Skrämmande okunskap om vikten av matematik

Det bör vara frivilligt att välja matematik i skolan. Då kommer det finnas många medborgare som man kan leva av genom att lura dem på pengar. Det vore väldigt praktiskt för dem med matematikkunskap.
Eleverna som väljer bort matematik kan fördjupa sig i genus "kunskap".

Upplysningstiden verkar vara över, minst sagt.

Att en journalist kan hävda något så korkat som att skrota matematik är väl i och för sig inte förvånande men att något sådant skulle kunna förekomma i den svenska lärarkåren är skrämmande. I stort sett allt i vår moderna värld är skapat ur matematiken och fysiken. All teknologisk utveckling bygger på matematik och då menar jag den som används inom jordbruk, bostäder, uppvärmning, kommunikation osv. Till och med jounalistik skulle vara omöjlig utan matematik då de inte skulle kunna trycka sina tidningar, sända sina nyheter eller koppla upp sina alster till internet. Hur kan vuxna människor sakna insikt om detta? Ingen modern människa skulle kunna syssla med det hon gör utan matematikens medverkan. Vårt välstånd bygger på våra kunskaper inom matematik, fysik,kemi,biologi och framför allt teknik som alla är mer eller mindre matematiska vetenskaper. Ekonomer och andra samhällvetare kan endast hjälpa till att administrera det hela och skapar inget välstånd i sig. Kultur är sådant vi kan ägna oss åt då då våra basala behov är tillfredställda och till det använder vi tekologin. De människor som förespråkar att våra elever inte ska lära sig det här ämnet i skolan är antingen gröna vågare som anser att vi ska leva på frukt och bär som vi plockar i skogarna eller helt enkelt ignoranta okunniga personer som saknar kunskap om hur ett samhälle fungerar.

Problemet är svensk journalistik. Dagens journalister är så monumentalt korkade och obildade att man måste utgå från att det är en målsättning i utbildningen av desamma. Denna institutionaliserade dumhet är ett direkt hot mot civilisationens fortbestånd.

Orsaken, lustigt nog, finns att söka i bristande matematikutbildning. Matematik är träning för intellektet som inte bara hjälper en att lösa svåra problem men som också hjälper till att hålla hjärnan igång i största allmänhet. Detta medför ökad kapacitet att t ex lära sig främmande språk eller att spela ett musikinstrument, även i vuxen ålder.

M a o, beviset på att matematik behövs levereras på fat av de där journalisterna men eftersom de inte läst matematik kommer de aldrig kunna förstå mitt resonemang. Visst är det festligt?

#3 Kristian Fredriksson

Jag håller helt med Dig och vill bara påpeka att Ekonomi också är ett matematiskt ämne där avancerad spelteori är fundamental och inte helt lätt att följa även om man avlagt examen på KTH.

#6 Tage Fridolfssn,

Investering och finansiering är min specialicering inom ekonomi. Jag har läst både spelteori och avancerad kostnads och intäktsanalys på Tekniska högskolan i Linköping, samt optionsteori i Lund. Jag vet vilken matematik som används där. Det gör emellertid inte de här ämnena varken mer vetenskapliga eller produktiva när det gäller vår försörjning. De kan hjälpa oss att välja vilka nyttiga verksamheter vi ska satsa på dock. Gjorde en investeringsbedömning i min ungdom som gällde tillverkningen av JAS- planen. Frågan är om den får anses nyttig i sammanhanget. Tillverkningen blev i alla fall billigare än vad den hade blivit annars, så kanske vi kan säga att jag har bidragit till att minska förlusterna något. Som tur är har jag gjort en del annat som får anses mer nyttigt.

Om någon här har huslån på över 125% av årsinkomsten, så borde dom inte klaga på andras mattekunskaper.

Flumskolan är tyvärr faktum.

Det är inte så konstigt att Svenska elever är källkritiska när skolböckerna innehåller så mycket felaktigheter.
Kartböcker är inte uppdaterade och jag skulle inte bli förvånad om det sitter elever idag med karta över Östtyskland och Tjeckoslovakien.
I Religionsböckerna kan man läsa att Anton Szandor LaVey grundade Satanismen det är ungefär som att påstå att Ulf Ekman grundade Kristendomen.

