Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv

USA-valet 2012

Foto: Scanpix. Senatorskandidaten Todd Akin.
Björn M. Ottosson om USA-valet 2012

Svenska medier överskattar abortfrågans betydelse i USA-valet

Statsvetare: Analysen av "Akin-affären" är bristfällig i Sverige. Kvinnor kommer inte att lämna republikanerna i någon större utsträckning på grund av hans uttalanden. Hans position om abort är inte  extrem i USA.


Om författaren

Björn Ottosson och är doktorand och lärare i statsvetenskap vid Stockholms Universitet. Hans forskning kretsar främst kring amerikansk politik, internationella relationer och säkerhetspolitik.

De sista dagarna har Todd Akins egendomliga uttalanden om våldtäkt dominerat nyhetscykeln i Amerika. Detta gläder naturligtvis Obama och demokraterna på flera sätt. Akin-affären har inte bara flyttat fokus från den dåliga ekonomin, den kan även med lätthet placeras in i demokraternas pågående nationella kampanj för att republikanerna ska utmålas som ett kvinnofientligt parti. Akin, som är det republikanska partiets senatskandidat i Missouri, såg tills nyligen ut att gå mot en säker seger över den impopulära sittande demokratiska senatorn Claire McCaskill. Nu är det plötsligt mycket möjligt att McCaskill vinner och med varje förlorad senatsplats minskas partiets chanser att riva upp Obamas sjukförsäkringsreform.

Att porträttera det republikanska partiet som extremt eller radikalt har varit en av det demokratiska partiets standardtaktiker ända sedan valet mellan Barry Goldwater och Lyndon Johnson 1964. Akin-affären ger demokraterna gratisammunition.  

Akin-affären har fått en del uppmärksamhet även i svensk media. Analysen har dock här varit bristfällig och mitt intryck är att det lagts för mycket fokus på själva abortfrågan och inte tillräckligt på själva idiotin i Akins uttalanden. Dessutom övervärderas abortfrågans betydelse för könsskillnaderna mellan de två partiernas väljare. Abortfrågan har i själva verket mycket litet att göra med det faktum att kvinnor de sista 30 åren i större utsträckning lagt sina röster på det demokratiska partiet.

Akins politiska position att abort borde vara förbjudet under alla omständigheter kan i en svensk kontext betraktas som extrem, men den delas faktiskt av 20 procent av den amerikanska befolkningen, enligt Gallups senaste mätning. Runt 50 procent av amerikanerna betraktar sig själva som ”pro-life”, medan 41 procent betraktar sig som ”pro-choice”. Att vara ”pro-life” innebär inte att man är emot abort under alla omständigheter, utan snarare att det bör föreligga vissa skäl för att ingreppet skall vara lagligt. Endast 25 procent av amerikanerna anser att abort bör vara lagligt under i stort sett alla omständigheter. Akins position i abortfrågan är således inte så extrem som många kanske tror och det var givet sedan länge att Romney skulle välja en vicepresident som var starkt ”pro-life” för att balansera sin egen position i frågan.

Det som gjort de flesta amerikaner upprörda är inte Akins position i abortfrågan, utan snarare att han använde begreppet ”legitimate rape” och hävdade att kvinnor har ett slags naturligt försvar som förhindrar dem att bli gravida om de utsätts för ”legitimate rape”. Att göra en implicit åtskillnad mellan ”legitimate rape” och andra sorters våldtäkt var okänsligt och politiskt klantigt och har med all rätt retat upp många. Men Akins andra uttalande är minst lika illa, om inte värre. I åratal har abortmotståndare brottats med den moraliskt svåra frågan om hur man skall förhålla sig till graviditeter som uppstått genom våldtäkt och incest. Denna fråga har tvingat dem att tänka och utveckla sin position till den grad att man absolut kan tala om existensen av en pro-life-filosofi. När Akin hävdar att kvinnor har ett naturligt försvar mot denna typ av graviditeter finns det inte längre några problem för pro-life-anhängarna och hela det pro-life-filosofiska projektet blir i stort sett menlöst. Akins påstående är således inte bara idiotiskt ur ett medicinskt perspektiv, utan även djupt förolämpande för pro-life-rörelsen. 

Allt Akin förmodligen ville göra på den, som det skulle visa sig, ödesdigra intervjun var att säga att han värderar livet på de ofödda högt och att inget någonsin kan vara det ofödda barnets fel. Men trots ursäkterna har förmodligen hans klantiga uttalanden beseglats hans politiska öde.

