundutbildade sjuksköterskor.

Under de senaste 20 åren har andelen specialistutbildade sjuksköterskor i Sverige gått ner från 70 procent till 40 procent. Det är ett stort problem för vårdens kunskapsutveckling och kvalitet.

Sverige behöver en parlamentarisk majoritet för betald specialistutbildning omgående. Problemet med att allt färre sjuksköterskor har specialistutbildning är redan allt för uppenbart i vården. Och inom de närmsta åren går en stor andel specialister dessutom i pension

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill ha betald specialistutbildning för sjuksköterskor. Men Alliansen backar från sitt löfte och Socialdemokraterna säger ingenting. Betald specialistutbildning är en nyckelfråga för att vi ska kunna upprätthålla vårdens kunskapsutveckling och kvalitet. Vi behöver ett system som påminner om läkarnas specialistutbildning, så kallad ST. Specialistutbildning måste också löna sig. Högre löner och tydligare karriärvägar är ett måste även för sjuksköterskor.

Men även grundutbildade sjuksköterskor råder det stor brist på i framtiden. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB är det den akademikergrupp som det blir störst brist på. År 2030 saknas 30 000 sjuksköterskor samtidigt som behoven ökar med en åldrande befolkning.

Löner och villkor måste bli bättre och motsvara det samhällsuppdrag våra legitimerade yrken bär. Arbetsgivarna ska dessutom ta sitt ansvar när det gäller sommarplanering av vården och rekrytering av vikarier för att garantera patienternas säkerhet. Det har funnits nyutexaminerade legitimerade sjuksköterskor att rekrytera. Sjuksköterskestudenterna har nått framgång i sina krav på 24 000 kronor i ingångslön på vissa psykiatriska, geriatriska och onkologiska kliniker samt i en del kommuner. Men många sjukhus har varit hårdnackade. Konsekvenserna blir förödande. Det vi ser nu är bara början.

Medlemmar i Vårdförbundet arbetar för en säker vård. Vi är 110 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som utvecklar vården för dig som individ. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet. Läs hela Sommarrapporten 2012 på vår hemsida.

Sineva Ribeiro (3 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/46631

7 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Kan allmän vårdplikt vara en lösning?

Permalänk | Anmäl #3 Carl, 2012-09-10, 13:57

Det här väl framför allt ett problem under två månader, från mitten av juni till mitten av augusti?

För ett antal år sedan läste jag i lokaltidningen i en Norrlandsstad att sjukhuset hade allvarlig brist på sjuksköterskevikarier under sommaren. Samtidigt stämplade ett 30-tal sjuksköterskor som arbetslösa på den lokala arbetsförmedlingen, men de "ville" inte ha sommarvikariaten.

Med den vanliga svenska flatheten tillät man detta. Hade man inte gjort det hade problemet varit löst.

Så en lösning kan vara att ställa normala krav. En annan kan vara att öka det ekonomiska incitamentet för att jobba under sommaren och i stället ta sin semester under någon annan årstid. Alla kan inte det av familjeskäl, men en hel del kan säkert.

Permalänk | Anmäl #4 u_21282, 2012-09-10, 15:30

Hej Lisa!

Om du läser artikeln ordentligt så ser du att sommarsituationen får allvarliga konsekvenser även för hösten och resten av året. Det blir en ond spiral.
Dessvärre handlar det heller inte bara om det kommande året. Utan som du ser handlar det om en gigantisk framtida brist och särskilt en brist på specialistsjuksköterskor eftersom dessa har minskat från 70 procent till 40 procent under de senaste 20 åren.
Man räknar med att vi behöver cirka 70 procent specialister.
Det behövs alltså bättre löner och villkor för sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicisnka analytiker och röntgensjuksköterskor. DN, och dagens Metro bland många andra har tagit upp problemen ur olika synvinklar.

Permalänk | Anmäl #5 Sineva Ribeiro, 2012-09-11, 10:23

Hej Carl!

Allmän vårdplikt låter som en fin idé. Men det är nog dessvärre ingen lösning eftersom en grundutbildad sjuksköterska, biomedicinsk analytiker och röntgensjuksköterska har tre års högskoleutbildning. En barnmorska har 4 1/2 års universitetsutbildning och en specialistsjuksköterska har fyra års högskoleutbildning. Många specialistsjuksköterskor har dessutom dubbla specialister dvs sex års högskoleutbildning. Det handlar om att vi måste få rimliga löner och villkor för att locka unga tjejer och killar till våra livsviktiga yrken där man varje dag kan göra skillnad.

Permalänk | Anmäl #6 Sineva Ribeiro, 2012-09-11, 10:37

Carl

Jag är ledsen. Du har inte begripit något eller så skämtar Du: De flesta sjuksköterskor kan mer praktiskt matte än Du, har en betydligt intrikatare bild av människovarandet, än Du någonsin kommer att få, och är oerhört värdefulla tillgångar för mänskligheten.
Sådana växer inte på träd. Deras empiriska kunnande är inte ens inlärningsbart på institution.

Tyvärr präglas den intellektuella delen av manligheten ofta av dylika missuppfattningar, vilket också orsakar den verklighetssyn Du ev omfattar. Allra mest hos beslutsfattare. Med känt resultat.

Permalänk | Anmäl #7 Kristian Grönqvist, 2012-09-11, 12:11

Det finns för mycket sjuksköterskor och för få undersköterskor. För lite vård och för mycket administration.

Permalänk | Anmäl #8 Johan C-berg, 2012-09-11, 13:15

#5 Sineva
Jo, men du håller väl med om att om man har a-kassa måste man ta ett ledigt vik även om det råkar vara sommar?

Och du håller väl också med om att man med starkare ekonomiska incitament delvis kan styra det här? 20% lönepåslag från midsommar till mitten av augusti och hela sommarproblemet skulle antagligen vara ur världen.

Sådana riktade höjningar är effektivare än lönehöjningar rakt över. Sjuksköterskorna tillhör väl inte de direkt lågavlönade. Har förstått att månadslöner över 30000 inte är ovanligt.

Sedan är möjligt att det totalt sett är sjuksköterskebrist, men det kan ju också vara så att arbetet blivit byråkratiskt och ineffektivt. Och läkarna kan kanske göra mer nytta i stället för att hålla på som hyrläkare, privatläkare, stafettläkare och liknande trixande som är rena rånet från landstingen.

Permalänk | Anmäl #9 u_23133, 2012-09-11, 15:29

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.