Sänkning av fel skatter bakom utebliven jobbtillväxt

Antalet sysselsatta ökar hela tiden.
Men andelen sysselsatta minskar.

Kan det bero på det som Fredrik Reinfelt så riktigt pekade på.
Bland etniska Svenskar så är sysselsättningen hög.
Vi får ett tillskott av arbetskraft som inte får jobb i samma utsträckning.

Kan de då kallas arbetskraftsreserv?

Att i mera egentlig mening kommentera skulle väl här kräva en egen djup förtrogenhet med det framlagda materialet.

Mera allmänpolitiskt inner jag dock allians-regeringens jobbskatteavdrag i sak befoat och politiskt-strategiskt klokt.
Härigenom blev, relativt sett, mer lockande att just arbeta.
Ur detta bred folklig uppslutning d.v.s. ett politiskt sâ nyttigt förtroendekapital.

Den bestâende arbetslösheten har i mina ögon helt andra drivkrafter nämligen en tillväxt en den grupp som idag saknar kvalifikationer pâ dagens de fakto existerande svenska arbetsmarknad. Inte minst har de senare ârens invandring förstärkt den här gruppen storlek.

Här tycker jag att redan sunt förnuft antyder behovet inte av generella, hela arbets arknaden omfattande âtgärder, utan tvärtom riktade sâdana. Om det arbete som den här "svaga gruppen" (ingalunga att tolka som enbart invandrardominerad) kan prestera inte kan betalas enl. dagans avtal âterstâr kanske att bygga omp dessa avtal -kombinerat med den fortsatt skrärpning av just arbetslinjen, inkl. en sänkning av bidragsnivâerna, en sânkning av normerna för skälig levnadsstandard och mera i stort alltsâ ett helt paket av âtgärder som de fakto skulle medge den âtergâng till den fulla sysselsätning som under ârhundraden präglat Sverige.

Jag tror att detta vore det idag naturliga komplementet.
Att mera i stort stärka det befintliga svenska näringslivets konkurrenskraft och utvecklingsförmâga är ocksâ bâde ytterst välllovligt och -även- en gott indirekt bidrag till ökad sysselsättning.
Dock tror jag, i det konkreta läge där landet befinner sig, att det ännu större behovet finns pâ integrationsomrâdet och där är tillgângen pâ just arbete A och O. Politik är att välja. Det dilemma jag antyder är idag närmast tabu-belagt -som om vi här redan idag här skulle leva i den bästa av världar.

I det framförda ingen kritik mot artikelförfattaren utan mera en utvikning/komplettering.

Vill passa på att tacka Hedi Bel Habib för ett värdefullt upplysningsarbete. Ofta presenteras fakta som det skulle vara svårt att jaga rätt på, men som är viktigt för att förstå samhällsproblemen som så ofta diskuteras. Tack!

Den företagsamhet som fanns under 60 talet och framåt är borta. Hur kan den vända?

#4: Globaliseringen ändade spelplanen.
60-talet ingick i rekord-âren.
Här var Sverige forrtfarande en tillräckligt stor marknad.
För den gick det dâ att bygga svenska lastbilar, husvagnar, takboxar, köksredskap, möbler och en massa annat.

Idag upplevs Sverige som helt otillräckligt.
Idag, givet frihandel är konkurrenstrycket ocksâ mycket hârdare.
Idag finns fortfarande spetsen men knappast länge den tidigare bredden. Här blir det allt svârare att frân den breda massan k¨mpa sig fram till toppen (som Thule med sina takboxar, Ikea med sina palatta paket o.s.v.) utan idag gäller det att redan frân början tänka mera globalt. Vilket är svârare. Ett val av samhälle. Dessutom fanns det kanske inte ens inget val. Folket efterfrâgade ju det nya.

#3 Bernt Johansson,
"Vill passa på att tacka Hedi Bel Habib för ett värdefullt upplysningsarbete. Ofta presenteras fakta som det skulle vara svårt att jaga rätt på, men som är viktigt för att förstå samhällsproblemen som så ofta diskuteras. Tack!"

-------------------------------------------------------------
Jag har en annan syn.
Hedi Bel Habib är forskare och kan sätta upp vilka teser han vill.
Sedan så tittar han på siffror och tror alltid att en korrelation innebär ett direkt kausalt samband. Oftast har han drivit tesen att staten ska trycka pengar och strunta i balanserad budget.
Det innebär ju att man tar pengar från småsparare och pensionärer som har fasta avtal och ger pengar till finansnäringen som kommer få inflationspengarna först. Inte så bra förslag alltså.

