Inga hållbara argument för fastighetsskatt

Ja, naturligtvis. Och det är inte den enda skatten som inte håller i en granskning. Det där argumentet att den dolda intäkten som finns i att man kan hyra ur sitt hus och få förtjänst av det, varför låter det så korkat? Jag måste ju i min tur hyra en bostad dit denna imaginära förtjänst försvinner då nästa uthyrare måste i sin tur få en förtjänst och så vidare. Tror verkligen ekonomer på ett sådant resonemang?
Vinsten (om det blir någon) i bostaden kommer ju inte förrän jag säljer den och då betalar jag skatt på vinsten. Varför ska det vara så komplicerat om inte avsikten är att mjölka oss på pengar

Ännu en som gör det lätt för sig.
Med Gidehags argumentering borde det inta ut skatt överhuvudtaget.
Bortom den radikalstândpunkten och i en globaliserad värld bruka man sedan fort landa i övertygelsen att en bra skatt skall ha en stor bas, att den skall drabba konsumtionen snarare än produktionen och att den inte skall kunna kringgâs via t.ex. skatteparadis.

Betraktade sâ är bâde momsen och fastighets- och bo-skatter bra skatter. Här blir det raka rör emellan att vistas i landet och att betala skatt där.

Omvänt är inkomst- och förmögenhetsskatter dâliga. Även gâvo- och arvsskatter framstâr som tveksamma. Pengarna kan ju nämligen stoppas undan i div. utland och pâ det sätter undandras beskattning i Sverige.

Taxeringsvärdena snedvrids av t.ex. bruksvärdessystemet och hela synen pâ boendet som en social rättighet.

När sen en äldre släkting till Gidehag hamnar på hemmet och Robert Gidehag kommer på besök så upprörs han av att de gamla ej längre får marmelad på skorporna till kaffet. Kan det finnas ett sammanhang mellan låga skatter och marmelad på skorporna? Ja.

Alla skatter är tveksamma och har en effekt av stöld i sig.
Liberalismens grundprincip är att alla är äger och är fria i sinn egen kropp.
Ingen kan tvingas att utföra arbete för någon annan med sinn kropp.
Det är slaveri.

Om man är fri och äger sinn kroppen så är äger man även det produktionsresultatet som kroppen har producerat. Ingen annan kan äga produktionresultatet.

Man kan välja att frivilligt ingå och få beskydd av en stat. Väljer man beskyddet så får man betala ett pris för det.

Man ska alltid ha möjlighet att träda ur staten eller statens tjänster.
Annars är man en slav.

#4 PerKQ

Svenska folket är skatteslavar.
Den så kallade valfriheten betyder att någon annan kan välja att spendera mina pengar på saker som jag inte alls är villig att bidra till.

#3 Bo Gran Där har du en poäng!
Vi har lämnat över allt för mycket av våra pengar till staten och får sen sitta som hungriga fåglar och be om marmelad på skorpan som gamla.
Kanske dax att även i livets slutskede ta skeden i egen hand och bekosta smöret med egna pengar.
Visst behövs vissa skatter , men de får inte tas ut i flera led, speciellt inte om alla led strävar efter en progressivitet baserad på annat än ett flöde av pengar.
Att bo kostar -det ger inga intäkter! Bor man stort lär energiskatterna ge de incitament som eftersträvas.

Det skall vara skatt på vinster, inte ägande. Skatt på ägande motverkar rätt till ägandeskap. Bättre ha arvsskatt än att ha ägandeskatter.

Bo Grahn
Sverige har världens näst högsta skatter, har vi då världens näst bästa välfärd?

#8 Tobias Bäckström, Nej, det är väl en av vår tids mysterier!

#7:
Nänä, inte alls skatt pâ vinster och inte heller pâ de närbesläktade inkomsterna utan pâ konsumtionen.

Det allmänna behöver stabila inkomster hela tiden.
Ofta är det dessutom sâ att utgifterna blir större dâ ekonomin gâr sämre. Redan av det skälet är skatt pâ t.ex. löneinkomster mindre bra.

Momsen är en perfekt skatt.
Skatt pâ t.ex. boende är ocksâ bra.

Idealet vore skatter proportionella mot vistelsen i landet och den offentliga konsumtionen under den tiden. Ett slags skatt pâ förmânen att fâ vistas i landet. Rent praktiskt landar man dâ pâ sâdant som konsumtionsskatten moms och konsumtionsskatt pâ t.ex. boendet, bilâkandet pâ det offentliga vägnätet o.likn.

Vid sidan av dett akan man komplettera med punktskatter, principiellt av typen arvsskatt. Dock är alla skatter som bygger pâ kapitalinnehav svârt konkurrensutsatta frân utlandet. Av det skälet gâr det inte att alltför mycket avvika frân vad som är gängse.
av det skälet vore det opraktiskt att t.ex. avskaffa inkomstskatterna.

Man fâr m.a.o. nöja sig med att hitta en massa medelvägar mellan det principiellt/ideologiskt riktiga och det praktiskt genomförbara.

