Biståndspolitik

Charlotte Petri Gornitzka om Biståndspolitik

Nytänkande ett måste i vattenfrågan

Generaldirektör Sida: Sverige driver på för att subventioner av vatten avvecklas eftersom det motverkar ett mer effektivt resursutnyttjande. Vi ser att detta slår hårdast mot de mest sårbara människorna i världen. 


Om författaren

Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör Sida.

Ett lika säkert hösttecken som skolstarten är den traditionsenliga internationella vattenveckan i Stockholm som nu pågår. Men för mig blir det allt tydligare att det inte får bli ”business as usual”. Det går inte längre att arbeta med vatten som om det bara var en fråga om vattenresurser. Vi måste, och det genast, istället se vatten som en integrerad del av energi- och matförsörjning i världen.

Användandet av jordens resurser kan inte hanteras som antingen en fråga om att täcka behovet för vår energiförsörjning, vattentillgång eller jordbruksproduktion. Allt hänger ihop. Vi måste öppna ögonen för hur vi ser på samhällsplanering. Dels vår egen här hemma, dels i länder där vi har utvecklingssamarbeten. För faktum är att våra gemensamma resurser måste användas mer effektivt om de ska räcka till en växande befolkning och ökade konsumtionsmönster. Och det inom kort.

Sahelregionen i Afrika genomlider just nu åter en svår torrperiod, ett tillstånd som tenderar att bli allt mer frekvent återkommande. De uteblivna regnen hotar miljontals människor som nu lider av matbrist. Inte bara jordbruket blir påverkat. Energiproduktionen hämmas och människors hälsa försämras. Klimatförändringar, en ökad befolkning och svagt politiskt ledarskap när det gäller utveckling av jordbruk och social välfärd samt lågintensiva konflikter i området har länge försvårat läget. Detta är bara ett exempel på hur en väv av olyckliga omständigheter måste angripas med en helhetsyn för hur en hållbar lösning kan se ut. Det gäller inte bara i Sahel, utan överallt i världen där man idag står inför en situation där vattentillgången riskerar att vara permanent hotad.

Det land som vill öka sin jordbruksavkastning och väljer att bara sätta in åtgärder för exempelvis bättre jordbrukstekniker, riskerar att på sikt inte få tillräckligt bra skördar och i värsta fall motverkar satsningen sitt syfte.

För fattiga människor är detta helt avgörande. Jag noterar med viss bestörtning att alldeles för lite görs när det gäller att konkret arbeta med ett mer integrerat synsätt för vatten-energi-mat eller kring rättvisare resursfördelning. Jag kommer att ta upp detta på vattenveckan och hoppas att få gehör för de mödosamma omställningar som är helt nödvändiga.

Att klimatförändringar vänder upp-och-ner på människors tillgång till vatten, minskar deras möjligheter till försörjning och ökar deras utsatthet bidrar till bland annat urbanisering, risk för konfliker och ökade matpriser. En mer integrerad samhällsplanering skulle minska dessa risker avsevärt.

För oss på Sida som arbetar med svenskt bistånd innebär det här nya sätt att tänka när vi arbetar med våra partner i utvecklingsländer. Det är en lång väg att gå. Vi är de första att medge att det finns stora utmaningar och begränsningar, bara av så ”enkla” anledningar som hur de flesta länder gör sin budgetplanering och hur vi delar upp det politiska ansvaret i olika sektorer.

Jag vet att biståndet spelar en mindre, men viktigt kompletterande roll, i dessa sammanhang. Sida planerar redan nu några konkreta åtgärder inom en snar framtid:

  • Sida startar inom kort en fond för innovativa vattenprojekt med fokus på vatten- och energibesparande metoder inom jordbruket i utvecklingsländer.
  • Vi startar nya utbildningar för organisationer och tjänstemän i utvecklingsländer för att höja kompetensen för integrerad samhällsplanering när det gäller vatten-energi-mat.
  • Vi kommer på olika sätt stimulera till mer forskning på området som kan fungera som stöd i processen att ställa om.
  • Vi vill bidra till förutsättningar för partnerskap för ett integrerat arbete med vatten-energi-mat.

Sverige är mycket lämpat att driva på i dessa frågor, vi har bland annat en mycket stark resurs i Stockholm Environment Institute, Sveriges Lantbruksuniversitet, Stockholm International Water Institute och Stockholm Resilience Center som är långt framme när det gäller att tänka nytt och operativt inom dessa områden. Sverige driver på för att subventioner på exempelvis vatten och energi avvecklas eftersom det ofta motverkar ett mer effektivt resursutnyttjande och vi ser att detta slår hårdast mot de mest sårbara människorna i världen. Vårt bistånd ligger i framkant och har en viktig roll att spela i hur vi kan stötta våra partnerländer.

