Matematikens försvarare beter sig som sektmedlemmar

Det kanske är så enkelt att man helt enkelt inte passar för högre studier om man inte klarar av den enklare gymnasiematematiken?

Nu har jag inte läst din ursprungliga debattartikel men om detta är ditt resonemang så blir jag lite fundersam:

"Anledningen till texten var att jag under en längre period, i mitt arbete som gymnasielärare i religion och svenska, kommit att känna en stor oro för alla de elever som sållas bort från vidare studier genom att de misslyckas i just ämnet matematik"

Som jag tolkar ditt uttalande, och påpeka gärna om jag missuppfattar dig, så menar du att matematiken bör tas bort för att studenterna inte klarar av den. Om jag drar ditt resonemang lite längre så kan man ju då säga att vi borde slopa skolplikten eftersom de flesta barn ändå inte vill gå till skolan. Eller lägga ner skolan då det är så många som misslyckas ändå. Känns som ett märkligt resonemang från en lärare. Vi borde kanske bara ha enkla ämnen i skolan så att alla klarar sig? Slöjd für alle!

Sverige fullkomligt skriker efter ingenjörer i dagsläget (och värre blir det) och att då ta bort matematiken från schemat borde vara straffbart.

Matematik är fortfarande en värdefull mätare och ett utomordentligt verktyg för arbetsgivare att bedöma förmågan hos arbetssökande. Har man förstått matematik och klarat att utvecklas inom det ämnet är det en ypperligt bra stomme för en god framtida medarbetare.

Lite av en kvalitetssäkring för arbetsgivare att kunna rekrytera duktiga medarbetare som har förmågan att lära sig just den arbetsplatsens uppgifter.

En gång i tiden fick eleverna välja på allmän och särskild kurs i ett antal ämnen, däribland matematik. Av ideologiska skäl - för något annat kan det väl ändå inte vara - så togs denna indelning bort 1994, så att alla skulle läsa samma kurs. Några år efteråt, när dessa elever tagit sig igenom högstadiet och gymnasiet, så sjönk kunskapsnivån i det diagnostiska test som eleverna som började på Chalmers fick göra med 9 procentenheter.

Demonteringen av matematikutbildningen började med den ideologiskt färgade LGR 69, framtagen när Olof Palme var utbildningsminister och införd när han blev statsminister. De elever som slapp detta elände utan istället fick läsa enligt den gamla läroplanen, hade avsevärt bättre kunskaper än de som gjorde motsvarande test 2011. Som exempel kan nämnas trigonometrin, där 58% rätta svar 1973 har sjunkit till 25% rätta svar 2011. Fler siffror för den intresserade finns att läsa i Avancons nr 4, 2011.

Alla elever behöver inte avancerad matematik, men det finns de som behöver det. Var kommer Sverige som högteknologisk forskningsnation att befinna sig om några årtionden om vi sänker matematikkraven för alla ännu mer, om inte i den absoluta botten?

Botemedlet måste naturligtvis vara att kasta den politiska ideologin och prestigen överbord, och återinföra nivågrupperingen. Låt de som vill få en enklare kurs, och låt de som har tekniska/naturvetenskapliga intressen få läsa en svårare kurs som ger eleverna de förkunskaper de behöver! Om vi inför en ny kursplan som börjar gälla från nästa år, så kommer vi att börja se resultat år 2019, och det är inte en dag för tidigt!

Slutligen finns det en sak som alla borde få lära sig, och det är att lära sig hur lätt det är att bli lurad av statistik. Om eleverna lär sig fallgroparna så blir de bättre motståndskraftiga mot manipulativ statistik, och framtidens politiker blir inte lika lätt lurade av lobbyister.

Jag har läst din GP-artikel och delar inte alls de uppfattningar du för fram. På samma sätt som att en sjuksköterska inte (enligt dig) behöver någon matematik behöver hon i så fall heller inte kunna stava eller djupare svenskkunskaper än att kunna läsa. "Hon skall ju inte skriva något, hon skall vårda".

Sanningen är att en sjuksköterska behöver såväl kunna dosera medicin som kunna föra tydliga och förståeliga journalanteckningar mm. Detta förutsätter matematik, svenska mm.

Sjuksköterskorna behöver helt enkelt kvantitativt tänkande för att sköta sin arbetsuppgifter. Matematik syftar till att förmedla detta.

Matematikkunskaperna har ju sjunkit i skolan samtidigt som dessa kunskaper har en mycket stor praktisk efterfrågan i arbetslivet. Att sänka kraven kan konkret medföra exempelvis sänkt patientsäkerhet.

"Anledningen till texten var att jag under en längre period, i mitt arbete som gymnasielärare i religion och svenska, kommit att känna en stor oro för alla de elever som sållas bort från vidare studier genom att de misslyckas i just ämnet matematik."

Jag skulle känna större oro om dina elever fick studera vidare utan basala matematik kunskaper.

Om jag åkte på en bro dimensionerad av en av dina elever skulle jag känna en djup oro.

Jag skulle aldrig sätta in minna pengar på en bank som sköts av dina elever.

Jag skulle gärna bli klippt av en av dina elever.

Som tur är så sållas de eleverna som du inte har klarat av att ge grundläggande kunskaper bort för vidare studier.

