Motståndet mot enklare avfallssystem beror på vinstintresse

Den 29 augusti lämnade Avfallsutredningen sitt förslag för hur vårt avfall ska hanteras i framtiden till miljöminister Lena Ek. Utredningen Mot ett hållbart samhälle – resurseffektiv avfallshantering föreslår hur avfallshantering ska kunna bli enklare för hushållen, effektivare för samhället och bättre för miljön i framtiden.

Utredningens viktigaste förslag är utan tvivel att de parallella insamlingssystemen för hushållens sopor avskaffas. Idag delas ansvaret för insamlingen av hushållens sopor mellan kommunerna som samlar in de ”vanliga” hushållssoporna i anslutning till våra bostäder och Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) som ansvar för insamlingen av både tidningar och förpackningar via sina återvinningsstationer som vi konsumenter själva får ta bilen eller promenera till för att återvinna.

Avfallsutredningen konstaterar att detta är onödigt krångligt för medborgarna, ineffektivt för samhället och dåligt för miljön. Idag består cirka 25 procent av hushållssoporna av förpackningar som kunde återvinnas istället för att brännas om insamlingssystemet var bättre utformat. Utredningen föreslår därför att kommunerna ges ansvar för insamlingen av allt hushållsavfall, också förpackningar och tidningar, så att ett enkelt och rationellt hushållsnära insamlingsstruktur succesivt kan ersätta dagens mindre lyckad system med återvinningsstationer. Förslaget innebär att varje aktör får koncentrera sig på det den kan bäst.

Producenterna och FTI kan å sin sida koncentrera sig på att utforma mer resurseffektiva förpackningar och bättre metoder för återvinning av det insamlade materialet. Jag välkomnar förändringen och är säker på att hushållen kommer uppskatta att i framtiden slippa ta sig till FTI:s containrar för att lämna in sina förpackningar.

Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) vill dock inte ha en förändring utan har startat en lobbykampanj för att stoppa förslaget. För bara några månader sedan var FTI betydligt mer samförståndsinriktade. I en artikel här på Newsmill i juli skrev Kent Carlsson, vd på FTI att han har ”stor tilltro” till Miljöminister Lena Ek och hoppas att ”de grundläggande” frågorna kring avfallshanteringen kunde få ett långsiktigt svar och att ”ett tydligt regelverk med ökade ambitioner sätts på plats”. Han understryker vikten av resurseffektivitet och anser att den kan uppnås ”med ett tydligt producentansvar ” och ”tillsammans med kommuner och privata företagsintressen där vi ”koncentrerar oss på det vi gör bäst”.

Kent Carlsson ville till och med att ”producentansvaret skulle stramas upp” och jag trodde faktiskt att FTI var på väg att lyssna på argumenten och inte enbart se till sitt egenintresse. Idag är det dock, som sagt, helt andra tongångar från FTI. Med vad som kanske bäst kan karaktäriseras som Orwellskt nyspråk hävdar man att ett sammanhållet insamlingssystem innebär att ”ansvaret splittras”. Dessutom hävdar FTI att det inte är tillräckligt utrett om det är effektivare med ett insamlingssystem än två parallella. Det är som att ifrågasätta effektiviteten i att ha ett sammanhållet avloppssystem, istället för två parallella.

Det vi däremot vet inte fungerar är producentansvaret. Minst 25 procent av de förpackningar som kunde ha återvunnits bränns istället och mängden förpackningar ökar stadigt. Svaret på varför FTI är så starka motståndare till Avfallsutredningens förslag är förmodligen ganska enkelt; det skulle kosta mer pengar för företagen som har lagstadgat ansvar för att förpackningar och tidningar återvinns.