Jag vill säga att utvecklingsriskerna, inte bara inom biståndet, idag är större än någonsin tidigare. En ökande befolkning måste i framtiden kunna äta och dricka. Vi kan inte längre bara prata isolerat om vattenfrågor eller förbereda för scenarior när det kanske blir torka vart annat eller var tredje år utan för situationer där det i vissa delar av världen råda permanent torka. Då går det inte att bara jobba på som förut.

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/46437

13 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

En ökande befolkning måste i framtiden kunna äta och dricka.
http://en.wikipedia.org/wiki/File:World-Population-1800-2100.svg

Det enda som kan begränsa befolkningstillväxten i världen är svält
och sjukdomar.

Dina kraftansträngningar kommer bara medföra att du kan flytta brytpunkten ett par år.

Regioner som växer okontrollerat bör själva lösa sinna problem.
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Countriesbyfertilityrate.svg
Man bör inte kunna exportera bort problemet.

Permalänk | Anmäl #1 u_19023, 2012-08-29, 07:13

PerKQ
Det är ett grymt konstaterande du gör ovan!
Förtvivlade hjälparbetare som försöker rädda svältande barn gör ett bra jobb i humanitetens namn.
Upprättande av flyktingläger kämpar för att allt fler skall få tillgång till mat som finns i överflöd på andra kontinenter.
Men ditt konstaterande är nog rätt.
Vi får sluta subventionera mer än vatten och satsa på en hållbar utveckling och däri ingår främst begränsning av befolkningsutvecklingen i länder med begränsad försörjningsförmåga på ett eller annat sätt.

Permalänk | Anmäl #2 Lars Kronqvist, 2012-08-29, 09:01

Jag håller med kommentar #1.

Men #2, "Vi får sluta subventionera mer än vatten och satsa på en hållbar utveckling och däri ingår främst begränsning av befolkningsutvecklingen i länder med begränsad försörjningsförmåga på ett eller annat sätt."
Vilka är "vi"? Sverige och svenskarna? Sverige har inget ansvar för andra länders oförmåga att ta hand om sitt eget folk, speciellt med tanke på att vi inte har förmågan att ta hand om våra egna problem!

Men om Sverige faktiskt vill göra något som hjälper så bör de ersätta den ledning som styr dessa länder i botten. Men det bör då förstås inte vara några liberalmoderatsocialister.

Permalänk | Anmäl #3 Andreas Johansson, 2012-08-29, 09:38

JA det är ett grymt macroperspektiv som man inte får glömma.
I microperspektivet bör alla vara empatiska och hjälpa. Går man förbi en
svältande eller törstande människa och har ett överflöd så bör man hjälpa.

Det intressanta är att människan har en bugg i huvudet så empatin sjunker ju flera som lider. Om man ser en bild på en flicka som lider så vill man hjälpa. Ser man en bild på två som lider så vill man hjälpa mindre. Ser man en bild på 1000 som lider så går man och tittar på "Sikta mot stjärnorna"

Permalänk | Anmäl #4 u_19023, 2012-08-29, 09:57

#4

Det är just ordet "bör" som gör att den törstande människan förmodligen förblir törstig. Floskler föder inga fattiga.

Därför har vi en stat som skickar miljoner efter miljoner utomlands i form av hjälpinsatser och vi har ett socialt system i Sverige som skattebetalare bidrar till.

Resten kan vi nog räkna ut själva.

Permalänk | Anmäl #5 Andreas Johansson, 2012-08-29, 11:40

Hur är siljans, eller mälarens vatten en resurs för hela världen? Vad har barnen i biafraöknen för nytta av att vi sparar på vatten här?
Jag köper att när man skänker andras skattepengar till underutvecklade länder och bygger upp deras samhällen (i alla fall den delen som inte går till att hålla diktaturer vid liv) så planerar man samhället utefter den verklighet som råder där. Inte utefter vattentillgången i sverige.

Sen skulle jag vilja ifrågasätta visheten i att arbeta för en växande befolkning och konsumtion av naturresurser i områden som inte klarar av att ta hand om den befolkning som redan finns? Varför inte vara pragmatisk och se till verkligheten?