En lösning kunde vara att eleverna bör tänka på att bytta skola eller ta hemundervisning om de vill studera vidare.

Mvh
Per Matematisk sektmedlem

Det mest oroande är att det här är skrivet av en lärare. Hur kan man som lärare tycka att någon som helst kunskap är onödig?

Ytterligare om sjuksköterskor och matematik....

Från http://www.sjuksköterska.nu/lakemedelsberakning/ :

" Läkemedelsberäkning.

“Läkemedelsberäkning, ska det vara så svårt?” Tänker jag för mig själv.

Två microgram per kilo kroppsvikt. Vad vägde han igen? 19kg. Så 38 microgram. Styrkan är 50 microgram per milliliter. Så 38 femtiodelar, eller 76 hundradelar av en milliliter.

“Så 38 microgram, det blir 0,76 milliliter” säger jag högt, frågandes och tittar upp på min kollega. “Ja”.

Läkemedelsräkning är svårt. Det är livsviktigt att man i slutet av varje arbetsdag har haft “alla rätt”. För ett fel, ett kommatecken på fel sida om en nolla, kan innebära en katastrof för fem år gamla Lucas och hans föräldrar."

Jag har glömt rätt så mycket av den högre matematiken, det är inte så stort problem i nuläget, av vissa skäl, men jag kan ändå gå med i sekten. S.k. sympatimedlem.

Se även #5 och #8 (ursäkta att jag är "religiös").

Exempel på fråga Läkemedelsberäkning för sjuksköterskor:

"Du blandar 9 ml läkemedel och 51 ml spädningsvätska i en sprutpump.
Läkemedlets styrka är 50 mg/ml. Infusionspumpen skall ställas in på 2 ml/h.

Hur mycket verksam substans får patienten per timme?"

Du skriver i GP-artikeln att:
"Mina mattelärarkollegor är förtvivlade. I den gamla gymnasieskolan läsåret 2010/11 fick 25 procent av eleverna på handel- och administrationsprogrammet eller 21 procent av eleverna på omvårdnadsprogrammet underkänt i matematik B (krav för högskolebehörighet)......

Hur går det då för eleverna nu när man ökat kraven? Åt helvete så klart..

..Matematikens största problem är att den inte är relevant. Elever misslyckas i just det ämnet därför att de inte kan relatera till innehållet. Det här är inte mattelärarnas fel. Felet ligger i kursernas utformning.

För att få läsa vidare till sjuksköterska måste man till exempel kunna ”hantering av kvadrerings- och konjugatregeln i samband med ekvationslösning”...

...Vill vi ha lydiga räknestickor som gör det som maskiner ändå kan göra eller vill vi fostra människor som skall fungera i ett konkurrenskraftigt samhälle på 2000-talet? Alla tecken tyder på att vi nu försöker skapa räknemaskiner men att räknemaskinerna blir sämre och sämre.

De flesta behöver kunna grundläggande matematik ungefär motsvarande den nivå som lärs ut på grundskolan, mer matematik än så har endast ett kuriosavärde för huvuddelen av landets befolkning."

Frågan är således, vill vi ha sjuksköterskor som känner sig bekväma med matematik eller inte? Om man blir intagen på sjukhus känns det underligt om man skall be att få gå igenom doseringsberäkningar innan man tillåter drop.

Ursäkta att jag skrivit flera inlägg kring detta, ämnet är dock angeläget.

Jag tycker artikeln spretar åt olika håll och försöker greppa för mycket. Det är inte alls så att matematiken blivit allt " heligare" med åren som Andreas Magnusson påstår utan snarare det omvända. Färre ingenjörer, sämre kunskaper och ett samhälle där många inte har förstått dess betydelse vare sig historiskt eller för teknikutvecklingen. Påståendet att matematikföreträdare skulle bildat nån sorts sekt är långsökt och felaktig fast motsvarande tyvärr existerar på relgionnens område som artikelförfattaren är insattt i Hans bevisföring med begreppen helig, religion, sekt är på tok för färgat av hans egna åmnen och inte relevant för frågan hur skolämnet matematik skall tacklas. Sant är att må¨nga som värnar och förstår matematikens betydelse är bekymrade över politikers trixande med skolans kursplaneroch slagsidan stundtals i debattutrymmet.
Det går inte att hävda att matematik skulle vara behövligt mest för specialister och snäva yrkesgrupper. Ända sedan antiken har matematik ansetts viktig för individ och samhälle. Läste Arne Söderqvists artikel "så tystar tidningarna matematikföreträdarna" men finner den väl pessimistiisk. Här på Newsmill har han 14 inlägg där många dryftar just matematiken och där debatt och diskussion följer. Eftersom tidningarna styr debatten - blir det allas ansvar att uppvakta dessa med egna artiklar om matematik- och andra skolämnens berättigande.

Debatten varför ämneskunskaper i matematik sjunkit i svenska skolor under lång tid resp. vad dagens samhälle med miniräknare och, kraftfulla datorer innebär för ämnet i skolan, är en särskild debatt som inte bör blandas ihop med det som Andreas Magnusson tog upp i sin artikel. Den handlade om hur matematikens försvarare beter sig i debatten om ämnets existensberättigande..

