Högskolan

P-O Rehnquist om Högskolan

Avgifter för utländska studenter kan vitalisera utbildningsutbudet

Rådgivare Göteborgs universitet: Regeringen satsar mer på humaniora och samhällsvetenskap liksom att bygga ut ingenjörs-, läkar- och tandläkarutbildningarna. Det hade troligen inte varit möjligt utan besparingar på andra områden.


Om författaren

Jag har över 30 års erfarenhet från olika chefsbefattningar vid flera olika lärosäten i landet. Är nu i slutet av mitt yrkesliv som seniorrådgivare vid Göteborgs universitet.

Vad tycker ni om att hårt pressade föräldrar ska behöva betala avgifter för att ha sina barn i förskolan? Som vi vet handlar det inte längre om barnpassning då förskolan nu har en egen läroplan och höga pedagogiska ambitioner.

”Förskolans uppgift är bland annat att lägga grunden för barns livslånga lärande”, meddelar Skolverket på sin webbplats.

Om man ser en individs formella skolning som en utbildningstrappa så är första steget förskolan, sedan grund- och gymnasieskola och slutligen högre akademisk utbildning. För två barn i förskolan betalar man i genomsnitt en avgift på 2-3000 kr/månad, de överliggande utbildningsnivåerna är ”gratis”.

Detta som inledning till diskussionen om studieavgifter i högskolan för studenter som kommer från länder utanför EES-området. Det började med den utredning utbildningsminister Leif Pagrotsky tillsatte i december 2004. Där sägs i direktiven bl.a.

En särskild utredare skall föreslå en ordning som innebär att statliga universitet och högskolor skall ta ut avgifter av studenter från länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) för grundläggande högskoleutbildning.

För s-regeringen var det alltså inte frågan om att utreda om avgifter var lämpligt eller inte, utan hur de skulle införas. Utredaren Erland Ringborg fick också i uppdrag att överväga om man på motsvarande sätt kunde avgiftsbelägga forskarutbildningen. Det senare avstod han dock från att föreslå.

Jag har svårt att bli upprörd över dessa studieavgifter om man ser det hela i ett större sammanhang. Visst vore det bra om många fler goda ting vore ”gratis”. Men problemet som många undviker är att det måste göras val och prioriteringar. Det är vi inte så vana vid inom högskolesektorn där det genom åren mest har handlat om nya satsningar och ständig tillväxt. Detsamma gäller som bekant inte för övrig offentlig verksamhet. Fri tandvård för fattiga pensionärer eller fri högre utbildning för icke-europeiska studenter? Det är samma skattepengar som ska fördelas.

Också inom högskolesektorn får ibland göras ett och annat val. Nu satsar regeringen på att förstärka prislappen inom humaniora/samhällsvetenskap liksom att bygga ut ingenjörs-, läkar- och tandläkarutbildningarna. Det hade troligen inte varit möjligt utan besparingar på andra områden.

Motståndarna till studieavgifter hänvisar ofta till att samma debatt förs i andra länder. Det man då missar är att det där nästan uteslutande handlar om avgifter för inhemska studenter. Jag tror att det snart bara är Norge som inte tar ut studieavgifter för tredjelandsstudenter. Det är samtidigt högst osannolikt att någon svensk regering skulle ge sig på att avgiftsbelägga all högre utbildning. Faktum är att den enda obligatoriska avgift för att studera som funnits i Sverige nu är borttagen – avgiften som kårobligatoriet medförde.

Den ökade internationella rörligheten för studenter och lärare som vi nu noterar kommer sannolikt att leda till en större harmonisering av nationella skillnader. Att svenska studenter ska resa ut och betala avgifter för sina studier, medan dessa länders studenter inte gör det när de kommer hit är i längden utmanande. Än så länge går det, men om volymerna ökar och/eller den svenska ekonomin försämras så blir det inte hållbart.

Slutligen anför Jan Björklund ofta argumentet för studieavgifter att Sverige ska konkurrera med kvalitet, inte med prisdumpning. Det är väl att spetsa till det hela och provocera något. Men jag kan ändå tycka att han till en del har rätt. På besök vid Århus universitet förra året lärde jag mig att man där har satsat framgångsrikt på att rekrytera studenter från Östeuropa som inte betalar avgifter och dessutom har lockat till sig drygt 300 betalande studenter från utanför EES. Det är knappast Århus som internationell metropol som attraherat dessa 300 betalstudenter!

Jag tror faktiskt att de nu införda studieavgifterna till en del kan hjälpa till att utmana gammalt tänkande och vitalisera vårt utbildningsutbud.

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/46467

2 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Helt rätt. Det här borde drivas mycket längre. Kanske hälften ovanför grundskolan borde betalas av studenten så att det inte blir någon skattekil. Även före grundskolan. Det är för mycket flum och för lite ekonomiskt tänkande inom utbildningar och karriärer. Överutbildningen försämrar kvaliten i hela systemet. Det är för många teorinissar och teorionissor.

Permalänk | Anmäl #1 Urban Persson, 2012-08-30, 20:57

Jag menar inte att vi ska införa fler avgifter i skolsysystemet. Däremot reagerar jag mot alla de som accepterar en avgiftsbelagd förskola för barn, men förfasar sig över avgifter för vuxna utländska studenter i högre utbildning. Det går inte ihop för mig.
Dessutom tror jag det bidrar till lite nytänkande om vi i det svenska högskolesystemet får arbeta på ungefär lika villkor som i andra länder.

Permalänk | Anmäl #2 P-O Rehnquist, 2012-08-31, 06:55

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.