Löst tyckande mot friskolor är inte vetenskap

Problemet är bara Emma Söderberg Majanen att om man tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund presterar inte friskolorna bättre än vad kommunala skolor gör, enligt Konkurrensens konsekvenser 2011.

Så därför stämmer det inte när du skriver så här:

"Framförallt har vi också en skola där elever födda under mindre lyckosamma förhållanden ges reella möjligheter att skapa sig en ljusare framtid. Givetvis är det oerhört eftersträvansvärt att alla, och inte bara några, elever ges denna möjlighet. Men vägen dit är inte att förbjuda elever att byta de dåliga skolorna mot de bra, utan att göra de dåliga skolorna bättre. Och för att göra det är det inte minskad valfrihet som är lösningen, utan bättre lärare, noggranna kontroller av skolor och tydliga sanktioner mot de huvudmän, såväl kommunala som fristående, som inte sköter sig"

Det senaste decenniets studier av OECD, PISA, visar att svenska elever faller kraftigt, antagligen är en viktig förklaring den socioekonomiska uppdelning som friskolan bidrar till.

Alliansen får ta ansvar för detta.

Sedan undrar jag om vinstdrivna friskolor alls är en bra idé. Den amerikanska forskaren Donahues (2011) forskning tyder inte på det.

Vidare: Vinstdrivna skolor i de flesta fall aktiebolag, deras ledning ser kortsiktigt till vinster, det visar inte minst, det faktum att Riksdagen på en lång rad antal punkter känt sig tvingad att skärpa lagstiftningen.

Riksdagen hade alls inte tänkt att friskolorna skulle slopa gymnastiksalar, matsalar, skolbibliotek, sjuksköterskor, kurator, minska antal behöriga lärare, minska andelen personal totalt sett.

Det som förvånar är att landets stora arbetsgivare offentliga och privata tillåter att deras resursförsörjning av framtida kompetent personal förstörs av vinstdrivande friskolor.

Men dessa manipulerar allmänheten, politiker och föräldrar via fejkade betyg som innebär att antalet MVG ökade 28 gånger under en tioårsperiod (1997-2007).

Det är också förvånande att de väljare och politiska partier som säger sig vilja värna näringsliv och välfärdsstat, så totalt faller till föga för detta misslyckade sociala experiment som friskolrna utgör.

Bra skrivet! Intressant att notera, tycker jag, är att när Lindberg skrev om undersökningen på DN Debatt för mindre än en månad sedan hade han en helt annan teori, som handlade om "finansiella marknader" som "utövar ett allt starkare förmyndarskap över världens regeringar och stora samhällsförändringar" och därför " lätt skapar grogrund för ett sug efter stabilitet och starka ledare". Det framgår inte helt tydligt om den slutsatsen är mer förankrad i hans forskningsresultat eller om det också är hans egna mer eller mindre ogrundade funderingar. http://www.dn.se/debatt/farre-unga-danskar-an-svenskar-beredda-salja-sin...

#1 Doktor Eleph@nt,
Du PÅSTÅR helt ogrundat att de försämrade skolresultaten beror på friskolereformen. Märk väl att friskolor måste tillämpa den statliga skolplanen, och därför inte tillåts konkurrera med utbildningens innehåll, samt att även lärares utbildning är centralreglerad och inte nånting som friskolor tillåts konkurrera med.

Har du någon TEORI för hur föräldrars och barns, och lärares, möjlighet att välja sina skolor skulle kunna leda till sämre utbildning? Hur går det till rent logiskt praktiskt, kan du beskriva det? Jag kan lätt beskriva hur föräldrar, elever och lärare ömsesidigt frivilligt väljer en skola som de tillsammans trivs bäst på och hur det förbättrar elevens inlärning.

Svenska skolans försämring de senaste årtiondena kanske beror på den omfattande invandringen, och den ännu omfattande ökningen av andra generationens invandrare, som ju helt naturligt har svårare att ta till sig en rigid centralistisk svensk skolplan på svenska språket. Tänk dig själv att börja gymnasium i Irak liksom! Så försämrade resultat behöver inte betyda sämre skola, utan ökade utmaningar. En segelbåt saktar in, det betyder inte nödvändigtvis att seglen krympt, det kan ju vara så att vinden vänt.