Matematiken är det vetenskapliga språket. Behärskar du det svenska språket (och engelskan) och matematiken kan du ge dig i kast med övriga ämnen, annars inte. Att en sjuksköterseutbildning inte skulle behöva någon matematik framstår som rent nonsens (se ex #8 ovan). Man kan naturligtvis anpassa utbildningar så att matematik inte behövs men bara till ett högt pris av förlorad kvalite. Andreas exemplifierar: "en elev på vård- och omsorgsprogrammet, som har högsta betyg i alla andra ämnen men som saknar godkänt betyg i gymnasiekurs 2A och därför inte blir behörig till sjuksköterskeutbildning". Det är Andreas som på detta sätt mystifierar matematiken (jag undrar hur denna elev ser ut). 35 år som matematiklärare inom skilda skolformer har lärt mig att de allra flesta klarar matematiken om de är motiverade och lägger ner den tid på ämnet som är tänkt. Om inte detta gäller så skall man ju inte heller bli godkänd på en kurs - jag hoppas detta gäller samtliga ämnen i gymnasiet.

Vi kan tänka oss att en skala vars ändpunkter kan beskrivas med fusionering och differentiering, beskriver skillnader i människors relationer till världen och självet ( self/world comprehension ). Differentiering innebär att den subjektiva inre världen upplevs som avskild från den oberoende externa världen med autonoma objekt med relationer till omgivningen.
Fusionering innebär att en person identifierar sig med en internaliserad bild av världen, som kan vara en ideologi, religion eller lära, och som personen upplever som en oskiljaktig del av sig själv. Idévärlden bestämmer objektens egenskaper och en objektiv oberoende verklighet finns inte.
Eftersom matematik är ett system som är helt oberoende av subjektet, så påverkar matematikkunskap hur man placerar sig på den här skalan. Bättre kunskap leder till ökad differentiering och motverkar solipsism.

Matematik är logik. De som förnekar logiken, och dess entydighet, gör så för att de vill behålla sig illusionen av att godtyckligt hitta på att vad som helst är sant från fall till fall. Logiken är otäck för dem, för den inskränker dem, reducerar dem från Gudar med sina religioner, till bara praktiskt konkret verklighet. Det hatar de.

Redan idag så är det lätt att "lura upp folk på läktaren" pga bristande matematik- och framförallt statistikkunskaper (håller med #4, och skulle vilja lägga till Journalister till skaran och inte bara politiker), vilket ter sig i uttryck i bl.a. skuldproblem och "blind tro" på olika undersökningar . Genom att minska den genomsnittliga mattekunskapen ännu mer kommer göra det ännu lättare att manipulera gemene man, är jag rädd för... men eftersom man själv tillhör "mattefundamentalisterna" så kommer en allmän nivåsänkning säkert bara gynna mig personligen på många plan, men frågan är vad det skulle gynna Kungariket Sverige....

Det är ju inte gymnasieskolans mattelärare som har bestämt att kravet för att få börja sjuksköterskeutbildningen är att man har klarat minst Matematik 2a. Det är experterna på omvårdnad d.v.s. sjuksköterskeutbildningen som fastställt detta som minimikrav. Naturligtvis måste sjuksköterskor kunna ge rätt doser av mediciner och inte 100 gånger för mycket. Vidare är det nog vettigt att kunna använda och analysera statistik som sjuksköterska.

Huvudräkning och överslagsräkning behöver starkas.
Då kan man undvika att ett svar med kommatecknet fel kan anses helt rimligt när man ska dosera en spruta.

http://www.youtube.com/watch?v=fjSPMfBoV0w

Som jag fattar Magnussons artikel, så säger han att alla behöver inte avancerad matematik.
Det stora flertalet som har kommenterat tolkar hans artikel som att han vill ta bort den avancerade matematiken för alla.
Och bekräftar hans tes att matematiken har blivit en religion.

#19 Nej hans tes är att man ska ta degradera matematik som inträde till högre utbildningar. Detta för att många elever inte klarar inträdes kraven. Målet är att så många som möjligt ska ha högre utbildning på pappret. Man kan ordna detta genom att starta kalle anka utbildningar
där kan elever gå som exempelvis inte kan läsa och skriva men som ändå vill ha en "högre" utbildning.

Det är otvivelaktigt så att matte är ett viktigt ämne i ett teknik- och vetenskapsbaserat samhälle, men problemet är att alla inte har en naturlig fallenhet för att intuitivt förstå det när formlerna börjar dyka upp och man inte har helt klart för sig vad alla små krumelurer står för, och man kanske inte är snabb i huvudräkning heller. Man kan ha dåligt siffersinne, precis som man kan ha dåligt bokstavssinne. Det betyder inte att man har allmänt låg IQ för det.

Dock bör både läsning och grundläggande matte läras ut. Frågan är bara HUR till dem som har svårt att ta till sig det med traditionella metoder.

Personer som har lätt för den verbala sidan av skolan kanske behöver en mer verbal matteundervisning t.ex., mer förklaring av begrepp och symboler, innan formlerna kastas i ansiktet på en, och personer som helt enkelt har ett problem att komma ihåg och organisera siffror i huvudet kanske skulle bli hjälpta av att få lära sig matte genom att använda miniräknaren mer.