#8 Anders Olsson

Det var ett märkligt inlägg. Vet inte vem du syftar på, men det spelar ingen roll för dina mattekunskaper är uppenbarligen inte särskilt goda. Ett normalt hus kostar i alla fall över en miljon i en tätort i Sverige och hur många personer tjänar det om året? Det är inte många som inte har fastighetslån som överstiger 125% av deras årsinkomst. Var det endast en aggressiv ryggmärgsreflex eller var det ett seriöst inlägg? Det kan givetvis finnas många anledningar till att man har stora lån, men 125% av årsinkomsten är inte ett exempel på detta. Har du studerat matematik?

#8 Anders Olsson

PS. Exponentiellt är ett matematiskt uttryck och betyder att ökninstakten hela tiden ökar, alltså att andraderivatan är positiv. Detta med anledning av ett annat inlägg du har gjort i ett annat ämne där dina bristande matematikkunskaper förde dig fel. DS.

125% är den gräns som ekonomer anser är den största skuld som du på något meningsfullt sätt kan betala tillbaka. Du kan göra enkla överslagsberäkningar och se ur lång tid det tar att amortera och se hur mycket det kostar dej. Annars sitter du under världshistoriens största finansbubbla och inbillar dig att räntan aldrig kan gå över t.ex. 7%. Har du någonsin studerat din privatekonomi?

Och ja, det stör mej att den generation som har skapat världshistoriens största lånebubbla har mage att klaga på andras mattekunsaper.

#13 Anders Olsson

Vem har lurat i dig det. Du kan ha en skuld på 125% av din årsinkomst och likväl kunna betala tillbaka den på stört. Dessutom kan du sälja ditt hus och utan några som helst problem betala tillbaka ditt lån. Det här behöver man inte kunna matematik för att räkna ut men om man har studerat det så gör man inga sådana här tankemissar. Ekonomi kräver matematikkunskaper i vissa avseenden som inte ens de flesta civilekonomer besitter och de kan därför inte förstå mycket av den ekonomiska teori som har frambringats. Lik väl förstår de att ditt resonemang är felaktigt. Har du studerat matematik? Jag tror inte det.

Det hela blir intressant. Våra barn lyckas inte i livet. Istället för att inse att vi själva har skapat världshistoriens största lånebubbla, som kommer att ta minst två generationer att betala tillbaka, dvs våra barns och banbarns livstid, så letar vi efter brister i våra barns utbildning och kunskaper.

Det kanske är dags att inse att ingen utbildning och inga kunskaper i världen kan hantera det berg av skulder och därigenom den brist på investeringar och investeringskapital som ni lämnar efter er.

Matte är värdelöst om du inte kopplar ihop det med verkligheten.

#14 Lars Andersson

Det är riktigt att matematiken har en inbyggd förklaringspotential som är unik. Många naturvetenskapliga upptäckter har gjorts tack vare matematiken och sedan bekräftats empiriskt.

Om vetenskapen skulle överge empirin så skulle det innebära en tillbakagång till Platons idevärld och det kommer aldrig att hända. Vetenskap kommer för alltid att vara förknippad med emperi. Överger man den så kan vi kalla det för samhällsvetenskap i stället. Ingenting räknas som naturvetenskap förrän det har bekräftats med empiri. Det är därför vi har anläggningar som CERN.

Supersträngteorin är helt och hållet matematik som försöker beskriva vår värld så exakt som möjligt men det är ingen naturvetenskap förrän vi kan genomföra experiment som bekräftar sanningshalten av de matematiska beräkningarna. Går inte detta så är det ingen vetenskap. Detsamma borde gälla bedömningen av samhällsvetenskaperna. Tyvärr är det inte så. De håller fast vid de ideal som fanns före upplysningen och som inte förde mycket frammåt. Auktoritetstro och magkänsla, ibland klokt analyserande, men det hör till undantagen i vår postmoderna tid.