Att den här affären har mer att göra med Akins idioti och brist på eftertanke, än hans position i abortfrågan, bekräftas av hans ursäkter. Han har bett om ursäkt för att göra skillnad mellan våldtäkt och våldtäkt och hävdar nu att kvinnor visst kan bli gravida vid våldtäkt, men han har inte bett om ursäkt för sin position i abortfrågan. Den delas som bekant av många. Det republikanska partiet har satt en oerhörd press på honom att kliva åt sidan, men de har inte bett honom att ändra sin position.

Demokraterna vill göra Akin och hans uttalanden representativa för hela det republikanska partiet. Målet med detta är naturligtvis att försöka framställa det republikanska partiet som ett parti lett av radikala, okänsliga och kvinnofientliga män. Republikanerna försöker nu att minska skadan och genom att starkt ta avstånd från Akin försöker de att visa att de inte står bakom hans uttalanden. Så även om hela affären hittills har varit negativ för republikanerna ger den dem en chans att visa att de inte är så farliga som många kanske föreställer sig. De står ju inte bakom Akin. Hur den här affären kommer att påverka valet i slutändan är således inte helt avgjord.

Att Akins position i abortfrågan skulle få ett stort antal kvinnor att byta parti är en klar överskattning av frågans betydelse och mer en demokratisk önskedröm än något annat. Abortfrågan kommer i själva verket att ha en mycket liten betydelse i höstens val och i den konstanta ström av undersökningar som nu genomförs för att studera vad den amerikanska befolkningen prioriterar ligger den långt ner på listan.

Visst delar abortfrågan det amerikanska folket, men kön har mindre med detta att göra än vad många svenskar förmodligen tror. Det är inte så att kvinnor är mer ”pro-choice” i någon avsevärt större utsträckning än män. Enligt Gallup så betraktar sig 44 procent av de amerikanska kvinnorna som ”pro-choice” och 46 procent som ”pro-life”.  Bland de amerikanska männen är siffrorna 38 procent ”pro-choice” och 53 procent ”pro-life”, men den siffran är unikt hög. (2007 var 46 procent av männen ”pro-life”.) Skillnaden är således inte så stor mellan könen och bryter man ner könsstatistiken i fyra ålderskategorier (kvinnor och män, yngre respektive äldre än 50 år) så är det kvinnor över 50 år som är de som är mest ”pro-life” (55 procent).

Vill man förstå hur abortfrågan delar folket bör man se på fler saker än kön, som exempelvis religion, utbildning, inkomst, ras, ålder och geografi. Gör man detta så ser man att exempelvis att icke-religiösa med hög utbildning tillhör är de som är mest ”pro-choice” och att icke-vita män i södern är de som är mest ”pro-life”. Då skillnaderna mellan könen är så liten i abortfrågan är föreställningen att ett stort antal kvinnor skulle byta parti på grund av den problematisk.

I samband med Akin-affären har man betonat att republikanerna har ett problem att nå kvinnor. Demokraterna har sedan länge försökt porträttera det republikanska partiet som kvinnofientligt och beskyllt det för att föra ett krig mot kvinnor. Det är visserligen sant att det republikanska partiet har problem att nå kvinnor och det har funnits ett könsglapp mellan partierna i runt tre decennier. Enligt Gallups senaste mätning har Obama just nu stöd av 50 procent av kvinnorna, medan Romney bara har stöd av 42 procent. Denna skillnad på 8 procentenheter är egentligen förvånansvärt låg och borde vara högre. 1996 vann Bill Clinton kvinnorösten med 15 procentenheter och år 2000 vann Gore kvinnorösten med 8 procentenheter, men förlorade ändå det jämna valet mot George W. Bush. John Kerry slog Bush 2004 med 4 procentenheter bland kvinnorna och Obama slog 2008 McCain med hela 14 procentenheter. Obama har således tappat 6 procentenheter bland kvinnorna sedan 2008 och alla insatta bedömare känner till Obamas problem med denna grupp. Målet för Obama är att vinna tillbaka några av de kvinnor han förlorat sedan 2008.