Björn Larsson, nej de försämrade resultaten beror inte alls på invandringen, det har Vlachos visat i en uträkning, författaren av Konkurrensens konsekvenser (en av författarna rätttare sagt).

Emma Söderberg Majanen: Du har inte funderat på sakfrågan. Spelar konkurrensen roll. Många liberaler tycks utgå från att den gör det med någon slags auto pilot påslagen som gör att dom ignorerar viktig information.
Är konkurrens och marknadstänkande bra i skolvärlden? I så fall varför då?

#4 Doktor Eleph@nt,
Jaha, kan du förklara den teori med vilken Vlachos förklarar hur det går till som så att en analfabet från Somalia som anländer till Sverige inte sänker skolans resultat, relativt en infödd svensk? Är det lika lätt att undervisa var och en, är det det falska axiom som du åberopar?

Eller vet du att du har fel, och därför skiter i alla form av logik och teori, och därför bara slumpmässigt korrelerar diverse selektiva utplock ur den felmätta förfalskade statsstatistiska oceanen med varandra tills ni i ert felräknade casino hittar en vinnare som passar er dogmatistiska propaganda? Utan att förklara hur resultatet skulle kunna komma förekomma.

Du vet, rent matematiskt, förutsätter en regression att man justerar korrekt för ALLA faktorer som påverkar någonting. Och i en ekonomi så påverkar varenda individs varje handling i varje ögonblick alla andra individers handlingar i varje ögonblick, så den triviala matematisk statistiska teorin om regression (från 1800-talet) är helt enkelt inte alls tillämpbar inom ekonomisk vetenskap.

#1 Doktor Eleph@nt

Vilken metod kan, givet elevernas bakgrund, transformera deras betyg så att de kan jämföras med andra elevers betyg vilka har en annan bakgrund?

Vilken årsinkomst ska ens föräldrar ha för att ens MVG ska räknas som VG i en sådan jämförelse som du skriver om?

Min poäng är att det går knappast att göra på ett vetenskapligt sätt och samtidigt behålla någon nämnvärd precision.

Ärligt talat Lisa, vad menar du?

Björn, kolla vlachos på ekonomistas, innan du yrar om allt möjligt.

Artikeln koncentrerar sig på och kritiserar med all rätt Staffan Lindberg frivola inställning till grundregler i och förutsättningar för hans egen gärning, och det är bra. Frk elefant tar det som intäkt för att återigen dra ett varv om friskolors fasa på det vis hon alltid gör, genom att vaska runt lite i vetenksapens name dropping-burk. Hon får mothugg, och det är bra.

För att kanske kunna styra in debatten i andra spår föreslår jag att vi höjer blicken. Skolans kris är inte Sveriges skolas kris och heller kan den inte hänföras till vare sig friskolereform eller invandring om än det vore skönt med raka svar, enkla orsakssammanhang och snabba lösningar. Nej krisen är mera av det västerländska samhällets skolas kris. Eller kanske snarare det utvecklade välståndssamhällets kris. Den finns i alltifrån exempelvis Frankrike och Storbrittanien till Förenta staterna och Kanada. Faktiskt kommer inte ens det japanska eller koreanska utbildningsväsendet undan. I ett kluster av orsaker kanske några skulle kunna hållas fram. Vidare bör vi vara klara över att skolans kris, ungdomens ofärd och samhällets upplösning inte precis är ett dagsfärskt debattämne. Samt vågar jag påstå att tex skolinspektionens fnattande med kritik av skolor Planer, Åtgärdsprogram och Betygskriterietolkningar inte nödvändigtvis är absoluta mått vare sig på elevers kunskaper eller förutsättningar

#9 Bra Sören, det du skriver är rätt.
Hur motiverar man ungdommar som tror att välstånd kommer från staten. Jag har själv stora problem att motivera min son att stå på i skolan. TV spel och lätt underhållning bombarderar hans referensramar hela tiden.

