Musiken i Sveriges Radio ska vara både bred och smal

"En privatstation spelar cirka olika 800 låtar på ett år, Sveriges radio 33 000."

Touch'e!
Knockout argument som gör att matchen är över.

Det stora problemet är all "klassisk" musik som spelas i P2 där det dominerar fullständigt. Varför ? Det kan knappast vara tillgång och efterfrågan som styr.

Varifrån har du fått siffran 13000?

Ja där kom det vanliga förtryckta försvarstalet som verkar stencilerat och innantilläst igen.

Om man tittar på mindre stationer som t.ex Vinyl eller Lugna Favoriter o liknande, så har de ett extremt smalt utbud. men det är lite menat så, också. De vänder sig till en liten lyssnargrupp.
Det är i princip samma låtar som spelas om o om igen, år ut och år in. Och det är alltid gamla hittar. Aldrig någon mer intressant musik från samma tidsera. Att vända på en singel och spela b-sidan på är i princip otänkbart eftersom de som lyssnar på dessa stationer inte vill ha det så.. De är nöjda med det dom får.

Men det är inte det saken gäller. P3 har faktiskt blivit mycket smalare sedan före Kalischers tid. Att gömma sig bakom t.ex P2, P4 eller nattradio och hänvisa till "bredden" där, eller "antalet låtar som spelas per år jämfört med andra bolag", gör inte SRbättre och mer intressant, eller skapar fler lyssnare.

SR musikutbud styrs av en panel med bl.a Germund Stenhag vid sk "måndagsmöten" där man väljer vilka låtar som går på olika "rotation", och det är ingen slump att detta utbud till nästan fullo består av de stora drakarnas utbud och senaste släpp.
De skyller även ofta på att "de får så många skivor tillskickade att de inte hinner lyssna på allt".
Visst kan det till del vara så, men i så fall får man släppa hörnflaggan, komma in i matchen och se till att avsätta mer tid på detta eller utöka med en lyssnarpanel så fler utgivningar kan lyssnas igenom och inte olyssnade hamna på skivbörsarnas hyllor..
Det är ju det som dessa personer får betalt för. Inte att slentrianmässigt spela de stora drakarnas senaste släpp utan urskiljning oavsett kvalité, och sedan "inte ha tid" med indiependentutgivningarna.

Om det mot förmodan kommer in och sedan spelas något från indiependent-bolagens utgivningar, som faktiskt är det stora breddutbudet i världen, får man rita kors i taket.
På denna punkt har SR blivit mellanmjölk jämfört med hur det var för bara 20-25 år sedan, när de enskilda musikproducenterna verkligen var intresserade av musik, hungriga på det nya, och hade mer att säga till om när det gäller vad de skulle spela och i större mån slapp de tilldelade "playlists" de i första hand måste gå efter som idag.
Det blev därför, förr, mycket mer av det nya även oetablerade från små bolag som släpptes och som spelades, och som sedan i många fall senare blev det som är etablerat idag.

Det hjälper inte att Kalischer slänger ur sig siffran 13.000 låtar per år kontra 800 eller pratar om t.ex jazz. Dessa siffror betyder ingenting eftersom det på den bra sändningstiden mest hörs den massproducerade smeten typ mediokra f.d Idoldeltagare och annat ointressant.

När ska SR verkligen återigen bli den progressiva kraften som tar upp den musik som produceras med hjärta och äkthet igen?
Det är kanske dags att vissa ansvariga byts ut till folk med musikintresserad profil?

De stora drakarna ska inte få ha monopol på Public Sevice radio. Dom har tillräckligt med plats på de kommersiella kanalerna.
Public Service ska inte vara en radiovariant av "Absolute Music"..Public Service ska vara just Public Service.
Kan BBC i England, så kan SR i Sverige.

"Sveriges Radio gör med jämna mellanrum justeringar av programutbud och tablåer. Skälet? För att bli bättre."

Då har jag en enkel fråga:

Ni förändrade P3 för inte så länge sedan genom att ta bort vissa program. Vad blev resultatet? Har antalet lyssnare ökat? Har lyssnarskaran förändrats på något vis? Vilka lyssnarsegment har försvunnit respektive tillkommit? Har förändringen påverkat vilka program som fått fler/färre lyssnare?