Att avskaffa den alldeles utmärktaa fastighetsskatten vore vansinnigt. Fastigheterna utgör en stor del av nationalförmögenheten.

Hur ska skatteinhämtandet konstrueras? Bra fråga. Frågan är om man inte ska börja med att fastställa vad skatter ska användas till. Här finns det två syften som är helt skilda men i den politiska debatten hålls de inte isär alls: Syfte1: För att bekosta de allmänna utgifter som vi kommer överens om.Syfte2: För att styra folks beteende i någon riktning, t.ex. att röka mindre eller att tilläggsisolera.

Problemet är att om önskad effekt enligt syfte2 inträffar så försvinner/minskar också skatteinkomsten som ska bekosta utgifterna enligt syfte1 (om alla slutar dricka sprit försvinner en stor del av dryckesskatten t.ex.).

Som jag ser det så är det viktigaste att det allmännas inkomster är förutsägbara och stadiga på den nivå vi komer överens om. Då blir det moms, inkomskatt, fastighetskatt och det blir inte förmögenhetsskatt (som man kan välja sjlv om man vill betala) t.ex.. Och någon skatt av typ syfte2 blr det inte alls.

Ska vi då inte kunna styra folk för t.ex. det allmännas bästa? Ja, inte med skatter som går in i den stora potten i alla fall. Vil man ha en sådan styring får man ha nån slags avgift för särskilt ändamål som är så pass definierat att väsentliga funktioner inte blir beroende av den

#11: Jo, fast ocksâ det allmänna mâste ju kunna tillâtas agera i just det allmännas intresse.

Om det, ung. som du antyder, skulle vara fullkomlig privatsak att missköta t.ex. den egna hälsan (supa och röka, sola i solarier och i div. varma länder, gâ omkring svârt överviktiga o.likn. skulle de uppkommande skadorna ocksâ behöva privatiseras. Samma med bältesplikten vid bilkörning, fartgränserna och mycket annat.

När man t.ex. bygger ett hus kostar det ganska litet att följa byggnormerna. Om man inte gör det fâr huset ett slags inbyggt minusvärde. Detta borde rimligen drabba byggaren -t.ex. i form av en punktskatt/straffavgift. Däremot är det ju inte säkert att de efterföljande ägarna ens skulle begripa att bristen ens fanns.

Och skolplikten -vad är väl den om inte just en ganska uppenbar âtgärd att gynna ett visst beteende. Skulle den ocksâ tas bort?

Personligen tror jag att det du föresprâkar fort skulle bli väldigt opraktiskt.

Man kan avskaffa alla skatter förutom en rak inkomstskatt och en rak moms. Då är det slut på skatteplannering och statliga tjänstemänn kan jobba med mera konstruktiva saker.

Sedan bör skatten självklart ner.

#12 Sirius, 2012-08-24,
på internet kan man aldrig vara för tydlig, jo jag skriver ju att visst kan vi bestämma att det ska va dyrt att t.ex. hinka en massa brännvin,. poängen är att de pengarna som kommer in inte ska in i nån allmän skattepott så att man blir beroende av att de fortsätter strömma in.

Du kan också se det så här Vanliga skattepengar gör nytta för att de ökar saldot där de hamnar. Alkoholskattepengar för att hålla ner superiet (bara ett exempl), gör nytta för att de minskar saldot därfrån de kommer. Det är två olika saker.

#14: Duu...
Det oklart framförda har ibland sin grund i att det är oklart tänkt.
Att en del skattar är pay-as-you-go är inget nytt.
Skatten pâ bilar och t.ex. TV-licensen har den karaktären.

Sedan kan det ju tänkas att t.ex. spritflaskan inte rimligen kan beskattas sâ att de intäkterna täcker samhällskostnaderna. Här finns nämligen ocksâ sâdant som hembränning, direktimport, smuggel o.s.v. som restriktioner.

Därför kanske man mâste komplettera flask-intäkten med medel ocksâ frân den stora potten. Här fungerar inte din teoretiskt vettiga uppdelning.

Det allmänna har löpande utgifter för infrastruktur som hör till nya småhusområden. Nya vägar, kollektivtrafik och skolor. Det är rimligt att den som gör anspråk på ett utrymme dessutom inte speciellt effektivt utnyttjat och resurser i samband med detta betalar en löpande avgift för att täcka samhällets kostnader. Dessa avgifter bör insamlas lokalt.

#16: Den stora utgiftsmassan utgörs av transfereringar.
Beträffande den relativt lilla del som utgörs av infrastrukturen är det investeringarna som kostar de stor pengarna. Om det byggs t.ex. en Förbifart betalas denna kontant, ur det ârets medel. "Användningen" av den färdiga trafikleden kostar sedan ganska litet.

Fastighetsskatten är särskilt bra därför att den är konjunktur-o-känslig. Detta till skillnad frân t.ex. inkomstskatter och moms som är mera konjunkturavhängiga. Ofta har det allmänna större utgifter dâ tiderna är sämre.