Denna gången har han ett nytt tema och det största felet är inte hans utan den anonyma rubriksättaren på newsmill som slänger ut sig:

"Forskare: Mellan 1990 och 2011 minskade skattetrycket med kraftigt. Men under samma tid ökade arbetslösheten."

I och med att jag stavar dåligt så ska inte gå in på den inkorrekta svenskan i rubriken.
Något som Heidi aldrig säger i artikeln så rubriken är en direkt lögn.
"52,3 procent som andel av BNP år 1990 till 44,4 procent år 2011"
Kan aldrig sägas vara en kraftig skattesänkning. Det är en sänkning som medför att Sverige har gått från landet med absolut störs skattetryck till en andra plats av stater som inte är bananrepubliker.
Skattetrycket bör komma ner till ca 30 % av BNP för att komma ner till ett normalt skattetryck som betalar en normal europeisk välfärdsstat.

Arbetslösheten bland svenskar är exakt samma som 1990. Skillnaden är att Sverige numera tar emot extremt många utomeuropeiska invandrare som har svårt att bidra i Sveriges ekonomi. De enkla låglönejobben är ju samtidigt flyttade till Kina och Indien.

Den ekvationen går inte ihop och medför att Heidis siffror är helt irrelevanta i det stora.

-Per

Fil. Dr. borde presentera någon slags logiskt förklaring till hur det skulle kunna vara möjligt att skattesänkningar, alltså billigare anställningar, och högre nettolön för att arbeta, skulle kunna leda till högre arbetslöshet. Köper folk mindre av det som blir billigare? Är t.ex. alkoholskatten därmed kontraproduktiv och gör att folk super mer, eller vad är det du försöker påstå? Att bara korrelera diverse statistik (uppenbarligen svårt förfalskad och felmätt dessutom) med varandra, är inte att bedriva ekonomisk vetenskap. Det är ett casino.

Statens inkomster uppgick 2011 till 51.6% av BNP, om man till skatterna räknar in de "vinstutdelningar" från det som förr var skatteanslag till statliga verk, men som nu formellt kallas "bolag" istället. När staten höjer sina monopolpriser på t.ex. elektricitet, så avskedar förstås företag folk för att deras verksamhet därmed görs olönsam. Därtill belastas en allt större del av den övriga ekonomin av det hastigt växande berget av statliga regleringar om allt möjligt och ännu mer, som gör allt fler arbetsuppgifter allt dyrare att utföra utöver skattekostnaden. 7 hyllmeter sägs EU-regleringarna om uppfödning av fjäderfän ta upp. Så ingen småskuttare bedriver sån verksamhet längre, med lägre sysselsättning som uppenbar följd. Och på motsvarande sätt är det inom miljoner andra områden, från gräsklippare till duschar. Den exploderande statliga regleringskostnaden gör allt mer produktion olönsam.

Den ökade arbetslösheten under de senaste 20 åren, kanske beror huvudsakligen på att typ en miljon människor invandrat från fattigare länder och p.g.a. bristande socialt kontaktnät och språkkunskaper m.m. uppenbarligen har svårare att komma in på arbetsmarknaden än vad infödda svenskar har. Är inte det en troligare hypotes, än att på något oförklarat sätt arbetsgivare skulle anställa färre när skattesänkningar gör det billigare att anställa? Det räcker inte med korrelationer av aggregerad statistik, det krävs en LOGISK TEORI om hur verkligheten fungerar också.

Att vi har haft några av modern ekonomis största kriser har ingen inverkan på hur det ser ut med arbetslöshet förmodar jag?

Om det kallas arbetsgivaravgift eller löneskatt och vem som görs formellt ansvarig för betalningen har uppenbart ingen större betydelse. Beroende på fördelningen sätts lönen. Förklaringen till den betydligt högre arbetslösheten på senare år finns på helt andra områden.

Samhället har blivit mer komplext och specialiserat. Allt fler uppgifter kräver mer inom utbildning och kompetens och det här är en trend som kommer att fortsätta och kräva ännu större löneskillnader, om inte arbetslösheten ska bli ännu högre. Allt har i princip ett pris på marknaden. Om man inte inser detta så blir en diskussion om skatterna, som i hög grad påverkar marknaden, ganska meningslös.

