Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv

Klimatfrågan

Kaj Embren om Klimatfrågan

London-OS kan visa vägen för klimatarbetet

Miljöengagerad: Städer och regioner bör få en allt större roll vid de i nationella förhandlingar som pågår inom FN och andra internationella förhandlingsuppdrag där nationer skall komma överens.


Om författaren

Kaj Embrén har sedan slutet av 80-talet varit engagerad i miljö- och hållbarhetsarbete. Genom sin position som Informationschef på Kooperativa institutet inleddes ett internationellt samarbete med utgångspunkt i Rio konferensen. Kaj var en av förgrundspersonerna i uppbyggande av Stiftelsen Det Naturliga Steget och startade år 2000 konsultföretaget Respect tillsammans med Per-Uno Alm och The Body Shops grundare Gordon och Anita Roddick. De senaste 10 åren har Kaj arbetat från London och var med och lade bla grunden för den internationella organisationen – The Climate Group tillsammans med Rockyfeller Brother Foundation. Andra nätverk som Kaj varit initiativtagare till och utvecklar är Business Leaders Initiativ on Climate Change (BLICC) år 2000, Business Leaders Initiative on Human Rights (BLIHR) 2003 och Road to Copenhagen 2007. Kaj är idag aktiv inom styrelsen för Respect och arbetar som rådgivare inom näringslivet.

Londons olympiska insats 2012 gav mig anledning att åter lyfta fram stadens nya roll i ett global perspektiv. Här fanns övergripande hållbarhetsmål som täckte våra viktigaste utmaningar om klimat, energi, vatten och avfall. Mångfaldens samhälle och kvinnors delaktighet blev tydlig. Öppningscermonins fokus på arbete och hälsoaspekterna satte den olympiska idén i ett viktigt samhällsperspektiv.

Och det ger oss anledning fundera över hur viktigt det är att människor kan samlas och engagera sig för ett gemensamt mål som bygger på både professionellt engagemang och ledarskap, men också på betydelsfulla frivilliga insatser. Jag tror att London kan bli en inspirerande kraft för Rio de Janeiro till 2016 som ytterligare kan förstärka arbetet för en hållbar utveckling. London visade fram den mobiliserande kraft som idrotten bär på. En kraft som behövs för att klara de stora utmaningar som samhället står inför.

Nationella regeringar har däremot tydligt visat på att man inte har den förmåga som krävs för att möta de globala utmaningarna om en hållbar samhällsutveckling. Klimatförhandlingarna och den senaste Rio konferensen är tydliga exempel. Den europeiska finanskrisens ensidiga besparingsiver visar också på de svårigheter som är förknipade med nationella regeringars sätt att hantera frågor om en hållbar samhällsutveckling.

Vi bör nu –  istället för att rikta vår uppmärksamhet på regeringars oförmåga –  lyfta fram lokala modeller som både kan inspirera och påverka de nationella regeringarna till en större handlingskraft! – En kraft som växer underifrån och som engagerar, utvecklar lokala och internationella nätverk samt involverar fler aktörer på och utanför marknaden. Ofta är samlingsnamnet Hållbara Städer, men – ett kärt barn har många namn – och därför bör innehållet definieras och kvalitetsutvecklas så att det leder till mer insikt och underlättar förståelsen.

För att åskådliggöra detta så sammanställde jag under sommarmånaderna en internationell rapport som du kan ladda ner här

En rimlig slutsats från detta är därför att se till att städer och regioner får en allt större roll vid de i nationella förhandlingar som pågår inom FN och andra internationella förhandlingsuppdrag där nationer skall komma överens.

Men för att de nya internationella nätverken mellan städer och regioner skall bli långsiktigt hållbara så krävs också satsningar på en lokal delaktighet och ett socialt lokalt engagemang som är betydigt större än idag.

Den stora utmaningen handlar om människors beteende. Här är drivkraften det sociala engagemanget. Och motivationen utvecklas bäst när det rätta ledarskapet är på plats. De gäller både regeringar, städer, landsbyggd, företag, myndigheter och organisationer.

Låt mig lyfta fram 6 betydelsefulla inslag för en starkare lokal hållbar utveckling:

1) Alla regeringar bör utse en minister för kommunerna som är involverade i internationella förhandlingar

Städer och regioner har en potential att vara kraftfulla anstiftare av förändring. De bör ges en större roll i samtal med FN och andra internationella forum där nationer måste komma överens.

Nationella regeringarna borde därför utse en minister för kommuner och regioner som kan bidra till att uppfylla globala mål och samordna det nationella intresset med städer och regioner. Men förutom att vara ansvarig för lokala intressen, bör kommun-region ministrar uppmuntras att delta i internationella förhandlingar om hållbar utveckling och klimatförändringar. Detta för att lyfta fram de stora globala erfarenheter och kunskaper som redan är etablerade i kommuner och regioner.

