Presidentvalen i USA och Venezuela är länkade till varandra

Eftersom valet i Venezuela hålls en månad före USA-valet, så kan utvecklingen i det sydamerikanska landet komma att påverka USA-valet, dels genom eventuell påverkan på bensinpriset i USA, dels genom hur det påverkar synen på säkerheten.

En orsak till en potentiell påverkan är att amerikanska väljare håller presidenten ansvariga för bensinpriset, varför Obamas omval kan stå och falla på stora svängningar i bensinpriset. Venezuela påstås vara det land som har de största oljereserverna, till och med mer än Irak, och det är en av USAs största oljeleverantörer. Både USA och Venezuela är starkt beroende av handeln med olja dem emellan.

Av detta skäl har Obama och Demokraterna allt intresse av att lugnet bevaras i Venezuela förbi deras val, fram till USAs val. De vill inte provocera oroligheter av något slag. Venezuelas regim beskyllde pliktskyldigt USA för inblandning i dödsolyckan på oljeraffinaderiet i Amuay härom veckan, men det är svårt att ta på allvar eftersom olyckan inte var i Obamas intresse.

Republikaner, och då i synnerhet de av kubansk härkomst, talar gärna om den risk mot säkerheten på västra halvklotet som Venezuelas regim utgör. De kan frestas att göra utvecklingen i Venezuela i samband med deras val till ett slagträ i USA-valkampen. De är mycket väl medvetna om att det är Venezuela som håller diktaturen på Kuba flytande ekonomiskt.

Problemet i USA är att systemet med primärval leder till att extremisterna i bägge partierna har lättast att bli nominerade. Detta har lett till en polarisering som började för flera årtionden sedan, men som nu blivit extrem. Det har gått så långt att fakta medvetet åsidosätts på sina håll i politiken.

En viktig faktor för att vinna val i dessa länder är att kunna mobilisera basen. Den hårda kärnan hittas mestadels på respektive partis extrem. Detta ökar ytterligare tendensen till polarisering. Tepartiet är ett utslag av denna polarisering. Deras kompromisslösa hållning har gjort att Obama inte kunnat få gehör i kongressen ens för saker som Republikanerna egentligen stödjer. Deras strategi har varit att förneka Obama möjligheten att kunna åstadkomma någonting, för att därigenom få argument i nästa valkampanj. Hellre vinna än att regera, alltså.

En annan gemensam nämnare för USA och Venezuela är att media inte alltid så väl återspeglar vad folk i gemen anser. Media används ofta för att försöka skapa opinioner snarare än för att ge uttryck för befintliga opinioner. Det kan därför ge en något missvisande bild av läget om man från Sverige försöker tolka utvecklingen utifrån vad som skrivs i lokala media. Som ett minimum måste det kompletteras med omfattande samtal med väljare.

För att bara ge ett exempel på hur medierapporteringen kan vara missvisande: Min hemstad Miami beskrivs ofta som ett konservativt högerfäste, men denna vanföreställning är vad Kubas propaganda vill att världen skall tro, för att förta effekten av exilkubanernas röst. Sanningen är att Miami är en övervägande demokratisk stad, med liberala värderingar (att de flesta kongressledamöter är republikaner är bara ett utslag av det orättvisa sätt på vilket valkretsar konstrueras, så kallad ”gerrymandering”).

Ulf Erlingsson (9 artiklar)

Anmäl