Köpeläxhjälp kan sabba skolan

Barn till föräldrar med akademisk bakgrund klarar sig utan inköpt läxhjälp. De andra barnen har det sämre som har svårt att få hjälp från sina föräldrar. Det är de som drabbas av att man inte kan tillämpa RUT på läxhjälp.

I dagens internetvärld så är det väl inte självklart att lärarledd undervisning är det enda förekommande?
Ställer jag en datorfråga till min son så har han svaret efter en minut-inte för att han kan det utan för att informationen finns där-ute på nätet.
Varför är matteläxan så annorlunda? Brist på intresse?
Brist på ekonomisk vinning?
Var finns det jobb för våra ungdommar? Kanske dax engagera dem med RUT pengar!

En fullständigt självklar slutsats i artikeln. Vi vet faktiskt att länder där undervisningen domineras av läxor på bekostnad av undervisningstid i skolan så är resultaten sämre. Läxor är ett sätt för skolan att avhända sig ansvaret i värsta fall. För den kostnadsmedvetne medborgaren är alltså RUT-finansierad knappast något att sträva efter, eftersom vi faktiskt får "mindre kunskap" per skattekrona även i skolan.

Läxor har faktiskt ingen entydigt bevisad effekt i någon åldersgrupp. Det finns ganska mycket forskning som visar detta. Där man möjligen kan ana sig till en nytta så är det i övre tonåren.

Det finns en tro att de bästa skolsystemen bygger på mycket läxläsning men det är helt fel. Det är faktiskt så att i ett internationellt perspektiv så utmärks de mest framgångsrika skolorna av förhållandevis lite läxor och i exempelvis Japan så är läxor i lägre åldrar ytterst begränsat eller till och med förbjudet.

Det är värt att notera att när lärare motiverar läxor som universalmetod så finns det en hel drös med sinsemellan motsägelsefulla motivationer, vilket faktiskt tyder på att man inte riktigt vet varför man ger dem. Läxor är heller inget man lär sig speciellt mycket om på lärarhögskolorna eftersom det knappast finns någon entydig vetenskap bakom läxan som metodik.

Det är väl knappast någon som menat att "skattesubventionerad köpeläxhjälp förs fram som en räddning där skolan misslyckas". Har det ens gjorts? Nej. Vad debatten BORDE handla om är hur vi bryter det sociala arvet. Och det till följd: hur arbetar vi med det i skolan? Gissa vilka elever som vanligen går på skolans "läxhjälp".
A. De som inser att en duvning inför fysikprovet på fredagen inte är så dumt. Eller
B. De som får upprepade anmaningar och samtal hem om att gå på läxhjälpen för hjälp att öht klara godkända betyg.

#7

Japan? Är det inte gansla vanligt att eleverna går från den vanliga skolan, till kvällskolan för att under helgerna delta i diskussioner över internet?

Kan ju minnas helt fel men trodde Japan var ett av de länder där studenterna la i snitt mest timmar på att plugga så att de inte har läxor kan ju ha att göra med att det helt enkelt inte finns tillräckligt med timmar på dygnet för det.

Dock har artikel författaren antagligen rätt i att en del lärare kommer att använda RUT avdraget för att marknadsföra sina tjänster precis som hantverkare använder ROT avdraget för att marknadsföra sina, inte så konstigt egentligen.

#8: ...och ändå är det just det som händer.. När skolan kan rädda sina resultat genom att resursstarka föräldrar kan köpa läxhjälp lämnar man de utan resurser därhän. Mycket läxor premierar faktiskt bristfälliga lärare som inte kan lära ut.

#9: Japan har haft en ganska intensiv debatt där man insett att barnen pressats för hårt. Lärare i Japan ger lite läxor. Att man sedan går extrakurser på kvällen är en helt annan sak. Men TIMMS 1999 visade att japanska barn I "högstadiet" pluggar mindre timmar än de flesta. Japansk skolpedagogik är oerhört välutvecklad. Man skall lära sig tillräckligt bra i skolan och ingen annanstans.
Andra undersökningar visar också på en friare attityd till läxor. Betygsättning av läxor görs av 82% av amerikanska lärare, 22% av lärare i Hong Kong och endast 14% i Japan.