Att peka på könsglappet i samband Akin-affären och abortfrågan är även problematiskt, då det finns mycket litet som talar för att könsglappet har med denna typ av frågor att göra. Att kvinnor stödjer det demokratiska partiet i större utsträckning, än det republikanska, har mer med andra faktorer att göra. I jämförelse med män vill kvinnor ha en större och mer aktiv stat. De amerikanska kvinnorna vill att staten lägger ner mer resurser på att hjälpa gamla och fattiga och prioriterar utbildningsfrågor och miljöfrågor högre än män. De prioriterar ett starkt försvar lägre än män och deras syn på samkönade äktenskap skiljer sig markant från de amerikanska männens negativa inställning. Dessa saker förklarar partiglappet betydligt bättre än vad skillnaderna i synen på abort gör och det är delvis därför Akin-affären inte kommer att leda till att många kvinnor kommer att byta parti.

Akin-affären kan dock öka entusiasmen hos Obamas bas. Obama är framförallt mycket stark bland unga, ogifta kvinnor och Akins uttalande bekräftar förmodligen denna grupps värsta farhågor om det republikanska partiet.   

Att göra abortfrågan till en valfråga är således ingen säkert kort för Obama och demokraterna. Obama själv har dessutom intagit en del kontroversiella positioner i frågan som han inte gärna skyltar med. I USA tillåts abort betydligt senare i graviditeten än i exempelvis Sverige. Obama har varit av åsikten att abort bör vara lagligt under i stort sett alla omständigheter, en åsikt som delas av runt 25 procent av befolkningen. Detta är således inte radikalt på något sett, men Obama stödjer även aborter i den tredje trimestern, något som 86 procent av den amerikanska befolkningen vill förbjuda enligt Gallups senaste mätning. (79 procent av dem som identifierar sig som ”pro-choice” och 94 procent av dem som identifierar sig som ”pro-life” vill förbjuda dessa sena aborter)

Som delstatssenator i Illinois röstade Obama dessutom emot den så kallade Born-Alive Infants Protection Act, något som de flesta abortmotståndarna betraktar som mycket radikalt. Lagförslaget innebar att om läkaren ”misslyckas” när denne utför en sen abort och fostret, eller barnet, kommer ut levande, så har det genast mänskliga rättigheter och skall få vård. Obama var emot denna lag och det är nu upp till läkarna att avgöra fostrets eller barnets livsduglighet. Turerna kring detta lagförslag har varit många, men Obama var med största säkerhet mot detta förslag på grund av att han betraktade det som en utmaning och ett framtida hot mot aborträtten. (Detta lagförslag skall inte förväxlas med de lagförslag som försökt att ge juridisk status till foster direkt efter befruktningsögonblicket, som exempelvis det förslag som röstades ned i Mississippi.) Obama vill förmodligen undvika en djupare diskussion angående abortfrågan inför valet och kommer snarare att använda den för att utmåla republikanerna som radikala. En mer djuplodande diskussion har potential att öka entusiasmen hos abortmotståndarna och de konservativa väljarna. När Newt Gingrich, under en av det republikanska partiets primärvalsdebatter, anklagade Obama för att vara den radikale i abortfrågan och för att vara för infanticide (barnamord) möttes han av spontana jubel och applåder.

Så även om abortfrågan inte självklart är ett vinnande kort för Obama och demokraterna kan de dock glädjas över att det verkar finnas så många klantiga, okänsliga och felinformerade republikaner och den typen av republikaner hjälper dem inte bara bland kvinnliga väljare.

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/46392

18 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Alla dessa förstâsigpâare blir i längden jobbiga.
USA är som det är och här lär ingenting ändras som kan spâras i t.ex. trendextrapolation. Med det syftar jag pâ att om det landet skulle komma av drabbas av en hel svit av torke-âr skulle detta möjligen kunna leda till en slagartat ândrad syn pâ t.ex. människans klimatpâverkan. Ocksâ detta t.v. hypotetiskt.

Vidare är hela den mediala fokuseringen pâ presidentvalen närmast komisk. Den exekutiva makten delar ju mellan president och kongressen och pâ det senare stället sitter just värdiga representanter för de röstandes (obs. inte "folket") anser. Ur detta följer att Obama eller Romney kan rätt mycket kvitta. Den ena som den andra agerar under kongressens överhöghet.

Men just nu, nâgra dagar, blossade de upp debatt kring Akin.
I morgon lär det bli nâgot helt annat.
The show must go on.
USA är till sin struktur ett extremt konsumtionsamhälle.
De som inte kan konsumera räknas liksom inte.
En stor del av dess befolkning är politiskt närmast apatisk.

