Behandlingen av ensamkommande bryter mot FN-konventionen

Ett ensamkommande barn som får sin ansökan om uppehållstillstånd prövad, har dåliga möjligheter att få en rättvis bedömning. Barnets historia förmedlas via tolk. Det betyder att mycket av barnets öde vilar i tolkens händer och därmed tolkens kunskap om nyanser i dialekter.

Bland de asylsökande 2011 var 2 657 ensamkommande barn. De senaste åren har antalet ensamkommande barn ökat från 2% till 10% av det totala antalet asylsökande. (migrationsinfo.se) 2011 fick 77%av dessa barn uppehållstillstånd och de flesta av dem kom från Afghanistan eller Somalia.

Det är oftare lättbedömda fall. Både i Afghanistan och Somalia råder krig och därmed inga tvivel om att barns rättigheter kränks varje dag. Detta är något vi känner till och vet via media som uppmärksammat dessa länder. Men barns rättigheter kränks även i andra länder som tyvärr ligger i radioskugga.

Ensamkommande barn som kommer från t ex en armenisk by i Turkiet har fått sina rättigheter kränkta i hemlandet under hela sitt liv. Barnen får inte prata sitt språk var som helst, de får inte undervisning på sitt modersmål, de har inte samma rättigheter som andra barn i landet och barnets föräldrar har inte samma rättigheter och möjligheter som etniska turkar i landet.

Och har de dessutom otur att komma till Sverige så fortsätter kränkningarna och förstörelsen av barnens liv, då vi betraktar barnens historia som osannolik. Vi har nu ett fall i vårt land där ett barn inte fått uppehållstillstånd eftersom han ”verkar prata armeniska” men säger att han kommer från Turkiet. Alltså ljuger han.

Men han ljuger inte. Han pratar den dialekt han är lärd i den armeniska by som ligger i Turkiet. Hans berättelse styrks genom en auktoriserad armenisk tolk som tagit sig tid att titta på youtube-klipp från pojkens by. I Turkiet.

Resultatet av domen är samma öde som de flesta av våra ensamkommande barn går till mötes; djup förtvivlan, självmordstankar och apati. Antidepressiva och lugnande tabletter. Enorma insatser och motivationsarbete av skola och fosterfamilj. Mänskligt lidande för alla inblandade.

Pojken vill nu dö. ”Det är bättre att jag dör i Sverige än att jag måste ta livet av mig i något främmande land.” ”De har tagit mitt liv och alla mina normala känslor ifrån mig. Jag kan inte ens längta efter mina föräldrar och min lillasyster, för då längtar jag bort och det vill jag inte.”

Enligt FNs barnkonvention, som Sverige har ratificerat, har alla barn rätt att bli lyssnade på och respekterade i alla beslut som rör dem själva, hemma i skolan och hos myndigheter och domstolar. Alla barn har rätt till ett bra liv. Ett barn som har tvingats fly har samma rättigheter som alla andra barn i det nya landet. Inget barn får misshandlas eller försummas. Och alla barn har rätt till vila lek och fritid.

Det är dags att Sverige lämnar den tid där beslut fattas utifrån godtycklig, okunnig byråkrati och istället vilar på en värdegrund där vi inte under några omständigheter bryter mot FN-konventionen.

Först då kan vi kalla oss ett välfärdsland.