Läxor i hemmet ger ofta dålig inlärning eftersom det saknas handledning i hemmet. Det inkränktar också på andra former av lärande. I Japan väljer en elev i extrakurs själv utifrån intresse och självupplevt behov. Är inte det bättre än läxor? Men det kan ju också vara lärande av annat slag genom idrott eller schackklubben eller i familjen. Det är märkligt att just skolan skall tillåtas inkräkta på våra familjeliv.

Vad jag inte riktigt förstår är att man fortfarande sedan drygt ett decennium började prata om hårdare tag i skolan, mera läxor och nu också skattesubventionerad läxhjälp fortfarande inte ser någon förändring i positiv riktning? Det är ju snarare tvärtom. Man kör ju skolan i botten genom ignorant retorik och politik, baserad på löst tyckande. Svensk skola var i ett internationellt perspektiv som bäst under 80-talet.

Jens. Viss grundläggande ryggmärgskunskap kan vi kalla det landar av att nötas in. Det kan i grundskolan vara grundläggande fraser och strukturer i språk, matematiska paradigm etc. Grunden läggs med lärarens hjälp, liksom förståelsen och tillämpningen, men repetitionen kräver tid utanför lektionstid oavsett det är läxor eller ej. Den lärarledda undervisningen ska användas för grundläggande insikt, diskussioner, handledning, presentationer - ja allt det som helst görs i samband, sammanhang och samman med andra.

De debattörer som menar att läxor ökar klyftorna har alltså i viss mån rätt men problemet och dämed lösningen ligger inte i läxan i sig utan i det jag pekar på i mitt förra inlägg. Och nej. Jag har ingen tulipanaros att presenteras som lösning. Den ligger i allafal inte i läxornas vara eller inte vara. (Nota bene. Undertecknad brukar från föräldrahåll inte precis beskyllas för att ge för mycket läxor...). Vad som krävs är arbete - menar jag - med och i FAMILJERNA. Något dom är svårt, komplicerat och långsiktigt med svårmätta framsteg. Sedan är det så att de som lyckas riktigt bra i skolan har allt från studietradition i hemmet till förmåga och tur att använda sin begåvning rätt. Det är också så att ett stabil och framgångsrik skola kräver samhällets moraliska uppbackning; där är nog den insats för vilken utbildningminister Björklund med kanske 15 års perspektiv kommer att bli ihågkommen.

Ett Ps. Diagnostik och kunskapshysterin är en återvändsgränd med betongväggsavslutning. Som en luttrad lågstadielärare uttryckte det: Blir dom bättre av det? Frågan var retorisk, men för säkerhetsskull ska jag utveckla något litet. Nej de blir de inte. Däremot kanske de blir det om man litar på yrkeskunskapen och låter lärarna istället ägna tiden åt att kämpa på med grundläggande inlärning som möjlighet för vidare kunskap och utveckling. (Skolinspektionen är ett kapitel för sig. Stenhård koll av pärmar, planer och åtgärdsprogram. Blir eleverna duktigare av det ...)

Lägg ut skolan på totalentreprenad till Finland. Låt dem sköta det utan att Sverige lägger sig i. Då får vi helt enkelt acceptera att ge avkall på genustrams etc. som Finland inte håller på med, i utbyte mot en högre utbildningskvalitet. Ge finländarna full kontroll över hela processen, inklusive lärarutbildningen.

Är sedan något nordiskt land intresserad av någon tjänst som Sverige sköter bäst så skulle det vara roligt.

RUT är till för low skilled eller semi skilled work. Inte tjänster som kräver hög utbildning såsom läkare, ingenjörer jurister och lärare.
Om RUT kan göra någon nytta är det i så fall att ge lågutbildade chans till försörjning. Om denna effekt helt saknas som i läxhjälp-scenariot har Rut ingen funktion att fylla.
Det blir bara en ologisk subvention av något som inte behöver subventioneras tex datakonsulter eller privatlärare

När skolan ger barnet läxor så ger man också barnet en egen stund hemma där barnet är i centrum. Men köper man läxhjälp missar man en massa som förälder. Läxor är lika mycket till för att höja barnets status inför föräldrarna på hemmaplan.