#16 Anders Olsson

Låt mig förklara på det här viset. Med en lånebubbla menas att någon tillgång är överbelånad. Till exempel ett hus som du just nu kan sälja för en miljon. Om du då har lyckats låna ihop 1,2 miljoner med denna fastighet som säkerhet och det gäller många låntagare i vårt samhälle så har vi en lånebubbla. Om du endast har en miljon i lån och detsamma gäller för alla övriga låntagare så har vi ingen lånebubbla. Vårt hus är värt en miljon, exakt detsamma som vi har lånat. En lånebubbla kan givetvis också uppstå om fastighetspriserna sjunker som till exempel i Spanien och i USA. När lånen på tillgångarna är högre än priset på tillgångarna själva har banker och låneinstitut gjort felbedömningar. När det gäller Sverige så har vi inga lånebubblor längre, förutom de enskillda individer som har lånat för mycket.

Det svenska skolsystemet är ett misslyckande. Det handlar i grunden om att trycka in kunskap som är godkänd av staten i barn och ungdomars hjärnor istället för att får dem till att tänka själv. Det handlar om indoktrinering och inte någon vidare förberedning för livet och alla dess utmaningar genom att få dem till att tänka. Om individerna tänker själva så är det en ovanlig bieffekt.

Matematiken är ett av de ämnen som skolsystemet får till att verka trist för att det först och främst saknas praktiskt tillämpning i undervisningen. Man får som elev intrycket att det bara handlar om nummer och huvudräkning. Matematiken handlar om att beskriva saker o

Så var det i alla fall när jag gick i skolan. Jag är 22. Tror inte att det har ändrats eller kommer att ändras så mycket inom den närmaste tiden. Kunskapsskolan.. jaha.

#13 Anders Olsson

Om du har en skuld på 200% av din årsinkomst kan du betala av den exklusive räntor på fyra år om du sparar halva din lön i fyra år. Det handlar bara om att prioritera spara över slösa. Fast om du börjar med att spara behöver du inte låna alls. Den ekonom som säger att man inte kan spara halva sin lön vet inte vad denna pratar om.

(obs! justera själva för skatter, netto och brutto etc. om ni känner för det)

#15 Kristian Fredriksson

När behövs denna avancerade ekonomi som du pratar om? När man vill maximera en banks eller fonds intäkter? Det är knappast värdeskapande.

Finanssystemet behövs för att fördela resurser till dem utan men med investeringsmöjligheter. Därtill behöver man hantera den risk som är associerad med att fördela dessa resurser. Hur avancerad matematik behövs för detta menar du? Märk väl att jag inte pratar om att maximera avkastningen eftersom det inte är en värdeskapande aktivitet och därmed inte något som behövs utifrån ett samhällsperspektiv.

#16 Anders Olsson

Det är enkelt att hantera dessa berg av skulder du nämner. Först ser man till att alla värdeskapande verksamheter blir låneoberoende. Dvs. inte behöver ta nya lån för att bedriva sin verksamhet. Därefter struntar man i att betala alla skulder. Resultatet är att kapitalisterna förlorar sitt kapital. Men vad gör väl det? Det är väl en kostnad som är värd att ta. Huspriser och liknande skulle iofs påverkas men när familjen med en 10 miljoners villa ser värdet sjunka på den samma har deras eventuella lån redan försvunnit.

Är det inte svenskalärarnas uppgift att se till att barnen kan förstå vad de läser i en mattebok? Oavsett vilket, börja lära ut hur man läser i en mattebok på svenskalektionerna.

#21 Lisa Svensson

Den behövs inte. Men om Anders Olsson hade läst mer matematik så hade han inte missuppfattat de ekonomiska resonemang han för i den här tråden. Ibland är det nödvändigt med matematik för att förstå ekonomiska sammanhang, men inte i det här fallet. Matematikkunskaper gör att man gör mindre tankefel då det gäller sådana här samband.