De nationella regeringarnas kommun-regionminister borde ha – förutom en samordnande roll – även uppgifter att ta fram policies som underlättar för kommuner och regioner att anpassa sig till en hållbar utveckling.

2. Nya mötesplatser

En viktig fråga som kräver mer diskussion är om de lokala kommunerna är organiserade på rätt sätt för att möta de nya utmaningarna. Erbjuder politiken mötesplatser som på allvar fångar upp intresset hos kommuninnevånare?

I många länder präglas kommunalpolitiken av ointresse och socialt utanförskap. Människor söker sig till andra intressenområden som ligger utanför de traditionella politiska partiernas arbete och rekryteringsbasen till förtroendeposter försämras. Förnyelsearbetet utarmas om inte politiken hittar sin roll för att visa på samhällsansvar i en ny tid.

Kommitteer, nämnder och styrelser i de demokratiska styrda organisationerna har därför under långt tid förlorat kraft. Men tyvärr också skapat utrymme för korruption och dålig kontroll av de lokala besluten.

Det finns idag en styrka utanför de politiska partierna som kan tillföra nytt liv i de kommunala demokratiska organisationerna. Miljörörelsen, kooperativ, småföretagsorganisationer och andra frivilliga rörelser har en betydelsfull roll i detta arbete. Inspiration för mig har varit Fryshuset i Stockholm, lokala Folketshus-föreningar som i Boo och SöråkerSocialt Boligbyggeries verksamhet eller Kaospiloterna i Köpenhamn. Men också hos de Londonbaserade  The Big Issue Foundations eller 38 degrees i London eller de kooperativa organisationerna i bla Japan. Samtliga visar på hur frivilligt arbete integrerats med professionellt ledarskap. Exemplena är givetvis fler än dessa, men deras erfarenheter är värda att spridas till fler. Detta ställer också krav på en större satsning på det lokala ledarskapet som är nyckeln till ett lyckat förändringsarbete.

3.Borgmästare som funktion

Lokalt ledarskap kan också utveckla en ny politiskt viktig borgmästarfunktion. Borgmästarens roll skapar förutsättningar för ett starkare holistiskt ledarskap och kan inspirera till en ny organisation där nya intressenter engageras i det lokala arbetet.

4. Grön uppdandling kräver holistiskt ledarskap

I det lokala arbetet för en hållbar utveckling krävs också ett styrsystem där grön hållbar upphandling får en starkare ställning.

5. Vänortssamarbete med städer, landsbygd i och mellan I- och Utvecklingsländer

Det lokala internationella samarbete behöver förstärkas bla genom vänortsystem mellan både I- och utvecklingsländer. Med vänortssystem utvecklas ett bättre samspel mellan stad och landsbyggd där resurser samspelar med en större mångfald i det kulturella utbudet.

6. Lokalt planmonopol

Ett problem som ofta lyfts fram i de lokala diskussionerna i stadsplaneringsfrågor handlar om bristen av makt i planeringsprocessen och beslut gällande markanvändningen. Den svenska modellen med kommunalt planmonopol är och har varit en av de viktigaste förutsättningarna för den kommunala självstyrelsen och gynnat utvecklingen av systemtänkande och hållbar stadsutveckling. Möjligen politiskt kontroversiellt, men praktiskt nödvändigt om ett hollistiskt hållbart systemtänkande skall kunna utvecklas i kommunerna.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/46480

2 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Nu finns ju inte klimathotet annat som en födkrok för ett antal människor med klippkort på flyget där de tävlar om att mötas på de mest exotiska platser på jordklotet. ( Köpenhamn var ju ett misstag). Sedan detta stycke "frivilligt arbete integrerats med professionellt ledarskap" är ju inget annat än en freudiansk omskrivning för att vi kan utnyttja dumma människors engagemang för vår egen vinning. Så att frågan hamnat på regional nivå är ju om inte annat en tydlig signal att den är på väg bort. Dags att hitta något nytt Kaj!

Permalänk | Anmäl #1 Gunnar Bech, 2012-08-31, 13:32

Bäste Gunnar,
Om du följt med tidigare i debatten så har jag ifrågasatt de internationella förhandlingarnas metodik med 10.000 tals personer inom FN systemet. Nu behövs handling och där kommer både professionella och frivilliga behövs och framförallt på lokal nivå. Om du studerar Olympiaden i London och se hur frivilliga och professionellt verksamma kunde samverka för ett gemensamt mål så förstår du kanske vad jag menar. Kom också ihåg att flyget svarar idag för mindre än 2 % av de totala utsläppen av växthusgaserna. Detta friskriver dem inte, att som alla andra aktörer - använd fler förnyelsebara bränslen, energieffektivisera och samverka. Så Gunnar, kom med något nytt som har bäring på den uppväxande generationen.
mvh
Kaj

Permalänk | Anmäl #2 Kaj Embren, 2012-09-06, 12:51

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.