Alla andra förklaringar kan ses som ingående i detta eller underordnade. Invandrare med låg kompetens har tillförts. Allt mer enkla produkter har importerats. Tempot på arbetsplatserna har ökat. En ökad specialisering och längre reseavstånd har ökat den naturliga arbetslösheten mellan olika sysselsättningar. Folk har tagit till sig livsstilar utan arbete och det har underlättas av en urbanisering. Ett ökat välstånd och framför allt lägre matpriser har gynnat frivillig och planerad arbetslöshet. Och så vidare. Orsak och verkan kallas det och det har Habib missat med sina tabeller och sin matematiska övertro.

Den sista tabellen i HbH artikel är förvirrande. Eftersom HbH inte anger vilka tabeller han använt, så är det ganska hopplöst att reda ut vad han egentligen menar och kolla om han har rätt eller fel.

Antagligen menar HbH att exvis i Tyskland är arbetslösheten 8,9% i åldersgruppen 15-24. Siffran för Tyskland om 23% refererar antagligen till andelen 15-24 åringar inom gruppen långtidsarbetslösa. Sverige har hög arbetslöshet men en låg andel av dessa (iofs många) är långtidsabetslösa.

En låg andel (ungdomar som är långtidsarbetslösa) av en hög andel (arbetslösa i populationen) är inte samma sak som en låg andel långtidsarbetslösa ungdomar (av hela populationen!!).

Men det är väl det HbH påstår då han säger att exempelvis Tyskland "har betydligt högre andel ungdomar som fastnar i arbetslöshet än Sverige".

Tyskland har en hög andel ungdomar av sina långtidsarbetslösa men en låg andel arbetslösa i populationen. Man ska för övrigt notera att den äldre arbetskraften i Sverige har en mycket hög sysselsättningsgrad men det är också i den gruppen som långtidsarbetslöshet är vanligast. Det sänker automatiskt andelen långtidsarbetslösa bland ungdomar.

Som flera andra kommentatorer påpekar så kan man inte heller masserera fram orsaker ur statistik då orsakssambanden ändrats (invandring, kriser). Inte ens om massören gör rätt skulle resonemanget fungera.

Kan då något göras för att minska arbetslösheten? Vissa åtgärder kan ses som mer effektiva än andra och tre stycken kan nämnas. Mest effektivt är nog att minska invandringen och helst få strömmen av inkompetenta att gå åt andra hållet. Sedan går det att förbjuda kollektiva löneavtal eftersom de trissar upp lönerna för de som har minst kompetens, både på en viss arbetsplats och totalt. Tullar på livsmedel istället för EU-bidrag till jordbrukare är en tredje metod, som skulle ge en blandning av positiva effekter. Jordbruk har många enkla arbetsuppgifter. Dyrare mat gör frivillig och planerad arbetslöshet svårare. Lägre skatter utan EU-avgiften gör arbete mer intressant. I en extrem situation med gratis mat och maximal skatt på arbete så blir effekten ganska förutsägbar. Det första och det tredje skulle också förbättra försörjningssäkerheten. Men allmänt är det inte bra med tullar eftersom specialisering och konkurrenstryck motverkas.

#9 och #10:

Ingen forskare, utan enbart tokar, skulle kunna lägga fram en teori om allting. Jag tycker att HBH har lagt fram ett intressant material och att han betr. detta hâller sig inom sitt fack-omrâde. Ocksâ sâdant behövs, som nyttig motvikt till en massa annat mera fritt tyckande och förmodande.

I denne senare och mera formlösa kategori tycker dâ ajg att landet Sverige har en del särdrag med vilka vi har att ocksâ kunkurrera.
Deet vi inte har är t.ex. världens strukturellt största hemmamarknad som Kina. Inte heller har vi amerikanska slit-och-släng inställningen till den egna befolkningen som finns t.ex. i USA. Det vi har är ett ganska litet men traditionellt mycket socialt enhetligt land med en t.ex. ovanlig bredd i utbildningen.
Det är kring ung. den modellen -och ingen annan- som det ocksâ finns en bred politisk uppslutning. Dock utmanas den modellen av bl.a. fortfranade mycket generösa bidragssystem till icke-arbetande och den pâspädning av den icke-arbetande gruppen som är ett av resultaten av den nuv. invandringspolitiken.