Via läxorna får barnen får en stolt roll såsom skolelever inför sina föräldrar och syskon. Man har en "viktig" uppgift att göra hemma.
Läxan blir en mötespunkt mellan barn och föräldrar, på barnets planhalva, som gynnar även de mest obegåvade och fattiga föräldrarna.
Hela familjens samlade begåvning höjs om än så lite.
Barn får en alternativ miljö för att göra vissa skoluppgifter, oftast är hemmet väldigt mycket lugnare än den stökiga skolmiljön.

Läxorna ska inte behöva speciellt mycket handledning. De bör antingen vara att läsa texter i lugn och ro, drilla något man behöver kunna utan och innan, (typ multiplikationstabellen) eller att man ska fundera och resonera kring det något avsnitt i typ SO eller NO samt skriva ner egna frågor inför en diskussion senare på skolan.

Men skolan måste alltid följa upp läxorna med genomgång inom några dagar för att visa eleven att man värdesätter läxläsningen.
(Det missas ständigt i en skola min son gått i och följdaktligen känns det som om skolan inte tar elevernas arbete på allvar.)

När vi har haft ett år utomlands med väldigt mycket läxor för min son insåg jag att det gjorde honom stolt och inspirerad. Jag kunde inte hjälpa honom speciellt ofta men han gillade att ha sin viktiga timma efter maten. (Hemma igen har han inte haft en enda läxa än och sitter istället uttråkad förför dataspelen)

Tack för att siffran "10 miljoner" i kostnad för RUT-läxhjälp kommer fram. Om den kostar 300 kr/timme så blir det 33.000 timmar läxhjälp per år. Antalet barn i skolan är minst 1 miljon, de går ca 30 timmar/vecka i skolan i 40 veckor = 1200 timmar = totalt 1.2 miljarder skolbarntimmar. Om hela RUT-läxhjälpen dras in så kan vi alltså öka skolans resurser med ca 0.0025 procent... Kanske borde vänsterpartisterna gått på de matematiklektionerna trots allt.

Re: #7 Jens Rosback,
"Det är värt att notera att när lärare motiverar läxor som universalmetod så finns det en hel drös med sinsemellan motsägelsefulla motivationer"

Jag har 5 barn. Det är väldigt enkelt för mig att se att läxor är bra för just mina barn. Via läxan får de själva ta ansvar för att ta hand om litteraturen, klara scheman, hålla koll på prov, sätta iordning sitt rum där de gör läxan osv. Via läxan får jag som förälder en inblick i vad barnen gör och kan. Via läxan kan jag tillföra lite av mina specialistkunskaper som kanske läraren inte har. Läxor är bra för mina barn. Att det sedan finns barn som bor i hem där det finns oordning, de kanske inte har någon plats att läsa läxor osv är inte relevant för åtminstone mina barn. Alla små strån som kan dras till stacken "mer kunskap" måste man bejaka.

Om inte läxan ordnade läxor, de får massor med läxor i Lund, så skulle jag själv hitta på dem. Mina barn har nämligen ett permanent försprång mot andra barn med ointresserade föräldrar. Det kan aldig förbjudas.

#11: det finns ingen empirisk forking som visar att du har rätt. När man jämfört provresultat med läxläsning finner man inget samband. Nötning ger inte bättre resultat på standardiserade tester (som nationella prov).

#15: jättekul att din son tyckte det var roligt med läxor. Men varför skall man om det nu är så, behöva att skolan talar om att det är detta man skall göra på kvällen? Jag har motsatt erfarenhet. Läxor är, också enligt forskning, en av de största konfliktkällorna i våra hem. Varför skall skolan bestämma vad som är bäst för mitt barn och min familj på kvällen? Tänk om det inte är bra för mig och mitt barn?