Rigida fasthållanden av idéer om att alla ska lära sig matte på samma sätt som de mest mattebegåvade gör det, intuitivt och snabbt genom att bara följa exempel, kanske är det största problemet.

Om man fryser om benen kan man så klart amputera bort dem så är problemet löst. Eller så kan man ta på sig ett par byxor.

#19, i Sverige har det blivit något slags lag att alla ska behandlas lika annars är det inte jämlikt. Alltså måste man förenkla matematiken för alla, om man ska minska utslagningen bland de som inte är matematiskt begåvade.

I praktiken är detta allt annat än jämlikt. Borde inte alla få chansen att få utvecklas till sin fulla potential?

Dessutom har vi fått utbildningsinflation. Snart måste man väl ha en doktorsgrad för att få jobb som lokalvårdare, samtidigt som vi förlorar spetsen därför att vi måste sänka kraven när vi har så många utbildningsplatser på högskolan. Men det är ju ett enkelt sätt att snygga till arbetslöshetsstatistiken. Priset för detta ser vi nu, när Reinfeldt pratar om att jobba till 75. Och så pratar man om stora problem när en stor mängd människor ska gå i pension, i stället för att ge alla arbetslösa ungdomar som vill få ett jobb en yrkesutbildning som efterfrågas. Det är ju tydligen viktigare att de, som inte vill studera, ska få högskolebehörighet...

Varför inte inse att vissa vill arbeta med huvudet och andra med kroppen, och anpassa skolan efter det, i stället för att tvinga skoltrötta att läsa in högskolebehörighet? Man kan ju alltid behålla möjligheten att komplettera i efterhand ifall någon skulle ångra sig! Dessutom kräver olika högskoleutbildningar helt olika förkunskaper - vissa kräver mycket matematik, andra nästan inget alls. Så det borde inte finnas "generell högskolebehörighet" utan snarare kursrelaterad behörighet.

Slutligen - enkel logik. Om vi nådde bättre resultat med den utbildning vi hade för 50 år sedan, varför inte återgå till den utbildning vi hade för 50 år sedan, och kasta ut allt vänsterpedagogiskt flum som infördes av 68-vänstern?

Om nu artikelförfattaren anser att matematik inte är nödvändigt för sjuksköterskor (man undrar ju lite spontant vilka ämnen som skulle vara viktigare... svenska kanske), så väl det över huvud taget ingenting med matematikens vara eller inte vara i gymnasiet att göra?

Vilken är förresten den "avancerade matematik" som lärs ut i gymnasiet,? Sanningen är väl snarare att gymnasiematten är så utarmad att högskolor och universitet för ha nödkurser de första veckorna på sina utbildningar för att eleverna ska kunna hänga med i den riktiga undervisningen.

Man behöver inte lära sig identifiera och montera alla beståndsdelar av en bil för att lära sig köra den och få körkort, men det är klart att man skulle kunna införa detta krav om man helt enkelt vill minska andelen körkortsinnehavare, så att de som ändå klarar kraven får mer utrymme på vägarna, parkeringsplatser osv.

Det kanske är något liknande med kraven på att alla måste klara högre matte för att öht få högskolebehörighet och karriärmöjligheter, även till sådana jobb där ingen avancerad matte öht förekommer, och alla räkneoperationer utförs blixtsnabbt av maskiner anyway.

Tänker f.ö. att CAPTCHA-frågan här kanske (oavsiktligt) gallrar bort dem med dåligt färgsinne, även om de skulle ha något fullständigt relevant att säga.

Mattekrav som bortgallringsmekanism, helt enkelt, för att de nya välbetalda jobben som skulle komma aldrig kom, inte i den mängd som det tillkommer ny arbetskraft anyway.

Matematik verkar vara ett ämne som väcker stora känslomässiga problem ffa hos dem som inte klarra av matematik själva.
Mao anses det skolämnet vara fullkomligt ointressant för dem, eftersom det är obegripligt.
Det kan tänkas bero på bristande intelligens, bristande motivation, bristande förmåga att inse, att matematik krävs för en mer kvalificerad syn på verkligheten. Att personer som inte begriper sig på matematik inte gillar den är alltså inte svårt att fatta.
Det kan också tänkas vara därför de inte heller kan förstå att matematik är növändigt för alla de intelligenta människor, som måste förstå hur saker och ting hänger ihop. Men det bekymrar ju aldrig de okunniga...

Jag deklarerar här öppet medlemskap i matematiksekten.

Att man inte skulle behöva matte är rent nonsens. Det dyker upp överallt. Här senast blev jag överraskad av en fibbonacci-serie på en husfasad jag gick förbi i centrala Göteborg. Det är dock intressant att alla motståndare mot matematik fokuserar på användbarheten. Förutom att användbarheten för just matematik bevisligen är otroligt stor så används sällan den argumentationen för andra ämnen. Vem har egentligen nytta av att kunna skriva skrivstil eller rabbla årtal i arbetslivet? Kan någon här ärligt säga att de i sitt yrkesliv har haft nytta av att exempelvis kunna skilja på Moliére och Voltaire?

En lätt irriterad text på ämnet som jag vill lyfta fram följer:
"'Why is math the only discipline that has to put up with this bullshit? People gladly learn art, music, literature and geography. You'll even nod like a happy idiot when you learn what a haiku is, and you never complain or whine about how you'll never use this in your "life." When is the last time you wrote a haiku, asshole?