Västerlandet har haft det för bra för länge. I framtiden så kommer det vara viktigare än någonsin att spela sinna kort rätt.

Jag ser parallellen mellan en grundskola som värderar kunskap så lågt sedan 10-20 år att ordet inte ens fick nämnas i styrdokumenten, och "forskare" som Staffan I. Lindberg som kommer ut med forskning som inte är vetenskaplig och självständig utan styrd av politisk taktik. En gång i tiden gällde "Tänka fritt är stort men tänka rätt är större" och "”Snille och smak". Vi måste komma tillbaka till den tiden, både i grundskola och forskning.

Löst tyckande? Jo , skulle inte det kunna vara en god beskrivning av skolminister Björklunds syn på undervisningen också?

#3 "Har du någon TEORI för hur föräldrars och barns, och lärares, möjlighet att välja sina skolor skulle kunna leda till sämre utbildning?"
Jomenvisst. Skolor kan väljas på religiös grund och då ökar risken drastiskt för en osaklig undervisning i naturvetenskapliga frågor liksom för segregation.
Religiösa skolor väljer dessutom lärare på religiös grund istf meriter.

Jag undrar om vi inte bör införa en tjugoårsgräns för underhållningsanvändning av datorer, på samma sätt som när det gäller alkohol. Skadligt är det onekligen när barnen enbart försjunker i datorspelande, Det där är och har varit ett stort problem när det gäller mina barn också.

Principen om att man ska kunna välja skola kan aldrig bli dålig men rent praktiskt kan det bli lite svårt om man inte bor i en större svensk stad. Fler internatskolor kanske skulle göra susen om vi bara kunde hålla borta pennalismen. Om det sker en utsållning av dåliga skolor så skulle ju dessutom systemet förbättras varje gång något sådant sker. Tyvärr så sker det ju inte i en handvändning och det uppstår även stora bekymmer i sammanhanget.

Emma har helt rätt i sin kritik av att man framhåller personligt tyckande som vetenskap. Det är inte i närheten av vetenskap. Korrellationer är ytterst svåra att analysera och man bör vara försiktig med sina slutsatser. Emma du har rätt men tyvärr kommer många dåliga skolor också att leva vidare då det inte är kvaliteten som alltid är avgörande för ungdommars skolval. Det kan vara många orsaker, inte minst kompisarnas val.

Annu en i raden av friskolornas tillskyndare, som med kreativ tolkning av världen försöker visa på att käpphästen fungerar...

Nu är det tyvärr så, att en lögn inte blir sannare av att upprepas eller omtolkas, vilket gör att övriga kommentarer är överflödiga.

#artikeln

Borde du inte snarare granska rapporten i sig "rösträtt till salu" snarare än pressmeddelandet för densamma? Slutsatsernas eventuella vetenskaplighet borde väl i rimlighetens namn lättare låta sig bedömas om man faktiskt läst rapporten?

I övrigt undrar jag något brydd exakt vad som definierar "bra" och "dålig" m.a.p. skolor i din världsbild? Är framgångsrika skolor (läs: de som får fler elever) nödvändigtvis "bättre"? Efter vilka kriterier görs bedömningen? Vad är det som avgör att elever flyttar, eller kanske vanligare - vad avgör när föräldrar flyttar sina barn? Det finns ju trots allt ingen naturlag som betyder att *alla* problem löses perfekt genom fri konkurrens... frågan är snarare om det över huvud taget finns några problem som gör det.

Det är allvarligt när forskare håller på med att använda sin titel för att få löst tyckande att framstå som vetenskap. Forskare har precis som artikelförfattaren skriver självklart rätt att hålla på med löst tyckande, men då har man ett ansvar att vara tydlig med att det är just löst tyckande som inte grundar sig i fakta och vetenskap.

För övrigt rekommenderar jag Paul Graham "Hackers and painters" för en mycket intressant diskussion om vad som händer med skolan och varför.

#16 Erik S. Andersson,

I rapporten skriver de själva att deras slutsatser inte är vetenskapligt underbyggda utan enbart personliga åsikter. Vad är det du syftar på? Modern samhällsvetenskap är endast personliga åsikter numera. Det är förbluffande att det inte finns en enda samhällsvetenskaplig forskare med integritet som reagerar över eländet. Jo, det finns en, Bo Rothstein. En eloge åt honom.