Permalänk | Anmäl #3 Sirius, 2012-08-24, 15:13

-> #4, Lars Andersson:

Du har helt rätt i att kvinnan som är våldtagen inte skall behöva lida genom en graviditet, och att abort är ett måste. Våldtäktsmannen skall straffas hårt! (Men dödsstraff? Du anser ju att man inte skall döda...)

Jag tycker att man måste vara mer aktiva och undervisa om ALLA personers ansvar att använda preventivmedel för att minimera risken att bli gravid. Man skall så gått det går undvika aborter, men att göra som i USA (där jag har undervisat på High school, läs avsnittet "Sex i skolan i USA på länken för bättre inblick i min upplevelse:
http://varfor-bli-upprord.blogspot.se/2012/07/kondomporr-och-sex-i-skola... )

Att du sedan kallar aborter för "Masslakt" och mord blir lite konstigt-När är det rätt att döda ett foster? Aningen eller väl? (till en viss vecka i graviditeten)

Jag har sett många fall när abort hade varit bästa utvägen, men för att visa på ett fall som säger mycket så hade jag en elev för 20 år sedan. Hon blev gravid på skolavslutningen i klass 7 , men skämdes för att berätta för sina föräldrar tills det syntes. Då var det för sent att göra abort. Hon var sängliggande i 6 månader, 14 år gammal blev hon mamma...

Jag är helt klart för abort och att kvinnan själv skall få välja över sin kropp. Ingen man skall lägga sig i hennes kropp, Det står mer utförligt (för att knyta an till Akin) på detta blogginlägget:
http://varfor-bli-upprord.blogspot.se/2012/08/abortrapport-usa.html

Permalänk | Anmäl #5 Harald Andersson, 2012-08-24, 16:32

Post 5 var riktad till ett nu raderat inlägg, och inte till Sirius.

Permalänk | Anmäl #6 Harald Andersson, 2012-08-24, 16:45

#4 Lars Andersson
Kvinnans rätt till sin egen kropp trumfar fostrets rätt till liv, precis som du poängterar i första delen av ditt inlägg.

Av samma anledning får inte läkare ta en njure från dig utan medgivande för att ge till någon annan.

Permalänk | Anmäl #7 Erik S. Andersson, 2012-08-24, 16:50

Vilka svenska medier?

Permalänk | Anmäl #8 Jens A., 2012-08-24, 16:59

Intressant artikel. Om USA politik. I sverige.

Permalänk | Anmäl #10 Martin A, 2012-08-24, 20:01

Jo, men hela USA:s författning har tillkommit i en helt annan tid.
Den syftade till att begränsa det federala inflytandet.
Den var i grunden inte demokrtissk utan republikansk.
Den utformades av och för det övre, styrande samhällsskiktet.
Det skiktet har givetvis aldrig sett anledning att ändra.
För detta skulle krävas en ny revolution.
De styrande har pâ olika sätt gjort ocksâ en sâdan osannolik.

Fokuseringen pâ presidentvalet är ett spel för galleriet.
Detta vidmakthâller illusionen av att nâgot skulle gâ att i grunden ändra. Ett fläskben som vart fjärde âr kastas ât hopen att gnaga pâ.

Permalänk | Anmäl #11 Sirius, 2012-08-24, 20:05

#5 Harald Arvhidsson,
Din gamla elev är alltså idag 34 år och har en son/dotter som är 20. Hur tror du hon tänker idag? Tror du att hon ångrar att hon inte gjorde abort?

Permalänk | Anmäl #12 Tobias Bäckström, 2012-08-24, 22:36

-># 12 Tobias Bäckström:
Det kan jag inte svara på, eftersom jag inte träffat henne sedan dess...
Däremot vet jag (vad det sades då) att flickans mamma (dvs mormor) skulle hjälpa till och ta hand om barnet, men flickan förlorade ett års skolgång (minst) och hade (nog) det väldigt svårt att hänga med i skolan och därmed få en bättre utgångspunkt.

Hon hade inget val, alltså har hon fått göra det bästa av situationen (precis som pappan fick göra efter att han dömts till våldtäkt eftersom han var över 15 och hon under...)

Det är inte precis de bästa förhållandena att börja livet. Jag hoppas att det gick bra för alla tre (mamma, pappa och barn), men kommer aldrig att få reda på det.

Jag vet i alla fall vad jag hade valt...