But when it comes to math, everyone turns into a big pussy and starts PMSing all over the place. The walls, the flag, the teachers, everyone and everything gets splattered by your crimson twat water. Because suddenly you can predict the future and you know that for the next 70 or so years of your life, with 100% certainty, that you will never use math and that you can tune out and go back to doodling because you're too self-important to learn something that ancient people thought was important enough to pass down for your dumbass to learn from. It's far more important for you to practice writing your name or drawing hearts and stars, right?"

http://thebestpageintheuniverse.net/c.cgi?u=math

#26, 27

Ja, alla som är bra i matte är DUKTIGA, och matte är VIKTIGT, OK?

Det är ju faktiskt allt som behöver sägas. Ingen diskussion om varför matteundervisningen i grundskola-gymnasium misslyckas så kapitalt behövs således.

Ja, det brukar kunna bli så när man inte lyckas med att lyssna på varandra. Då beskyller man. Vad menar Ni med matematik egentligen? Andeas, ta dagens Telenor-historia som exempel. http://www.expressen.se/nyheter/samtal-med-telenor-saljare-gor-natsucce/ . Hur många är det som inte går på exempelvis detta i brist på matematiskt grundtänk? Sen Du som representerar spetskompetensen i matematik. Differential- och integralkalkyler sitter som en slalomsväng för den/dej som behärskar detta och i din värld vet du värdet i tillämpningen. Behöver alla detta? Det värdefullaste dock, min åsikt, är en förmåga att tänka i orsak och verkan. Annars är du känslo- och illusionsstyrd och mycket lätt att manipulera med känslospel och knep. Matematiken, i alla sammanhang, är ett verktyg och det viktigaste verktyget är det matematiska och logiska tänkandet. Det enda som är mänskligt sant är naturlagarna. Allt annat är mänskliga fiktioner och illusioner, sant från tid till annan. Matematiskt tänk hjälper och övar till ett ifrågasättande och ett kritiskt tänkande, bristvara idag i Sverige. Alltför mycket är religion och dogmatik, från kristendom, feminism till vindkraft, att brytas upp med ifrågasättande och den allorstädes attityden: detta är orsaken och påståendet men vad förorsakade denna orsak, är grunden till detta påstående, matematiskt grundtänk.
Hur tillägna matematiken? Du som har lätt för matematik, fattar inte. Du som är lärare av samma skrot och korn, är det lika illa ställt med. Detta är du värd ;-) http://www.expressen.se/tv/nyheter/utrikes/fick-utskallning---sankte-lar... ;-). Skämt åtsido, pedagogiken måste finna de olika inlärningsöppningarna i mottagarskallarna, beroende på hur just denna individs inlärningskoncept är funtad. Jag har mött så många trasiga elever i mitt extraknäck som vuxenlärare. Jag häpnar över hur illa skött, tillvaratagandet av varje människas unika excellens (är förmodar jag) har varit. Skäms. lärare. Skäms pedagogisk forskning. Skäms, allorstädes spel på känslor. 2 artiklar i dagens tidningsskörd ovan. Den tredje dagsartikeln, baserat på ytterst elegant frekvensstuderande med hjälp av statistik(=sannolikhetsmatematik( Att förklara undret med människans vara och tillblivelse.

...och här kommer länken, så spännande: http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article15394956.ab

Anledningen till varför så många blir så upprörda över artiklar liknande denna är att matematikkunskaper och inte minst skarp tankeförmåga är nödvändiga ingredienser i den kommande generatinens intellektuella verktygslåda. Vårt samhälle har utvecklats till vad det är med dessa kunskaper som huvudsaklig tillgång. När nu fler och fler elever inte klarar Matematik B på gymnasiet som för trettio år sedan de flesta som hade särskild kurs i matematik hade med sig i packningen redan från högstadiet blir man orolig för sveriges framtid. Vår ekonomi bygger på avancerad vetenskap och teknik och om inte matematiken i skolan fungerar så ser framtiden dyster ut. Vilka ska föra företagen vidare når ingen längre har förmågan att förstå sammanhangen? Religionskunskaper och svenskakunskaper kan vi inte leva av. Så ni måste förstå att förslag som att lägga ner skolmatematiken från en svensk lärare får de flesta intelligenta människor att sätta i halsen. Inte bara iden utan att den kommer från en lärare upprör.

Antag att vi skulle föreslå att präster inte längre behöver läsa någon teologi för att det är så många som inte blir godkända i gymnasiskolans kurs i religionskunskap. I det fallet skulle inte samhällsskadan bli särskilt stor då vårt samhälles försörjning inte är beroende av de här kunskaperna. Det är skillnad när det gäller matematik eftersom den är nödvändig på ett helt annat sätt. Det är därför alla framstående teknikländer fäster sådan stor vikt vid den. Det är inget påhitt som medlemmar i matematiksekten har hittat på. Matematik kan inte jämföras med en religion då det är ett nödvändigt och exakt språk som är extremt mycket exaktare än andra språk. Religioner kan man hitta på vilka som helst. Det kan man inte med matematik. Den är enhetlig i alla kulturer och sammanhang och är universiell. Ja skrivsättet har skillt genom historien men inte det den beskriver.