Kring detta ser inte heller jag annan lösning än att minska bidragsnivâerna och öka lönespridningen. Kanske framförallt det första -som dock för att framstâ som politiskt acceptabelt mâste kopplas till ett ökat utbud av de arbeten som de fakto skulle kunna utföras av de som idag inte klarar att konkurrera pâ den öppna arbetsmarknaden -vilken i sig dessutom blir alltmer global. Dagens svenska förtag kan alltmer välja emellan att anställa i sverige ller i nâpgt helt annat land. Redan av det skälet finns det ett allt svagare samband mellan det befintliga svenska näringslivets allmänna konkrrenskraft och dess mera riktade förmâga att avskaffa det svenska utanförskapet i de grupper som idag inte kan konkurrera om dessa arbetstillfällen. Även den delen av arbetskraftsutbudet behöver alltsâ i viss mening globaliseras.

Kring ocksâ detta smärtsamma politiska val. Här tror jag att den idag mest angelägna uppgiften bestâr i att befrämja den s.k. integrationen -vilket i sig skulle vara av stor nationalekonomisk betydelse. Bland annat skulle ju en större närande ekonomi, alla lika i övrigt, ju innebära ett motsv. lägre skattetryck. Med en ökad sysselsättningsgrad skulle mera nyttigt arbetas utföras inom s.a.s. samma kostnadsram.

Skattesänkningarna har dessutom lett till mindre inkomster för den offentliga sektorn och som reslutat av det färre anställda inom stat och kommun

#13: Den offentliga sektorn är helt nödvändig.
Dock bestâr denna till övervägande del av transfereringar.
Dessa skulle principiellt kunna tas bort.
Dets om inte kan tas baort är den hârda kärnan av nattväktarstatens uppgifter, upprätthâllandet av lag och ordning, en försvarsmakt o.likn.

Vi kan inte höja skatterna sâ mycket att alla i landet sugs upp som anställda i den offentliga sektorn. Detta är inte en framkomlig väg.

Pâ nattväktarstatens bas bygger privat och offentlig verksamhet upp det övriga välstândet. Här, fort och grovt, inskränks det offentliga till intern verksamhet medan det privata näringslivet dominerar den valutaintjänande exporten. HBH pläderar i sak för en generell förstârking av detta näringslvs konkurrenskraft för att den vägen, indirekt suga upp den svenska arbetslösheten. Detta är ingen dâlig idé och heller inte nâgon precis ny idé. Jag är ingen motstândare till denna idé. Däremot finns det en annan idé nämligen att förstärka incitamenten at söka och ta arbeten genom att a) göra dessa mera tillgängliga genom "lägre löner" och b) sänka de bidagsnivâer som idag inte gör det speciellt lönsamt att söka och ta arbete. Detta vore en âtergâng till tillstândet före införandet av den generalla välfärdspolitik som ytterst hade sin underförstâdda bas och politiska motivering just i arbetslinjen.

Med högre spritskatt hade laglig och olaglig import ökat liksom den kriminella verksamheten.

Minskad andel sysselsatta beror på inflöde av lågutbildade oanställbara. En del invandrare blir god arbetskraft medan andra med låg utbildning och icke västerländsk kultur, saknar intresse för västerländska arbeten. De arbetslösa invandrarna drar stora kostnader. Därför har kommunerna inte råd anställa fler där behov finns. Staten är dålig att anställa invandrare. Rikspolitiker vill att andra än de själva skall sysselsätta lågutbildade och folk som inte kan svenska.

I min kommun finns några i hemtjänsten som inte gör godtagbart jobb. Jag sa till politiker i ansvarig nämnd:
– Ge dem sparken.
Fick svaret att det är inget hot. Man lever lika bra ändå och slipper gå till jobbet och kommunen får en arbetslös till.

Ett stort problem är att man har lika bra som arbetslös som att arbeta om man har låg utbildning. Det gäller inte bara lågutbildade. Välbärgade pensionärer är inte särskilt intresserade av att ta uppdrag om arvodet beläggs med värnskatt.

Vi har målat in oss i ett hörn med för högt skattetryck. ROT och RUT bra i nuläget och är exempel på nödåtgärder p g a hög beskattning.