#19 Robert Sundström

Matematiken kommer inte att ändras så länge du lever och inte under dina barns livstid heller. Den är som den är och kommer så att förbli. De som inte förstår eller uppskattar den för dess förträffliga exakthet och förmåga att som verktyg förstå mycket kompliserade tankemönster förstår endast den den triviala sidan av matematiken som de fyra räknesätten och liknande. Den gör inte anspråk på att vara rolig utan på att vara logisk, sann och vetenskapligt användbar. Det är allt och den har gett oss vår moderna värld. Det är människor som har varit insatta i matematik som har gjort det möjligt för er att leva det moderna liv ni lever i dag. Om ni inte upskattar vad den har gjort för er så är det bara att beklaga. Till och med en sådan kulturell aktivitet som musik är matematisk. Omedvetenheten hos dagens okunniga lata människor är monumental. Det är ett samhällsproblem och det är hur vi ska kunna lösa detta viskriver om här.

Hmmm. Om jag hade vétat att mattedebatten skulle handla om räntor så hade jag aldrig gjort det inlägget.

Jag står för mina åsikter men jag får be om ursäkt att jag lyckades dra det hela offtopic.

#24 Lars Andersson

Ja IT industrin arbetar med att skicka elektriska eller optiska ettor och nollor runt om i världen men att den vetenskapen är just vetenskap är det empirin på din datorskärm eller ljudet i din telefon som bevisar. Naturvetenskapen accepterar inga teorier som int är empiriskt bevisade eller undersökta. Det är en god princip som gör att den är svår att korrumpera. Det finns gränsfall där det inte går att genomföra experiment utan enbart observera. Astronomi är ett sådant område men mycket av astrofysiken kan vi experimentera med i våra laboratorium här på jorden. Inte allt dock och det får man vara lite mer försiktig med att kalla för vetenskap.

#26 Anders Olsson

Du skall inte alls be om ursäkt. Matematik används hela tiden då det rör sig om lån och investeringar. Inte så enkel matematik heller för den delen. Ska du bli ekonom bör du studera naturvetenskap eller teknik på gymnasiet, inte ekonomi, för då klarar du inte de mer avancerade kurserna i ekonomi på högre nivå.

DNs Jonas Thente är tydligen sanningssägaren? Men kompetensen hos journalister kan kraftigt ifrågasättas. Att tycka i olika frågor är en sak men sakkunskap om diverse ämnen får nog sägas vara undermålig. Att journalister inte kan räkna är väl allom bekant, men måste de pådyvla alla övriga sina okunnigheter?

Än en gång, i GP 23 augusti, har en person som häcklar matematiken fått publicera sig.
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1042492-slopa-matematiken-i-gymnasiesk...

Efter någon dag tog tidningen denna gång in en svarsartikel, skriven av två entusiaster som försvarar skolmatematiken. Jag känner emellertid flera matematiker som under många år förgäves försökt skriva om matematikens betydelse, bla. i GP, men som ständigt blivit refuserade. Tidningarna låter alltid häcklarna av matematiken få ha initiativet medan matematikens företrädare endast någon enstaka gång möjligen får publicera, alltså i bästa fall, ett genmäle. Men, vanligtvis får häcklarna härja fritt, utan att alls bli motsagda. Givetvis är det redaktörernas sympatier som avspeglar sig på detta sätt.

Jag tycker dessutom att det är osmakligt av en lärare att nedvärdera sina kolleger som undervisar i matematik genom att låta publicera den aktuella artikeln. Jag har varken hört eller sett att någon matematiklärare nedvärderar andra kolleger på motsvarande sätt. Med detta fula knep torde vederbörande i alla fall inte ha någon större chans att vinna "Fair Play Cup" i den här turneringen.

Här är en länk till en analys av utbildningen av Ma och NO-lärare:
https://dl.dropbox.com/u/83736530/franflumpedagogiktillfriskola.pdf

Slopa matematiken? Varför inte lägga ner hela gymnasieskolan på en gång? Ja, menar om vi nu ändå ska bli ett U-land.