Hej Andreas,

Ett förslag, bara: Ta det lugnt. Matematik är per definition inte en religion då den er logisk funderad. Den bara är.

Mäste alla låra matematik på högsta nivå? Nej, och det kan de inte heller.

Den som har matematiska grundfärdigheter klarar sig bätter i en komplex värld: Man blir helt enkelt bättre på att sortera kristiskt och objektivt i den oöndliga informationsmängd som 'erbjudas'.. Många givande diskussioner baseras som oftast bättre på logisk fundament än bara på känslor.

Och utan ett starkt teknisk/teoretiskt fundament kan inget land klara sig i internationell konkurrens.

Och därtill hör nu engång matematiken.

Därför mäste matematiken prioriteras mycket högt.

Ska vi se att komma vidare?

Mvh.

Niels Ohlse

Om det nu är så att tekniska högskolor och universitetsutbildningar med teknisk-matematisk inriktning måste ge sina studenter kraschkurser i matte - och detta handlar då ändå om studenter med eget matteintresse, får man förmoda - så måste man faktiskt få ställa frågan om matteundervisningen i grundskola-gymnasium är så komplett värdelös att den lika gärna kunde avskaffas, om man nu absolut INTE kan göra om pedagogiken så att matten blir mer tillgänglig, ÅTMINSTONE för dem som vill gå vidare till sådana karriärer som faktiskt kräver matte.

Men nej, detta kan tydligen inte diskuteras, eftersom det tycks implicera att man kastar någon slags skugga på matematiken som sådan.

Stefan Hallgren

Du har precis nyss bevisat förekomsten av vad jag påstod...vsb

#34

Du har just bevisat att du resonerar som vilken politisk eller religiös sekterist som helst. De lägre skolnivåernas matteundervisningsmodell är HELIG och får inte kritiseras oavsett katastrofala resultat. Alla som kritiserar är DUMMA och behöver inte tas på allvar.

Jag kan, precis som Kristian Fredriksson, uppröras alldeles våldsamt av,att ovanstående artikel kommer från en lärare. Visserligen i koltåldern, men ändå.

Jag som trodde i min enfald att det handlade bara om politik och slarvigt oansvariga barn och deras föräldrar.

Men nu får jag belägg för att det handlar också om okunniga lärare. Och det måste betyda att läroanstalterna för lärare är värdelösa också?

Mats, Mats, Mats på "Tysta Tankar" ...
Var är Du när jag behöver Dig. Är lärarnaterialet verkligen så här undemåligt?
Lär man sig inte längre ens vad lärare är till för...? Utan har de blivit egoistiska revirpissare hela högen? Själva det pedagogiska innehållet är ju borta. Visa att kunskap är bra, motivera för kunskap, skapa incitament för ytterligare kunskapsinhämtande, vart tog det vägen i lärarutbildningen?

Matematik är ingen ny företeelse utan har varit central i alla historiska högkulturer vi sett. I Egyptiernas fall utvecklades matematiken ur lantmäteriet då egyptierna hade olika marklotter vars bördighet varierade med placering och förekomst av översvämningar. Skattekraften varierade därför över tid och plats. Detta lyckades egyptiska lantmätare (och skatteuppbördmän) hantera på ett sådant sätt att det accepterades av gemene man. Detta ledde till en högultur med byggandet av pyramider etc etc. Högkulturer går förr eller senare under och ersätts av mer tekniskt avancerade kulturer. Frågan är vilka mekanismer som leder till att kulturer med ett tekniskt/ekonomiskt/kulturellt/vetenskapligt försteg trots allt blir utkonkurrerade.

På senare tid har artiklar på ovanstående tema, dvs att matematik räcker för ett fåtal, börjat prova luften under sina vingar. Frågan är om de skall sättas i ett större perspektiv eller isoleras till författarnas bristande bildning. Allt fler bedömare menar att Asien kommer att vara detta århundrades styrkecentrum. Vilken betydelse och vilka resurser har asiaterna lagt på matematik de senaste 40 åren? Varför skapar samhällen där matematiken ges en central position sådant välstånd?

Stefan

De lägre stadiernas undervisningsmodell är inte alls helig, ett av mina barn gick i Montessoriskola där alla lärde sig gilla matte pga den fascinerande matematiken med tredjepotens från första klass.
Kommunal sådan.
Sätt Dig in i verkligheten...

Men som brasklapp kan jag väl säga att Montessoriskola kanske inte är första valet för utbildningsointresserade föräldrar...

#36 Kristian

Du skriver
"Men nu får jag belägg för att det handlar också om okunniga lärare. Och det måste betyda att läroanstalterna för lärare är värdelösa också?"

Det är 68-vänsterns generation som är lärare på lärarhögskolan nu. Och på journalisthögskolan. Och enligt den gren av matematik/filosofi som kallas logik kan man dra vissa slutsatser av detta...

#38-39

Ja, men UPPLYS OM OCH ARGUMENTERA FÖR Montessoripedagogiken då, om den är så bra, istället för att ständigt återkomma till detta om hur DUMMA alla är som kritiserar "matten".

Varför inte införa Montessori-matten i alla skolor? Eller kanske högskolornas kraschkurser direkt? Det vore ju fräscha förslag.