Konstigt att göra skillnad mellan arbetsgivaravgift och inkomstskatt. Arbetsgivaren betalar ju in båda beloppen samtidigt till samma konto hos Skatteverket. Man kan kalla det ena för det andra och det andra för det ena utan att det förändrar nånting.

Angående långtidsarbetslösa (>1 år) så får de s.k. nystartsjobb under lika lång tid som de varit arbetslösa. Det betyder att arbetsgivaren får tillbaka 2 gånger arbetsgivaravgiften som subvention! Det är t.o.m. lite mer än summan av alla löneskatter, och borde uppmärksammas om man jämför långtidsarbetslöshet internationellt.

Sirius #12, du ska vara glad för att du inte har hört min politiska teori om hur man löser arbetslösheten med fria gravitation och förstärkt polär magnetism. Jag är säker på att du har jobbat många år inom den svenska byråkratin.

Att titta på arbetslöshetens utveckling i Sverige ger inte hela bilden.
Glöm inte den aktiva politik som Alliansen bröt 2006.
Före dess så bekämpades arbetslösheten med att aktivt ta bort människor från statistiken med generösa förtida utbetalningar av pension.
Att utelämna den invandring som sker är också lite blåögt.

Titta på antalet arbetade timmar så kan vi se hur politikerna lyckats.
Se på vem som nu inte får jobb så kan vi se var de misslyckats!

Blundar man så kan man drömma vidare!

#17/ Om vi nu skall bli personliga har jag inte arbetat en dag inom det offentliga men däremot ett antal ârtionen inom det privata näringslivet och som egenföretagare. Detta hindrar ingalunda att jag idag ser den bristande integrationen som den kanske största politiska uppgiften att lösa. Den svenska modellen/traditionen bygger i grunden pâ den nâgorlunda fulla sysselsättningen. Det âr till den jag uppfattar att vi mâste hitta tillbaka.

Jag förstår att deta kommer som en överraskning för artikelförfattaren.

Det är den totala arbetskraftskostnaden som intresserar storföretagen. Inte hur den är fördelad mellan direkt lön och social lön.

Det är inte arbetsgivaren som betalar arbetsgivaravgiften. Den definieras som en del av löneutrymmet som anställda har avstått till socialförsäkringssystemet.

Arbetsgivaravgiften är en del utav den lön vi betalas för vår arbetskraft, men som betalas ut till kollektiva försäkringar istället för direkt till våra lönekonton.

Det är de anställdas pengar, som arbetsköparna bara sköter inbetalningen av. Större delen (över 80 %) av arbetsgivaravgiften finansierar t.ex. saker som sjukförsäkring, föräldraförsäkring och pensionsförsäkring. Det är alltså den lön som vi får när vi blir förkylda, tar ut föräldraledighet eller försöker njuta av de sista åren i våra liv när vi går i pension.

Arbetsgivaravgiften är alltså pengar som de anställda kommit överens om att lägga i en gemensam pott istället för att ta ut i direkt lön.

Historiskt har de anställdai flera gånger avstått ifrån löneökningar för att öka vår gemensamma trygghet och istället ökat denna sociala lön (eller avgift, som arbetsköparna utrycker det).

Om inte en sänkning av arbetsgivaravgiften följs av en lika stor höjning av våra individuella löneökningar så är det i realiteten en sänkning av våra löner.

En sänkt arbetsgivaravgift resulterar i en minskad social trygghet. Ingen har vågat presentera hur denna minskning skall finansieras

Det kan låta oskyldigt och t.o.m. rätt bra när man föreslår att mindre avgifter för arbetsköparna skall hjälpa dem att anställa fler och på så sätt minska arbetslösheten.

En sänkning av arbetsgivaravgiften innebär att det är de redan anställda som skall betala de nyanställdas löner.

Det finns alltså flera skäl att motarbeta en sänkning av arbetsgivaravgiften. Det mest uppenbara är att det är en attack ifrån arbetsköparna att genom lönesänkningar tillskansa sig arbetskraft under dess värde.

En sänkning av arbetsgivaravgiften är en sänkning av våra löner!