Permalänk | Anmäl #13 Harald Andersson, 2012-08-24, 23:10

Ja så är det nog.
Ett liknande inlägg finns ju här om Pussy Riot tjejerna.

Men så slår mej den faktiska orsaken. Svenska medier i detta fall och västerländska journalister i Pussy fallet har inte alls missuppfattat dessa situationer, de är helt enkelt inte intresserade av att beskriva den objektivt. Den visar helt enkelt hur journalistik fungerar idag samt hur de uppfattar sin roll. De har fått sin position för att kämpa för sin åsiktsvärld och använder ex. tidningen för en personlig kamp.

En journalist skriver, utifrån två utgångspunkter
- ett scope. Ett scope är någonting som ska uppröra utifrån en gällande diskurs som i det här fallet ungefär att det i Sverige är upprörande att ifrågasätta aborträtten ala svensk modell. Artikeln ska vädja till eller försöka framkalla läsarens upprördhet.
- journalistens egen åsiktsvärld. Om hon tycker att det är upprörande att Pussy Riot döms och hon inte exempelvis gillar Putin roll i feministiska frågor så gör hon den sammankopplingen om det inte blir för fel.

Permalänk | Anmäl #14 u_5765, 2012-08-25, 08:12

För jag menar vem av oss vet vad Pussy Riot-tjejerna vill och tycker utan vi vet att konfliktern handlar om tjejerna mot Putin och då är det givet att utpeka den ena som bov den andra som hjälte i journalistens egen kamp enl ovan.

Permalänk | Anmäl #15 u_5765, 2012-08-25, 08:44

Det är landet USA som inte längre fungerar. Kring detta alltmer uppenbara finns det sedan inga som helst nya idéer. Det finns ingen efterfrâgan pâ sâdana nya idéer. Därför kommer utecklingen att löpa pâ i de gamla hjulspâren och enligt de gamla idéerna. Den amerikanska valmanskâren kan nämligen inte föreställa sig att nya idéer skulle kunna vara bättre än de gamla. Det är därför som landet inte längre fungerar. Det förmâr inte ta till sig nâgot nytt. Situationen kan jämföras med den i Sovjetunionen.

Permalänk | Anmäl #16 Sirius, 2012-08-25, 09:53

Han får väl tycka precis vad han vill om abort.

Men vilken deprimerande dumhet. Han är ju uppenbarligen både obildad, obildbar och försedd med en flexibel inställning till sanningen men har ändå varit mycket framgångsrik.

Man må vara tacksam för att han inte är aktiv i sverige.

Permalänk | Anmäl #17 Tomas Fredriksson, 2012-08-25, 10:42

#17: Ja men....!
USA är totalt olika t.ex. Sverige.
Inte bara en annan planet utan en annan värld.
Amerikanarna ser alltmer att deras eget land inte fungerar.
Detta gör dem en liten smula uppgivna och rentav förvirrade. Landet borde ju nämligen fungera bäst av alla -eftersom det är USA. Samtidigt är den stora kollektiva skräcken att USA skall bli "som Europa", ett land av veklingar och understödstagare. Nâgot annat föredöme finns liksom inte heller. I det läget är nationen dömd att framhärda i sitt amerikanska stuk, precis som om ingenting hade hänt. Det är ju ändâ USA - världens bästa land.
Fast det fungera inte. Likheten med Sovjetunionen är alltmer slâende.

Permalänk | Anmäl #18 Sirius, 2012-08-25, 12:56

Oj vilken bedömning, Sirius. Fungera och fungera! Hur ska det vara för att det i din syn ska fungera då? Din syn ser lite inskränkt ut. Somliga amerikaner idoliserar Europa, andra inte. Andra kan jämföra olika aspekter som ¨år bättre eller sämre i Europa. Visst finns begreppet "världens bästa land" men inte genomgående. Glöm inte att delstaterna har egna styren och att det kan se mycket olika ut från stat till stat.

USA är ett ungt land och utvecklas. Vilket "föredöme" tycker du detta land - som inte fungerar - ska ha?

Permalänk | Anmäl #19 A-K Roth, 2012-08-25, 13:49

#19: Sverige är enl. min mening ett bra exempel pâ ett land som fungerar. Finland, Tyskland, Polen, Turkiet, kanske t.o.m. Marocko, det finns en lâng rad. I länder av det här slaget finns det en tradition av att kunna lösa uppkommande problem och en kollektiv tilltro till landets förmâga att ocksâ klara kommande utmaningar.