Vad vi kan slopa är naturligtvis först och främst religionsundervisningen. Onödigare ämne finns inte.

Vi medborgare har bara blivit en bricka i politikernas mål för ekonomisk tillväxt, och någon kunskap utöver den som behövs i sitt yrket skall man inte alstra tid på. Det handlar om att vara effektiv och hellst ska man inrätta sig i ledet utan att vara kritisk mot någonting.
Nej, det är väldigt viktigt att medborgarna har kunskap, inte minst för sin egen njutning att förstå samband runtomkring, utan också för att stärka demikratin och granska makten, motverka krominalitet och våld. Kritisk och självsäker blir man genom kunskap och där är matematik en ytterst viktig del.

Det finns två anledningar till sämre resultat. Det ena är självklart invandringen från u-länder. Det andra är flumskolan som inte ställer krav och som låter eleverna tramsa runt hur de vill. Skolk straffas inte, uppkäftighet straffas inte.

Inga straff = ingen ordning = dåliga resultat!

Skolk och dåligt uppförande bör resultera i böter eller disciplinstraff. Möjligtvis en helgdags straffarbete för varje lektion man skolkar från. Det finns tex massor med ställen som behöver städas.

Visst kan det vara socialt accepterat att vara : mattefobiker, men lika med sång, praktisk slöjd, gymnastik, men dessa ämnen är ju inte så där vitala, i "princip", som man står och faller med. Men språket är på något sätt viktigare, att uttrycka , kontakta, introspektion, sina basbehov, utan att använda teckenspråk, charader, ni har sett det på tv, det är avsett att roa. Kanske alla har en matematisk förmåga, men kanske inte kan lösa/lära sig alla formler, som är svåra att app-licera på verkligheten. Och författarna använder som synes själva språket för mattelobbning, och gärna det. Lycka till ! Skönt att man inte behöver " räkna tecknen " på Newsmill, (än) men det kanske kommer, då är er lycka gjord.

#30 Arne Söderqvist

Den där religionsläraren i Göteborgsposten är ett bra exempel hur illa ställt det är med somliga lärares tankeförmåga. Han tycks inte förstå att det blir ännu fler som inte kan läsa de här efterfrågade utbildningarna på universiteten om man lägger ner matematikundervisningen på gymnasiet. Så länge universitetsutbildningarna kräver matematik B som inträdeskrav så är det ju omöjligt för de elever som inte har kunskaperna att studera de här utbildningarna. Skulle lösningen vara att ingen kommer in på utbildningen? Det finns givetvis en anledning till att man har förkunskapskrav. Om skribenten inte förstår att det är de här förkunskapskraven han skall ifrågasätta i så fall så kan man ju undra över hur det står till med anylsförmågan. Han påstår att svenska elever kan analysera komplexa system och sammanhang men inte har kapacitet att lära sig matematik B. Det är absurt. Författaren förstår inte vad ett komplext system är och han tror att analys är likvärdigt med allmänt tyckande eller personliga åsikter. Jag tror vi måste ställa krav på den svenska lärarutbildningen att de inför grundläggande kurser i kunskapsteori inom alla ämnesområden, inte enbart när det gäller naturvetenskap och matematik. Att lärare i den svenska skolan inte har en aning om vad vetenskap är innebär en katastrof i förlängningen. Ja, det kan nog bli värre än vad det redan är.

Nerprioriteringen av matematik är i linje med politiken på ett annat område som inte får nämnas.
Vi återinför medeltiden.

#4
"Problemet är svensk journalistik. Dagens journalister är så monumentalt korkade och obildade att man måste utgå från att det är en målsättning i utbildningen av desamma."

Och då är det närmast ett krav för att komma in på den populära journalistutbildningen att man har femma eller Mvg i snitt.

Så journalisterna är det "bästa" som den svenska allmänna skolan producerar.