Det måste ju finnas en anledning att inta en så märklig ståndpunkt som artikelförfattaren gör. Det duger inte bara att klaga så som han gör på att folk reagerar. Kritiken mot honom är korrekt. Citerar:
Ingen av oss skulle säga: ”Religion behövs för kreativt tänkande!” eller ”avskaffandet av religion hotar samhällsutvecklingen” eller ”avskaffandet av religion hotar demokratin” eller ”skrämmande okunskap om vikten av religion”
Nej det är väl ganska självklart. Religion är ett helt överflödigt ämne. Matematik behövs för naturvetenskap och teknik. De flesta av oss inser sambanden.
Så varför inte avskaffa religionskunskapen i stället?

Som bl a Anders Lindfors påpekar så var matematiken viktig redan i antiken. Forskare har konstaterat att to m vissa djur har ett elementärt matematikst sinne. Andmamman kan hålla reda på sin åtta ungar genom att räkna dem.Matematik är m a o en färdighet, ett språk, som är ursprungligare än vårt vanliga språk som svenska, engelska. Alla har således behov och förutsättningar att använda matematiken.
Sen till varför svenska skolan misslyckats med ämnet matematik. När mängdläran infördes i slutet av 1960-talet så var det en reform som hade initierats av universitetsforskare i ämnet. Det var teoretiker inom matematiken som trodde att medelsvensson skulle behöva denna teori i samhället framöver. Det var en misslyckad tanke och reformen slog fel. Sen kan man fundera över att inga kvinnor deltar i denna debatt överhuvudtaget. Svensk lärarkår är ju till stor del kvinnodominerad, särskilt på lägre stadier. Har det nåt samband med att ointresse för teknik och matematik utbrett sig under senare decennier? Kvinnor är naturligtvis lika begåvade för matte som män - däremot är det möjligt att deras intresse för ämnet inte är lika stort - och då skulle passion och kunskaper hos t ex lågstadieläarna vara sämre än önskvärt. Matematiken är som ämne extremt kumulativt - dvs utan en grund kan man inte förstå nästa högre problemvariant. (Först addition, sen multiplikation). Nu har jag nog svurit i kyrkan minst en gång - men det gör inget för de flesta av oss är ense om att matematiken inte är nån religion utan ett fundamentalt redskap som även dagens ungdomar kommer att behöva framöver Även om dem använder kalkylatorer och annat som matematik och teknik frambringat.

Lugna er nu!

Tänk på Göran Greider, som visat att det går alldeles utmärkt att glida fram på livets räkmacka utan nämnvärd kunskap i matematik. Se dennes artikel angående detta publicerad här på Newsmill.

Man kan t ex skriva dikter på någon ledarsida, tycka lite i någon panel i Sveriges radio et cetera. Det finns mycket man kan sysselsätta sig med.

Här, matematik i vad som händer när man stänger av matematiktänket i termer av orsak verkan. Här är också vad som händer när man är känslostyrd i stället för styrd av konsekvenstänkande utifrån logiska tankekedjor, detta som matematikutövande uppövar. När det blir för mycket för känslotänket, stänger man av. Man skyddar sig och försöker, känslomässigt urskulda sig. Matematiktänket orkar borra sig vidare i ett sökande av bästa möjliga, pragmatiska lösning.
Etanolsatsning? Känslomässigt urskuldande, det måste man ju förstå! Vi värnar om globala miljön. Konsekvens: Jordens odlingsytor styrs över mot bilbränsleproduktion. Det måste man ju förstå inledningsvis? Inte om man tänker logiskt-matematiskt.
Satsning på 30.000 anhörigsomalier till Sverige och ringa annan satsning på Somalia. Ett svenskt, känslomässigt plåster av mycket goda pengar som annars skulle kunna ge 100 till 1.000-fallt igen om satsningarna i stället görs i Somalia. 30.000 får vad som annars skulle kunna räcka till alla svältande i Somalia, jag utmanar i mitt påstående. Vrid satsningen matematiskt-logiskt rätt och känslotänket besegras 100-1.000 falld
I bifogad länk belyses hur pragmatiken måste krypa för känslomässigt hänsynstagande: http://debatt.svt.se/2012/08/19/nodhjalp-i-krig-mojliggor-fortsatt-dodande/ Hur matematiskt-logiskt tänkande kan ta över, söka de rätta lösningarna, skydda den rätta logistiken och få effekt på de svenska kronor som, trots allt, är avsatt. Långsökt koppling till matematik? Nej, de människor som bibringats logiken och orsak-verkan tänket, kan frigöra sig från illusioner och fiktioner. Har förmågan att göra mycket mer rätt än vad känslofängelset förmår.

Jag föreslår, inspirerad av Andreas Magnusson, att ämnena svenska och religion också tas bort. Jag har en dotter med dyslexi, hon tycker det är riktigt jobbigt att gå på dessa lektioner.

Min respekt för kunskap är förresten helt överdriven. Det är kanske bra med lärare som Anders, som till fullo anammat svensk skolpolitik som går ut på att om barnen är "nöjda kunder" så är allting bra.