Permalänk | Anmäl #6 u_8976, 2012-08-29, 12:05

SIDA kanske bör satsa mer på lokalproducerad mat.
Jag ser Lena Eks satsning på effektivare matlagningssystem som en lovande utveckling.
Solen kan även nyttjas för vattenrening genom en uppfinning som tagits fram i Sverige. Denna typ av hjälp bör uppmuntras.

Permalänk | Anmäl #7 Lars Kronqvist, 2012-08-29, 12:40

Ni som tycker det är bra att barn och andra svälter ihjäl för att hålla siffrorna nere bör veta att det finns omfattande statistik, från nästan alla länder på jorden, som visar att en befolkning minskar i takt med att välståndet ökar.

Dessutom är det inte bara dem som påverkar utan också oss. Kolla bara på den vansinniga invandringspolitiken vi har i Sverige där vi försöker "rädda" en promille av de som föds in i fattigdom och svält varje år. Det drabbar bara resurser som är menade för riktigt bistånd, konkret då en betydande summa av biståndet går till flyktingmottagandet (som jag iofs tycker är behövlig till skillnad från den övriga invandringen som motsvarar 90-95%)

Det påverkar också människosynen vi har. När vi resonerar såsom att det är behövligt att barn svälter till döds för att vi ska kunna tjäna pengar på mat och vatten så visar det på en sjukdom som vi måste övervinna. Kapitalism i all ära, men att tjäna pengar på att skapa en brist som resulterar i att flera tusen barn dör varje dag i svält är sjukt. Det är också tragiskt att så många är "okej" med den typen av politik.

Permalänk | Anmäl #8 Kent S, 2012-08-29, 13:16

Charlotte Petri Gornitzka: "Sverige driver på för att subventioner av vatten avvecklas eftersom det motverkar ett mer effektivt resursutnyttjande."

Hon förklarar inte varför så är fallet. Eftersom detta är verkar vara hennes huvudpoäng är det lite märkligt.

Permalänk | Anmäl #10 Doktor Eleph@nt, 2012-08-29, 16:20

Det som SIDAS generaldirektör vill ha igenom är en upprepning av vattenkriget i Bolivia år 2000.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattenkriget_i_Bolivia_2000#Krav_fr.C3.A5n_...

Frågorna som ställs är.

Som vanligt ; Varför tror man på ett nytt resultat om man upprepar samma experiment.

Har verkligen den här generaldirektören inte hört talas om Bolivia. Ja är mycket besviken på att hon i så fall inte lyssnar på sina tjänstemän.

Vi ska nu istället för att syssla med enbart vatten syssla med 4 saker.

Utbildning av tjänstemän.

Någon sorts högnivåplanering

Forskning

Ett innovationsprojekt vilket i klarspråk betyder forskning

Inget av de här projekten hör ihop med vattenförsörjning. Att forska efter 50 års bistånd är bara löjligt. Man vet vad man behöver veta vid det här laget. Utbildning av tjänstemän är också löjligt och faktiskt kontraproduktivt, det enda man kan lära dom är världsbankens ideoogier som håller på att köra västvärlden i konkurs. Afrikanska instutioners kvalitet är på uppåtgående medans våra instutioner håller på att försämras. Varför ska den som år efter år gör sämre ifrån sig lära upp den som år efter år gör bättre ifrån sig.

Själva grundbekymret för SIDA är att varje gång den här regeringen väljer mellan ett fungerande beslut och ett ideologiskt så väljer de det ideologiska. Med den inställningen kan man bara förlora.

Permalänk | Anmäl #11 Anders Olsson, 2012-08-29, 17:17

Finns intresset bland politiker om att hjälpa fattiga med vatten? Tror inte det.

Permalänk | Anmäl #12 Jens A., 2012-08-29, 19:19

Befolkningsökningen är problemet. Stoppa den och mycket av våra resursproblem skulle försvinna. Människor skulle inte tvingas att bo i halvöknar och regnfattiga områden. Vatten finns så det räcker om vi bara inte är för många som ska använda det. Borgström hade rätt när han hävdade att befolkningsexplosionen var det största miljöhotet. Religioner som förbjuder prevention och förespråkar att kvinnor ska föda många barn får ta på sig det största ansvaret och därefter dåliga sociala skyddsnät där barnen ska tvingas ta hand om sina föräldrar. Två problem som borde vara enkla att lösa men som uppenbarligen inte är det. Miljörörelsen vill inte se det här utan endast de sekundära orsakerna till våra miljöproblem. Det är synd.

Permalänk | Anmäl #13 Kristian Fredriksson, 2012-08-30, 14:50

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.