Hur många har tagit kontakt med SR och önskat att Klingan i P2 ska bort och att musiken som spelas där ska förpackas om? Hur många har uttryckt den önskan i surveys?

Så tycker jag dessutom att Kalischers förändringsiver inte är riktigt konsekvent.

P3 Pop togs bort men P3 Soul med Mats Nileskär fick stanna kvar. Programmet har funnits i 34 år trots att det knappast har så många lyssnare. Utan tvivel skulle innehållet, soulmusiken, i programmet få fler lyssnare om det förpackades och sändes på annat vis. Men det har inte Kalischer gjort. Det är jag glad för, men jag förstår inte riktigt logiken. Vill Kalischer att allt innehåll ska ha fler lyssnare eller gäller det bara visst innehåll?

Det här debatten är en av många utan den faktagrund som krävs för att ställa ansvariga på SR till svars. Det som fattas är demografiska pyramider och lyssnarsiffror för resp kanal. För att nå dithän måste sekretesspolicyn brytas. SR lämnar inte ut siffror gällande lyssnarstatistik till allmänheten. Har försökt tidigare, i samband med en egen artikel just gällande P4:s musikutbud men gick på patrull. P4 och Radio Stockholm står i särklass då det gäller att inte tillgodose majoritesgruppen dess favoritmusik.
Ett ex. är "Musikplats Stockholm" som blivit en promotion-avdelning för medelmåttiga artister som borde veta bättre än att sjunga live i radion. Detta bör inte kompenseras med att artisten får chansen att saluföra sin nya skiva. Vet inte programledare Eliasson att "barnens brevlåda" är passé? Eller att ABBA framträdde bara en gång utan playback och gjorde aldrig om det. Låt gärna vänner och bekanta tillsammans med Eliasson låna en studio till helgen, men sänd för fasen inte skräpet. Det räcker med den nischade P-3 soppan på P3. Som licensbetalare är det totalt ointressant med jämförelser av andra konkurrerande kanalers utbud. Om man nu vill bredda musikutbudet hos sina lyssnare så lägg då verksamheten hos Utbildningsradion.

Om siffror fanns att tillgå skulle majoriteten av lyssnare bli varse att cheferna Pia Kalischer och Kerstin Behrendtz inte lyssnar på P4. I önskeprogram eller vid direkt-intervjuer där det framkommer favoritval, nämns aldrig låtar eller artister ur P4:s meloditablå.

Eftersom ingen förändring kommer att ske finns bara en lösning.
Ta bilen cykeln eller bussen och åk utanför Radio Stockholms täckning. Lyssna inte till rikstäckande P4, utan till lokalradion och dess ödmjuka programledare. Musikutbudet kräver en näsduk.

PS! I kväll handlade barnprogrammet "Radioapan", (vilket borde varit i pluralis), om blodomloppet... kanske inte "farbror Sven" var så jäkla tokigt?

För mig är P3 mest tramsande och flamsande sinsemellan en handfull unga media/kulturmänniskor från sthlm - förvärrat av störande högljut bakgrundsljud - eller en timmes analys av vad som hände i sociala medier den föregående timmen. Varje konversation som förs som närmar sig någon form av intellektuell nivå att tala om, slutar med en slutsats eller sensmoral som är fullständigt PK alternativt tydligt vänster. Jag vet inte om det är mest irriterande eller urtråkigt och understimulerande.

P1 och P2 är bra. P4 kan ha sina guldkorn då och då de gångerna tablån inte är omlagd för att ge ännu mer plats för sport.

Vilket arrogant "goddag yxskaft"-svar. Vänligen förlöjliga inte kritikerna, diskutera hellre sakfrågorna. Att somliga högt uppskattade specialprogram i P2 står inför nedläggning och ersättning med "flödesradio" anser jag mig veta ganska säkert -- så säkert som jag nu kan veta det, med tanke på att radions anställda är belagda med munkavle, vilket förstås i sig borde vara ett förment public service-bolag främmande. Att många är emot detta är också uppenbart. Och när är det mest meningsfullt att protestera -- före eller efter att förändringarna är genomförda?

Försök inte vifta bort kritik genom att låtsas som om förändring alltid är framsteg och motstånd alltid reaktionärt.

Här har vi namninsamlingen igen: http://www.namninsamling.com/p2