Angående lånebubbla,

Lånebubblorna var väl synlig innan de imploderade. Huspriserna har stigit mer än generella kostnadsindex för de olika länderna. Dessa bubblor har finansierat efterfrågan och BNP tillväxt i ekonomierna. En osund tillväxtmodell, folk bör generellt sett ha den köpkraften från sina inkomster. Att ett hus kostar mer än folks årsinkomst är inte så konstigt då ett modernt hus representerar en klart större arbetsinsats (totalt) än ett år. Kredit är en utmärkt funktion för att köpa kapitalvaror.

Egentligen är det mark/jord priserna som stiger även om taxeringen säger något annat.

Ett av problemen med lånebubblan är att en relativt liten omsättning av beståndet sätter lånemöjligheterna i hela fastighetsbeståndet, bara en mindre ökning av utbudet kommer att sänka priserna och värdet på säkerheten för befintliga lån. När säkerheten i fastigheten sjunker kommer folk att bli kontaktade av banken som fått en högre risk. Denna lånekonsumtion där folk belånar befintliga fastigheter (endast ca 30% av bolånen är köp av bostad) för konsumtion är osund folkhushållsekonomi. Hushållen ökar sin skuldbörda medan staten får allt större överskott. Själva "regelverket" med offentligt överskott över konjunkturcyklen är per definition att göra medborgaren allt fattigare finansiellt. Statens affärer med medborgaren är per definition ett nollsummespel, har staten n i överskott finns det en exakt lika stor minuspost hos medborgaren. Varför tycker svensken och inte minst folk som gått ut skolan med toppbetyg att det är sk stark ekonomi att staten ska plundra medborgarna?

#39 Nja, vilka ÄMNEN har de MVG i? MVG i humanistiska ämnen ger inte kunskaper i naturvetenskapliga exempelvis.
#36 Bra förslag. Kunskapsteori kan ersätta religion och allmän filosofi.

#41
Vi kan kanske anta att de inte valt Naturvetenskaplig linje, men de har trots allt närmast "femma" el MVG i snitt, de är utan tvekan elever som varit väl anpassade och klarat sig väl i den svenska skolan. De skulle förmodligen klarat sig bra i skolsystemet oavsett vilken linje de valt där.

#42 Vilket inte säger något om kunskaperna om exempelvis matematikens betydelse.

Re #15

”Vem har lurat i dig det. Du kan ha en skuld på 125% av din årsinkomst och likväl kunna betala tillbaka den på stört.”

Är det så det ser ut för den övervägande majoriteten av låntagarna?

”Dessutom kan du sälja ditt hus och utan några som helst problem betala tillbaka ditt lån.”

Är det så på alla platser i Sverige? Nej!

”Det här behöver man inte kunna matematik för att räkna ut men om man har studerat det så gör man inga sådana här tankemissar. Ekonomi kräver matematikkunskaper i vissa avseenden som inte ens de flesta civilekonomer besitter och de kan därför inte förstå mycket av den ekonomiska teori som har frambringats. Lik väl förstår de att ditt resonemang är felaktigt. Har du studerat matematik? Jag tror inte det.”

Varför gör du dessa tankemissar då?

Re #20

”Om du har en skuld på 200% av din årsinkomst kan du betala av den exklusive räntor på fyra år om du sparar halva din lön i fyra år. Det handlar bara om att prioritera spara över slösa.”

Om du blir arbetslös då?

”Fast om du börjar med att spara behöver du inte låna alls. Den ekonom som säger att man inte kan spara halva sin lön vet inte vad denna pratar om.”

Hur skulle det påverka svensk ekonomi om folk sparade halva sin inkomst med minskad konsumtion som följd? Ökad arbetslöshet någon? Inte heller det behöver man ha läst matte för att begripa.

Bra inlägg i debatten! Kanske man inte skulle tillåta att individer utan minst VG i matte, får bli politiker eller handha andra viktiga beslutsfunktioner. Både stat ock komuner handhar våra skatter och det är därför inte lämpligt att personer utan mattekunskaper fritt får härja med dessa.

Det stämmer att det är viktigt för alla människor att vara bra på de fyra räknesätten och procenräkning och att vet vad som är rimligt.
Alltså konkret matematik
Jag kan tänka mig att de två journalisterna tänkte på den abstrakta matematiken typ a+a=a.Sådan matematik har bara ingenjörer och fysiker nytta av .