#33 stefan hallgren,

Jag misstänker att du inte förstår Kristian Grönqvists kommentar. När du förstår det logiska felet i ditt resonemang så gissar jag att kommetarsfältet kommer att visa mindre upprörda känslor och välkomna dig i sekten.

Helt individuella läroplaner är jag helt för, om nån räknar ut hur en skola med (rättvist betygssystem med) sådana skulle fungera. Ur en individuell studieplan kan jag mycket väl tänka mig att matte skulle kunna uteslutas. Det enda jag har svårt att tänka mig som uteslutningsbart är svenska//känsel-/teckenspråk.

Men ur en läroplan för alla kan jag inte tänka mig att utesluta matematik, eller svenska. Hur det än skulle skära i mig att ta bort, säg, historia, så vore det ändå tänkbart. Och yrkeskunskaper kan inhämtas i en helt anann slags skolgång, nämligen yrkesskola. Yrkesskolan borde verkligen ha lika hög status som matte-/språk-skolan. Nå.

En gråskala mellan allmän och individuell läroplan har man ju idag. Är det gråskalejustering man vill åstadkomma bör man väl i en debattartikel fokusera just på det, ändå tror jag att det är gråskalejustering du är ute efter, Andreas.

Att mattekunskapen fallit komiskt fritt i decennier gissar jag "glatt" beror på ökade krav på formell utbildning och en därmed utvecklad skola för alla, till skillnad för en skola för eliten. Dagens skola ger chans åt begåvningar som aldrig kom till Universitet i tidigare generationer. Men fortfarande är det långt från någon rättvis skola för alla.

Bland annat borde kanske matte-/språkskolan få (ännu) mindre inslag i yrkesskolan, och matten i humanistutbildningarna och tvärtom, åtmonstone som alternativ att välja?

Tack för en bra artikel. Det är frapperande att det är så många som upprörs och som dessutom har mindre genomtänkta exempel när man verkligen behöver avancerad matte. Självklart behöver man matematik när man ska beräkna hållbarheten av en bro, mät upp rätt mängd medicin osv osv. DOCK, så verkar alla som inte jobbar i skolan tro att lärandet i skolan "räddas" om bara vi lägger fokus på matematikundervisningen. Jag tror inte det är så många som verkligen jobbar i skolan som blir upprörda (med undantag av eventuella sårade matematiklärare) av dina påståenden och där ligger väl ett av problemen i den här diskussionen. Jag håller också med om att matematiken (en del genom Jan Björklunds förtjänst) har blivit en helig ko som man absolut inte får ifrågasätta dess relevans. Det skapar en skev bild om var problematiken ligger i skolan. Dagens elever upplever att de behöver relatera till det de lär sig då deras "egna inlärning" i form av den information som de vant sig vid att alltid ha till hands är fri för dem själva att hitta när de behöver den. Om man vet att man vill bli ingenjör i gymnasiet så söker man sig väl till en linje där det är mycket matematik, vad är problemet? Att hävda att ALLA elever behöver matematik på en betydligt högre nivå än högstadiet vet alla helt enkelt inte är sant.

Att sedan tro att matematik ger en indikation om huruvida en arbetssökande generellt är mer eller mindre lämplig att anställa enkom pga matematiska kunskaper är ju bara infantilt.

Matematik behövs givetvis i skolan men det är inte så att det är det som gör att skolan haltar utan om något så handlar det till syvende och sist till att ge lärarna möjlighet att individanpassa sina lektioner bättre och det gör man bäst genom att minska storlekarna på klasserna. I matematik OCH i alla andra ämnen.

Gunnar Claesson #40

Förmodligen har Du rätt...

#49. Gary Novak, de här slutsatserna drar Skolverket från PISA-undersökningarna:

" De svenska resultaten i matematik har försämrats både bland hög- och lågpresterande elever. Jämfört med PISA 2003 har Sverige tappat 15 poäng i matematik och ligger nu på en genomsnittlig nivå. Det är en signifikant försämring vad gäller matematik och det är pojkarna som har tappat mer än flickorna, säger Anita Wester, Skolverkets projektledare för PISA 2009."

"Målet med matematikundersökningen i PISA är att utvärdera elevers förmåga att integrera och tillämpa matematiska kunskaper och färdigheter i en mängd realistiska situationer. Det innebär att eleven behöver förstå matematik som en meningsfull problemlösande aktivitet. Drygt var femte elev i Sverige når inte den prestationsnivå som anses nödvändig för att klara de krav på matematisk kompetens som de förväntas möta i vuxenlivet. OECD menar att nivå två är viktig att klara för det är en grundläggande basnivå för matematiskt kunnande, säger Anita Wester."

"Mätningen sker genom att elevernas prestationsnivåer mäts. Andelen elever i Sverige som inte uppnår nivå 2 av 6 har ökat från 17 till 21 procent samtidigt som andelen elever som presterar på högsta nivåerna har sjunkit från 16 till 11 procent. Sveriges resultat i matematik 2009 är signifikant lägre än 2003."

http://www.skolverket.se/skolutveckling/amnesutveckling/matematik/2.1309...

Det är inte lärarskrået som skall avgöra vilken kunskapsnivå som eleverna skall lämna skolan med. Det är det omgivande samhället som ställt upp rådande krav, vilka dessutom dessvärre inte uppnås i allt högre utsträckning.