#20 Mikael Andersson,
Du har totalt fel, vakna upp!
Arbetsgivaravgift betalas samtidigt in på samma Skatteverkskonto som inkomstskatten. Det existerar därför inte i någon ekonomisk mening någon skillnad mellan de båda. Ingen kan avgöra vilken peng som var det enda eller det andra. Tillsammans med moms och vinstutdelningar från statliga bolag m.m. så läggs de alla i samma ansvarslösa okontrollerade statliga biljonerkronorspott och konsumeras löpande upp av statens tiotusentals okontrollerade ansvarslösa enheter, förvaltningar, verk, institut m.m. i all oändlighet, för många miljoner olika påstådda ändamål.

Du har ingen som helst slags "rätt" till nåt slags "socialförsäkringssystem". Riksdagen äger perfekt fullmakt in blanco att omgående avskaffa allt vad du trodde att du lurats att tro att du hade rätt till. Och ditt enda alternativ då är att rösta på ett av de andra av alla eniga riksdagspartier, vars rika livstidspartibyråkrater alla hånflabbar åt att de lyckats grundlura dig på allt vad du har arbetat ihop under hela ditt liv, hahahaha!!! Grattis till din "trygghet"!

Re #21

Det är mycket farligt för medborgare att sakna allmänbildning. Inte bara för individen själv. Den som saknar allmänbildning riskerar att på olika grunder fatta mycket dåliga beslut som även påverkar andra medborgare. Framför allt riskerar man att bli lurad av vältaliga lobbyister.

http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/forarbetsgivare/sociala...

”Arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgifter ska du betala om du betalat ut ersättning för arbete till anställda eller andra med A-skatt, dvs. sådana som du ska göra skatteavdrag för. Däremot ska du inte betala arbetsgivaravgifter för juridiska personer med A-skatt (t.ex. aktie- eller handelsbolag).

Du ska bara betala arbetsgivaravgifter på ersättning som är minst 1 000 per år till samma mottagare. Ersättning som du betalar arbetsgivaravgift för är normalt förmånsgrundande för mottagaren, dvs. ligger till grund för beräkningen av mottagarens pension och sjukpenning.

Arbetsgivaravgifterna är drygt 31 procent av de löner och förmåner du betalat ut.”

Arbetsgivaravgifternas sammansättning
2010 2011 2012

Ålderspensionsavgift 10,21 % 10,21 % 10,21 %
Efterlevandepensionsavgift 1,70 % 1,17 % 1,17 %
Sjukförsäkringsavgift 5,95 % 5,02 % 5,02 %
Föräldraförsäkringsavgift 2,20 % 2,20 % 2,60 %
Arbetsskadeavgift 0,68 % 0,68 % 0,30 %
Arbetsmarknadsavgift 4,65 % 2,91 % 2,91 %
Allmän löneavgift 6,03 % 9,23 % 9,21 %
Totalt 31,42 % 31,42 % 31,42 %

”Undantag (för år 2012)

För anställda som är födda 1937 eller tidigare betalar du varken socialavgifter eller särskild löneskatt.
För anställda som är födda 1938—1946 betalar du bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent.
För anställda som är födda 1986 eller senare betalar du bara ålderspensionsavgift och en fjärdedel av summan av övriga avgifter, dvs. 15,49 procent.”

Du uppmanar mig att vakna upp. Jag uppmanar dig att läsa något annat än aftonbladets sportsidor.

#21 Björn har exakt rätt.
#22 Mikael är bortfintad av staten.

Det bästa är att behålla sinna pengar och bygga upp sinn egen trygghet.

Staten som ār i allians med finansindustrin skrattar åt medborgare som tror att de har pensionspengar.

Re #23

Även du visar att du saknar allmänbildning. Du saknar även läsförståelse och logiskt tänkande.

”Det bästa är att behålla sinna pengar och bygga upp sinn egen trygghet.”

Exakt var skriver artikelförfattaren eller någon annan som vill avskaffa arbbetsgivaravgiften, att arbetsköparna skall höja de anställdas löner med samma summa som arbetsgivaravgiften sänks? Exakt vem har sagt det och i så fall var och när?

Hur skall du kunna behålla dina pengar och bygga upp din egen trygghet om de förs över som lön till andra anställda?

”Staten som ār i allians med finansindustrin skrattar åt medborgare som tror att de har pensionspengar.”

De skrattar minst lika mycket åt dig som tror att det är du som skall få behålla pengarna.