#39 Klerken

Det finns inget direkt samband mellan maxade gymnasiebetyg och intelligens och bildning. För att få högsta betyg i gymnastik, bild, religion, slöjd, engelska, etc. så behöver du varken var mer bildad eller intelligent än medel.

#44 Mikael Andersson

Tja, om du har 80% av lönen under din arbetslöshet så tar det några månader extra.

"Hur skulle det påverka svensk ekonomi om folk sparade halva sin inkomst med minskad konsumtion som följd? Ökad arbetslöshet någon? Inte heller det behöver man ha läst matte för att begripa."

Ja, hur skulle det se ut om folk faktiskt sparade pengar? Sådana tokigheter?
Jag är säker på att vi skulle få ett långt mycket bättre samhälle om inte allt gick ut på att konsumera maximalt för att samhället inte ska kollapsa. För att begripa detta behöver man dock ha läst matte, ekonomi, samhällsvetenskap, hållbar utveckling, hälsa och så vidare.

#47 Lars Andersson

Människan är pga. sitt genom begränsad vad gäller kognitiv förmåga. Därmed kan det finns områden utanför hennes fattningsförmåga där logiken inte gäller. Vad som framstår som allmängiltig logik för människor behöver inte göra det för en varelse med tio gånger kraftfullare kognitiva förmågor.

Matte är sk*tviktigt! Men det kanske i skolan borde göras mer tydligt HUR man kan använda det i livet. Jag använder nästan ingen matte i mitt jobb och har nästan glömt multiplikationstabellen (!!) men grunden i matte har lärt mig att förstå pengar och företagande och gett mig ett redskap att läsa vidare om dessa saker. Kanske borde man fokusera mer på matte i samband med ekonomi?
Derivata och nästan all gymnasiematte har jag rent tekniskt haft absolut noll nytta av. Men som en klok lärare sa, det tränar upp hjärnan. Och det är ju inte fel, man vet aldrig vilken intelligens man banat väg för genom att fördjupa sig i abstrakta ämnen. Det är inte solklart hur hjärnan fungerar.

#47 Lisa S

Var väl ungefär det jag syftade på. Långt ifrån alla blir bildade i dagens skola även om de har haft lång utbildning. Mycket av dagens högskoleutbildningar inget annat än specialiserade avancerade yrkesutbildningar. "Framgången" beror i hög utsträckning på hur väl anpassad man är till systemet, och inte minst hur uppfostran hemma anpassat barnen till systemet. 

"I have never let my schooling interfere with my education."
-Mark Twain

Tyvärr är det alltför många som har en bra utbildning, lång och utvecklande arbetslivserfarenhet, excellenta kunskaper i matematik och teknik, etc. som ändå inte deltager i samhällsdebatten på sådana här sajter elelr i tidningar. Där breder istället politiker och diverse humanistiskt och samhällsvetenskapligt skolade personer ut sig... Bra om matematikkunniga kunde förekomma mer i debatten... Att med flit bygga mindre än efterfrågan, för att pressa upp priser på fastigheter i Storstad är enkel matematik - och olaglig kartellbildning...

Den som pga jobbe måste bo i någon av våra storstäder tvingas till vanvettiga, dåliga fastighetsaffärer. Bara för att ha någonstans att bo... Då det är busenkelt att sälja nybyggda bostäder i Storstad, är det konstigt att det inte byggs mer, och att ingen bygger enkla hyresfastigheter. Det beror nog bl.a. på reglerade hyror och plan- och bygglagen (PBL).

Om matematikundervisningen inte blir bättre i Sverige, får vi importera alla ingenjörer, m.m. från andra länder, där matematikundervisningen fungerar. Svenskt utbildade kanske kan bli lokalvårdare, eller nå´t...
Reklammakare, sångare, revyartist, flummig politiker eller journalist kan de också bli.

Eller lärare. På lärarhögskolorna är det gott om lediga platser och lätt att komma in.