#18 Kristian Fredriksson

Poängen var att artikelförfattaren kanske skulle läst just rapporten, innan hon ställde frågorna till newsmill. Det kan hon ju givetvis ha gjort, men det tycker jag inte framgår som texten är skriven.

Men Emma, den enda forskning du hänvisar till är vad ungdommar tycker. Du får ju inte fram någon forskning som visar att friskolor förbättrar resultatet för samtliga elever i riket.

Jag tror nog mer på en forskares lösa tyckande än jag tror på ditt lösa tyckande. Forskaren har lite längre CV än du.

#20 Mikael Andersson

Uppenbarligen har inte du heller läst rapporten. Det du anklagar Emma för är just det som de här forskarna har gjort. De har intervjuat ungdommar som har fått analysera sin egen situation och det är den som de ser som en sanning. Det har inte Emma gjort däremot. Forskarnas CV är inte värt det papper det är skrivet på i jämförelse med Emmas intelligens. Auktoritetstro är en förvetenskaplig företeelse som inte räknas längre. Nu är det riktig vetenskap som gäller och där är jag helt säker på att Emmas CV överglänser de här forskarnas.

Re #21

Anklagar och anklagar. Jag säger bara att hon inte bevisar att friskolor förbättrar resultatet för samtliga elever i riket. Vad jag ser gör hon inte det. Har jag missat något?

Vad jag vet har hon inte särskillt långt CV. Svårt att ha när man är så ung. Att hon är politisk broiler imponerar inte på mig.

För övrigt är det många forskare världen över som påstår att friskolor försämmrar elevernas kunskaper.

”En lång rad rapporter från Skolverket såväl som forskare har visat att kommunaliseringen, det fria skolvalet, och den fria etableringsrätten av friskolor har lett till en mycket stor ökning i segregation och utslagning. Barn med lågresursföräldrar blir kvar i de sämre skolorna medan redan gynnade barn blir dominerande i de bra skolorna. Skillnader som fanns vid födseln, görs av det nya skolsystemet till mycket stora skillnader i livschanser. Precis det som införandet av den gamla grundskolan en gång försökte avskaffa.”

http://www.samfak.gu.se/aktuellt/nyheter/nyheter_detalj/skolans-avregler...

#22 Mikael Andersson,

Problem och utslagning har alltid funnits i skolan. Vissa elever är mer lämpade för studier än andra och många har grova kocentrationssvårigheter eller andra problem som gör det mer eller mindre omöjligt att förkovra sig som deras kamrater. Jag tror vi måste göra något för de här eleverna i stället som gör att de kan fungera bättre och lära sig de grundläggande färdigheter som de behöver ha med sig ut i livet. Ett bra projekt genomfördes i Malmö för några år sedan där några elever fick bygga ett flygplan under två år. De elever som lyckades stanna kvar i verksamheten hela vägen till premiärflygningen fick en mycket bättre utbildning än vad de annars skulle ha fått, och framför allt bättre självkänsla då stoltheten över att ha byggt ett fungerande flygplan inte gick att ta miste på.

Lösningen är inte att ha kvar de här eleverna i de vanliga grupperna då de förstör verksamheten där vilket får till följd att ingen får någon gedigen utbildning. De skolor som får problem för att de får allt fler problemelever borde kunna få hjälp med att anordna utbildningar likt exemplet ovan. Den vanliga skolan lämpar sig inte för alla elever och det måste man inse. De skolor som slipper ta hand om de här problemeleverna bör ju fungera alldeles utmärkt gissar jag och då är ju en hel del vunnet också. Inte enbart problem alltså.

Att använda sig av argument som en persons CV bör man inte göra. Det är helt enkelt inget argument. Alla människor oavsett utbildning kan ha kloka synpunkter. Många av dem som har gjort stora insatser i vårt samhälle har haft CV:n som inte har innehållit någon doktorandubildning i samhällsvetenskap. De flesta faktiskt.