Tycker Artikelförfattaren har rätt i mycket. Hur man gör för att sänka arbetsgivareavgiften är något helt annat som Mikael Andersson mycket riktigt påpekar.
En sak är nog säker och det är att den allmänna löneaviften borde gå att slopa omgående eftersom den är en rent statlig pålaga som knappast har förhandlats fram mellan fack och arbetsgivare.
Om man tänker ett steg längre så skulle alla dessa försäkringar mm kunna ersättas av ett statligt grundskydd som finasierades med en momssats på lönekostnaden. Tyvärr så skulle många särintressen (förs.bolag mm) gå i taket om en sådan lösning diskuterades. Helt klart skulle det bli billigare och enklare för alla parter.

Jag antar att Spanien har en väldigt mycket högre arbetsgivareavgift än Sverige då ju arbetslösheten där är astronomisk i jämförelse.

Arbetslösheten beror på att det finns ett antal människor som inte lyckas skaffa sig ett arbete i Sverige av olika anledningar. Det kan vara sjukdomar, handikapp, låg utbildning, bristande erfarenhet osv. Det kan också bero på att vi endast har ett visst antal företag och arbetsmöjligheter at tillgå. Det måste skapas fler arbeten än vad som försvinner helt enkelt och det måste finnas någon som kan utföra arbetet som är arbetsledig. De arbetslediga bör således se till så att de blir anställningsbara för de nya arbeten som skapas. Den ekvationen går inte alltid ihop, men det är det som krävs. Skatter har nog mindre med det hela att göra än utbildning, erfarenhet och nya affärsideer. Kan man inte svenska är man till exempel inte så anställningsbar. Det beror nog inte så mycket på att man inte skulle vara kapabel att arbeta utan snarare på byråkratiska regler som förhindrar det. Kan man få bort de reglerna så är nog mycket vunnet. Ekonomiska makroteorier är nog intressanta men jag tvivlar på deras giltighet i det här fallet.

Jag bor i ett land där det är irriterande att så många anställda står i vägen när man går runt i varuhusen. Man får bildligen gå runt personalen för att komma dit man vill. Vill man ha hjälp så finns det däremot oftast ingen i närheten. Det här borde vara ett forskningsområde för nationalekonomer som ju alltid brukar framhäva de ekonomiska aktörernas rationella beteende. Jag ser inget som helst rationellt i det här men det bringar ju onekligen ner arbetslösheten.

#22 Mikael Andersson,
Alla "sammansättningar" av arbetgivaravgiften leder bara till en och samma handling, att hela beloppet sätts in på samma konto samtidigt som inkomstskatt (och andra skattebetalningar). Dina proicenttal saknar juridisk och ekonomisk effekt, de är bara etiketter i en statlig broschyr!

De där etiketterna på olika delar av samma skatt som sätts in på samma konto samtidigt och som betalas bort likadant löpande till all slags statlig konsumtion, de är bara en LÖGN! Du är kanske lurad av denna lögn? Jag hoppas att du söker och tar till dig saklig information och nyktrar till om hur saker och till VERKLIGEN förhåller dig! För jag tror att det är det som är bäst för dig att du försöker göra så efter förmåga. Liksom för oss alla.

Re #27 Björn Larsson.

”Alla "sammansättningar" av arbetgivaravgiften leder bara till en och samma handling, att hela beloppet sätts in på samma konto samtidigt som inkomstskatt (och andra skattebetalningar). Dina proicenttal saknar juridisk och ekonomisk effekt, de är bara etiketter i en statlig broschyr!”

Har det någon betydelse om det är ett eller flera konton? Har du själv ett konto för varje utgift? Ett för el-räkningen, ett för bostaden, ett för bilen osv? Det tror jag inte men om så är fallet begriper, jag inte varför. Med ditt resonemang borde du ha det men som sagt, jag förstår inte nyttan med det.

”De där etiketterna på olika delar av samma skatt som sätts in på samma konto samtidigt och som betalas bort likadant löpande till all slags statlig konsumtion, de är bara en LÖGN! Du är kanske lurad av denna lögn? Jag hoppas att du söker och tar till dig saklig information och nyktrar till om hur saker och till VERKLIGEN förhåller dig! För jag tror att det är det som är bäst för dig att du försöker göra så efter förmåga. Liksom för oss alla.”

Förlåt, men är du dum på riktigt? Du påstår alltså att staten inte betalar ut några pengar till exempelvis pensioner eller föräldrapengar!