#16: dig ger jag samma svar som #15. Varför skall skolan bestämma hur mina kvällar medfamiljen skall se ut? Speciellt som forskningen visar att det inte gör någon signifikant skillnad. Om du vill ge dina barn läxor är det upp till dig. Jag och mina barn tittar hellre på bra dokumentärer på teve och ser schysst kvalitetsfilm på kvällarna, eller hade högläsning på den tiden det begav sig.

Så bara för att lägga ytterligare argument för artikelns tema så finns det annan forskning där man studerat och jämfört lärare som allmänt betraktats som högklassiga och kompetenta och vars elever uppnått goda resultat. Det visade sig att de gav betydligt mindre läxor än kontrollgruppen.
Så återigen. Det finns inga tydliga forskningssamband mellan kunskap, prestation och läxor. Vi vet dock att det finns ett tydligt samband mellan mycket läxor och dåliga prestationer.

#17 Jens. Jag måste förtydliga mig då jag uppfattar att vi är i det närmaste helt ense. Vad jag menar är att vissa moment/kunskaper är ba att automatisera; du ska inte behöva tänka när du cyklar. Att ha tabellerna i ryggmärgen ger arbetsminnet utrymme att tänka och reflektera imatematiken.

Undertecknad får återkommande kritik (elever, föräldrar, kollegor) för att ge "för lite läxor", "aldrig glosor" o liknande. Likväl, precis som du påpekar finns inhen korrelation till studieresultat. Nog har det hänt att "mina" nior sopat golvet med andra klasser vad rör exvis resultat på nationella prov i svenska. I engelska är lösryckt glosplugg bland det mest korkade, där ska det handla om fraser och texter även i lägre åldrar. Och den som nu flåsar Flumkunskaper !är helt fel ute.Resultaten talar för sig själva.

När det gäller att "råplugga", eller råläsa snarare, kommer den dagen också. Om inte förr på universitetsnivå. Men det är inget en fjärdegluttare behöver träna på. Den dagen den sorgen (och glädjen för den delen).

#18/19: ja, vi delar nog måna tankar. Visst är det så att vissa saker behöver kunnas utantill. Vägen dit kan dock vara väldigt olika för olika elever. Vissa nöter in till att börja med, andra drar slutsatser och ser mönster direkt. Och hårt arbete är givetvis nödvändigt många gånger för att lära sig.

Men jag ser ett problem i att det inte finns etablerad vetenskaplig grund för hur bra läxor ser ut. Och så länge det inte finns någon sådan skall man inte ta tid från familjelivet och fritiden, därför att vi vet att det finns lärande i dessa sammanhang som normalt är av betydligt bättre kvalitet. Själv tycker jag läxor skall vara en frivillig överenskommelse mellan skola, elever och föräldrar.

Om man nu då sedan tittar tillbaka på artikeln kan man ju fråga sig várför vi skall skattesubventionera företag som hjälper till med något som saknar samhällsnytta, eller som till och med skadar skolans arbete? Om man nu behöver hyra hjälp med läxläsningen är ju det troligen ett tecken på att man har så mycket läxor att det är skadligt för lärandet. Existensen av dessa företag är ett tecken på att skolan är i kris och faktiskt frånsäger sig sitt ansvar.

Det som slår mig när jag ser mina egna tonåriga barn jämfört med min egen gymnasietid på 80-talet är att man nu verkar ha betydligt färre lektioner och när lärare är borta sätts det inte in vikarie. Istället ersätter läxor och eget arbete, och sedan står man och är förvånad över att resultaten sjunker. Eller så gör man som skolmiistern, i princip hävdar att vissa barn är så dumma att de inte kan lära sig, eller att det hela handlar om disciplin, och just det ja: det är "för lite läxor".

Kudos för att du håller läxor på en "låg nivå". Och jag vet att många lärare kämpar för att övertyga föräldrar att det inte behövs. Som lärare skall det vara en del av yrkesstoltheten att vara så effektiv på lektionerna att läxor inte behövs.

Utmärkt bra sammanfattat Jens. Styckena 2 - 4 strålande! Mer sådan insikt av fler!