Producentansvaret är en viktig princip och kanske ett av de viktigare styrmedlen för att skapa ett hållbart samhälle som står till vårt förfogande. Men om systemet ska fungera krävs att de ekonomiska styrsignalerna slår igenom – alltså att producenterna verkligen står för kostnaden för återvinningen fullt ut. Så är det inte i dag. Betydligt mer förpackningar och tidningar skulle kunna återvinnas istället för att brännas med de ”vanliga hushållssoporna” Kommunerna, fastighetsägarna och hushållen subventionerar på detta sätt producenterna med minst 1,5 miljarder kronor årligen. Ur ett samhälls- och miljöperspektiv innebär subventionen att producenterna inte har incitament att minska mängden förpackningar. Detta är förmodligen förklaringen till den dramatiskt ökade mängden förpackningar.

Sedan kan det vara så som Kent Carlsson skriver att Naturvårdsverket haft fel när det sagt att mängden förpackningar har ökat med 75 procent sedan producentansvaret infördes. Kanske har de ”bara” ökat med 40 procent. Men poängen med producentansvaret är ju att mängden förpackningar ska minska. Det gör den inte och systemet behöver därför reformeras. Om producentansvaret ska fungera också i praktiken måste insamlingsansvaret flyttas till kommunerna som utan tvekan kan ordna den mest rationella insamlingen och dessutom göra det enklare för hushållen.

Jag hyser också stor tilltro till att miljöminister Lena Ek skapar ett rationellt och resurseffektivt regelverk, höjer ambitionerna för återvinningen och stramar upp producentansvaret med utgångspunkt i allmänintresset och inte i producenternas vilja att smita undan sitt ansvar. Utmaningen ligger inte i att FTI förlorar sitt monopol på insamlingen. Utmaningen ligger i att ta fram smarta förpackningslösningar som minskar konsumenternas miljöpåverkan. Det innebär rimligen att var och en ”koncentrerar sig på det den gör bäst” och att det parallella insamlingssystemet för hushållssopor avskaffas.

Robert Falck (3 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/46554

4 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Sist jag var i Tyskland så såg jag något som inte finns i Sverige.
När man har passerat kassan så finns det möjlighet att packa upp och göra sig av med förpackningen redan i butiken,
istället för att släpa hela sk*ten hem och sedan slänga det i soporna.
På Clas Ohlson undrar man ibland om inte förpackningen kostar mer än själva varan.
I miljonprogrammet där jag bor fungerar sopsorteringen förvånandsvärt bra,kanske för att det är en bostadsrättsförening.
Plåt,plast,papper och glas.
Det tar lite tid att komma underfund om ett rationellt sätt att sortera.
Det känns dock ganska bra när allt hamnat på rätt plats.
För att detta skall fungera så måste det finnas ett bra system att få det från insamlingstället.
Annars faller allt platt.
Ibland undrar man om inte allt man sorterat ändå blandas i buken på sopbilen............

Permalänk | Anmäl #1 u_17979, 2012-09-11, 17:37

Bränn allt. Utom glas och plåt. Energiåtervinning är också återvinning.

Permalänk | Anmäl #2 Tobias Bäckström, 2012-09-11, 18:25

SRV är ett kommunalt företag som, vad jag förstår, lever på sopor. Detta inlägg är inget annat än en lobbykampanj från dem för att få mer jobb = mer klirr i kassan (och kanske en större bonus för R. Falck personligen?). I min kommun har vi också ett kommunalt sophanteringsbolag som höjer priserna med långt mer än inflationen varje år, plus att de samtidigt försämrar servicen (hämtar avfall mer sällan, etc). Jag ser hellre att kommuner förbjuds att ha monopol på sådan här verksamhet så att konkurrerande sophantering tilläts.

Permalänk | Anmäl #3 Sakanaga Arimasuka, 2012-09-12, 05:07

Kostar det mer för företagen så är det någon längre ut i kjedjan som får räkningen! Vi konsumenter!
Vi har en hög återvinningsandel i Sverige.
Stökiga insamlingsplatser är inget skäl för att sprida ut avfallet än mer.

I vår kommun erbjöds insamling av allt avfall i separata tunnor vid hemmet. Trassligt och ständig källa till problem för oss samt en krånglig hantering för avfallsbolaget.

Permalänk | Anmäl #4 Lars Kronqvist, 2012-09-12, 08:26

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.