Var vänlig och förklara vem som betalar ut de pengarna då. För utbetalas gör dom. Det vet jag med bestämdhet. Misstänker att du snart påstår att det inte är sant och att ica-handlarn bara tror att han får betalt när min mor är och handlar.

Poängen med att betala olika priser till olika leverantörer, måste vara allt för uppenbar för att behöva förklaras här. Staten tillämpar dock inte detta koncept, Staten är en potta som alla pissar i. Pensioner och andra bidrag betalas löpande ut ur det som staten lyckas konfiskera av det arbetarna skapar. Den del av arbetsgivaravgifterna som "heter pensionsavgift" sparas inte alls, det är bara en falsk propagandaetikett på inbetalningar som omgående betalas ut igen, filtrerat genom de för tillfället regerande politikernas särintressen.

Den enda pension du eventuellt från i framtiden, kommer från de pengar som staten eventuellt lyckas stjäla av andra i samma framtid. Staten sparar ingenting för din pension!

”Poängen med att betala olika priser till olika leverantörer, måste vara allt för uppenbar för att behöva förklaras här.”

Att olika leverantörer inte är samma sak som olika konton är dessväre något som uppenbarligen måste förklaras här.

”Staten tillämpar dock inte detta koncept,”

Vilket koncept avses här? För att kunna hänvisa till ett koncept måste man först beskriva konceptet.

”Staten är en potta som alla pissar i. Pensioner och andra bidrag betalas löpande ut ur det som staten lyckas konfiskera av det arbetarna skapar.”

Det är riktigt att skatt betalas till ett gemensamt konto. pengar från det kontot möjliggör finansiering av exempelvis pension, sjukpeng, föräldrapeng och rättsväsen.

Man kan naturligtvis avskaffa alla skatter och låta varje individ betala för vad just den individen nyttjar. Det är dock inte det som artikeln gäller.

”Den del av arbetsgivaravgifterna som "heter pensionsavgift" sparas inte alls, det är bara en falsk propagandaetikett på inbetalningar som omgående betalas ut igen, filtrerat genom de för tillfället regerande politikernas särintressen.”

Delvis rätt men naturligtvis även delvis fullständigt fel.

Avgifterna som kommer in via inkomstpensionen betalar pensionen till dem som är pensionärer idag. På samma sätt kommer din pension att betalas av dem som arbetar när du är pensionär.

Premiepensionens pengar betalas inte ut till dagens pensionärer utan sparas för att betalas ut till dig när du själv går i pension.

Pengarna placeras i värdepappersfonder som du själv väljer. Värdeutvecklingen bestämmer sedan hur stor premiepensionen blir. Om du inte är nöjd med ditt val kan du byta fonder utan kostnad.

”Den enda pension du eventuellt från i framtiden, kommer från de pengar som staten eventuellt lyckas stjäla av andra i samma framtid. Staten sparar ingenting för din pension!”

Som jag redan visat så har du fel igen. Börjar det inte bli lite pinsamt?

Vad du dessutom inte begriper är att de som vill avskaffa arbetsgivaravgiften inte avser att föra över de pengarna till den anställde i form av högre lön.

Det handlar om att ta pengar från de redan anställda och och föra över dessa till företagen eller nyanställda. Det leder naturligtvis till ökade kostnader för de anställda.

jag upprepar. Arbetsgivaravgifter är en del av de anställdas löner som dessa har avsatt för framtida behov. Därför skall sänkta arbetsgivaravgifter leda till höjda löner.

#30 Mikael Andersson,
Du har fel när du tror att staten sparar ihop till någons pension. Det gör den inte. Staten konsumerar löpande allt som den lyckas konfiskera, och har en skuld på tusen miljarder dessutom. Men socialist som du är, så kommer du ju fortsatt att tro på det som är fel, att förbli lurad och utplundrad av din härskande politikeradel, det är ju det som är själva definitionen av att vara socialist.

Jg har just bevisat att att det är jag som har rätt och du som har fel.

Möjligtvis är du borgare och har tillgång till information om att regeringen säljer ut våra pensionsfonder som statliga bolag. Den informationen skulle du kunna ge till någon journalist i så fall.

Att borgarna gör vad de kan för att ruinera socialförsäkringssystemet vet vi ju redan.