Sedan finns det länder där nâgot grundläggande i den här vägen fattas, en känsla av att det blir sämre utan att det finns de rattar och spakar att hantera som skulle behövas för att gemensamt kunna vända utvecklingen. Här saknas m.a.o. en bärande framtidstro. Italien och Frankrike är enligt min uppfattning inne en fas av det här slaget. I bägge finns det till synes oöverbryggliga sociala och regionala skillnader, gamla privilegier, inslag av klientelism och parallell-samhällen m.m.

Nâr jag skriver att USA fungerar allt sämre syfter jag pâ att framtidsron har urholkats. Hur mycket och hârt man än jobbar och ur mycket man än hyllar framgângen och pengatjänandet och idén att envar är sin egen lyckas smed ser det, numera, inte ut att bli bättre. Samhället har förslummats, infrastrukturen förfaller, produktionen flyttar bort frân landet, den nya generationen ser inte ut att fâ det lika bra som den f.g. o.likn.

Och: Kring detta finns det inga nya samlande idéer utan enbart varianter och nyanser av more-of-the-same. Kring detta ingenting kvalitativt nytt utan alla inser att det ocksâ framöver blir till att hâlla sig till det gamla -som bl.a. har lett till världens mest ojämlika förmögenhetsfördelning -och den gâr ju inte att servera till middag och frâgan är kanske vad den gör för nytta även i övrigt.

Saken kan ocksâ uttryckas som en tilltagande oförmâga hos folkflertalet att dra nytta av det ekonomiska systemet. Även den fortf. strävsamma medelklassen blir sedan en längre tid allt fattigare. Det gâr m.a.o. bakât för nästan alla och det finns till synes inga nya idéer om hur det skulle kunna bli bättre.

Situationen är självförvâllat unik.
Det finns ingen andra än amerikanerna själva att skylla pâ.
Läget är ingen annans fel.
USA satt en gâng med alla de bra korten i egen hand och är även idag pâ mânga omrâden spelföraren. Fortfarande en supermakt.
Men hur förvaltades all denna dominans och all denna styrka?
Även kring detta synes betydande osâkerhet râda -som om frâgan vore till sin natur obehaglig -givet att ju USA "är bäst", per egen djupt rotad övertygelse.
Right or wrong -my country!
Winner takes all!
Roll up your sleeves man -and get goin'!
Och sen dâ?

Permalänk | Anmäl #20 Sirius, 2012-08-25, 15:10

I mina ögon är USA inte alls ett ungt land utan tvärtom ett mycket gammalt land. Där har betr. styrelseskicket och grundlagen ingenting hänt pâ mer än 200 âr. Man har hela tiden kört enligt det gamla receptet utformat för ett helt annat samhälle. George Washington var t.ex. slavägare.

Ett ungt land är t.ex. Sverige. Här har allt, under samma tid ändrats ett flertal gânger. Noga taget är allt i Sverige "nytt". Dessa ständiga förändringar har ocksâ medfört att allt som behövs s.a.s. redan finns. I det läget kommer man lângt med justeringar.

I USA däremot fattas det hela stora sjok av sâdant som finns i t.ex. Sverige. USA är i detta avseende mycket mera primitivt, uppbyggt kring ett färre antal bärande idéer. När dessa nu ser ut att ha passerat sitt bäst-före-datum finns inga andra idéer att tillgâ.

Sverige är m.a.o. det mera avancerade/moderna/utvecklade samhället. USA är jämförelsevis mera primitivt och efterblivet.
Till den bilden hör ocksâ att insikten om förändringens och anpassningens stora betydelse är svagare utvecklad.
Den amerikanska självbilden är att USA är b-ä-s-t-a landet.
(Detta är inte särskilt darwinistiskt -men sâ hyllas ju ocksâ "intelligent design" just i USA. Allt hänger ihop!)

I Sverige handlar det mycket mer om att fortsätta pilla/skruva/ratta för att fâ landet ännu b-ä-t-t-r-e. "Bäst" finns inte pâ den kartan!
Detta är -darwinistiskt- mycket -just- b-ä-t-t-r-e!

Permalänk | Anmäl #21 Sirius, 2012-08-26, 18:21

Den dagen en man har möjlighet att genomgå en graviditet då kan de förstå varför kvinnor väljer abort.

Permalänk | Anmäl #22 Mialian, 2012-08-27, 22:40

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.