Gidehags idé om skatt som en andel i en f.g. "vinst" är helt orimlig!
Här skulle ju konsekvensen nämligen bli att om inte de skattskyldiga gick med vinst skulle den offentliga sektorn helt stypas.

"Vinsten" är ett överskott i en rörelse/verksamhet o.likn.
Här kan det ju finnas mânga goda skäl till att denna gâr sâ dâligt att det helt enkelt inte uppstâr nâgon vinst av typen att fiskaren kommer tillbaka med tomma nät därför att fisken har tagit slut eller att dieseloljan har blivit sâ dyr att det inte längre lönar sig att lämna hamnen.

Därför gäller det för samhällets vidkommande att hitta breda, stabila skattebaser som är sâ gott det gâr konjunkturokänsliga.
Det är med dessa skatteintâkter ung. som med bankerna kapitaltäckningskrav: Det är när det gâr som sämst som de behövs som bäst. Sett i ljuset av detta är skatt pâ fastigheter och boende riktigt bra skattebaser.

#17 Sirius" Fastighetsskatten är särskilt bra därför att den är konjunktur-o-känslig."
Är det bra?
För vem är det bra?
För personen som skadar sig och mister sinn inkomst?
Fastighetskatten är väl en särskild dålig och omoralisk skatt som egentligen driver bort pensionärer och fattiga från attraktiva kust områden.

Min morfar var fiskare och bodde vid kusten. En dag sålde grannen sitt hus och plötslig var hans hus värt 10 gånger mer.
Ska fiskare inte kunna bo vid kusten längre?
Ska de ta bussen till jobbet så att sommargäster ska kunna använda
husen 3 veckor per år?

Det allmänna är vi alla och ingen fiende.
Det allmänna är ett uttryck för det vi kan göra tillsammans.
Detta är särskilt viktigt dâ vi själva, mera enskilt, kanske har sprungit in i väggen.
Här är det viktigt att se till att detta allmänna ges stabila resurser.

Huruvida ett "läge" blir attraktivt är inte en skattekonsekvens utan t.ex. en marknadskonsekvens. Vi kan väl anta att din morfars hus ocksâ blev värt tio gânger mer -utan att han hade gjort ett skvatt själv. Han hade ju t.ex. kunnat belâna (!) huset för att den vägen fâ pengar till skatten. Men han -och ni arvingar- var väl som de flesta dâ ni ville stoppa hela mervärdet i den egna fickan.

Dessutom, helt annan grej, skulle det faktiskt vara möjligt att pâ olika sätt lagstifta. Dâ kunde man ju -principiellt ha bestâmt att din morfars hus var ett "fiskarehus" som stod kavar vid sitt gamla värde sâ länge det användes av just en fiskare. Fast dâ hade det förstâs inte samtidigt kunna vara värt tio gângar mer. Hur man än vänder sig har man rumpan bak!

Sedan fâr även markanvändningen anpassas till tidens behov.
Detta innebär att en massa gammalt och invant mâste flytta pâ sig.
Den attraktiva marken är ju en begränsad resurs.
Här är det rimligt att den i grunden blir betalningsförmâgan som styr. För att inte tala om hur mycket enklare det dâ blir.

Att boende inte ger några pengar att betala med är inget argument för att det inte skall medföra en skatt eller avgift för att bo. Är man t.ex. med i någon slags förening, t.ex. en båtklubb, så betalar man en avgift för att driva den föreningen. Trots att medlemskapet inte ger några nya pengar i handen att betala med. Betraktar någon en sådan föreningsavgift för stöld? Sannolikt inte.

En fastighetsavgift bör därför sammantaget ge det allmänna inkomster som räcker till att bekosta de samkostnader som de samlade fastighetsbeståndet medför och som inte tas ut i form av andra avgifter. Kostnader som kan urskiljas som särkostnader för enskilda fastigheter eller grupper av fastigheter bör liksom nu belasta den enskilda fastigheten eller gruppen av fastigheter. Hit hör t.ex. kostnader för elnät, VA och gator.

Fastighetsavgifterna bör även vara rättvist kostnadstrogna, vilket torde medföra att en större fastighet betalar en större avgift än en mindre. En sådan rättvisa är viktig för att avgifterna skall upplevas som legitima. En sådan avgift är inte stöld. Att boendet i sig inte ger några pengar att betala avgiften med är irrelevant.

Att fastighetsavgiften storlek motiveras väl är avgörande för dess acceptans. Det är på detta som politikerna bör fokusera sitt tänkande på.

#15 Sirius, 2012-08-24, 20:. Det är nog ganska så klart tänkt. Att alko-skatten ska täcka samhällskostnaderna är inget jag förordar (varför drar du in det överhuvudtaget?). Det förefaller mig naturligt att dessa kostnader ska täckas från den stora potten men det är vid sidan av ämnet.

Poängen är fortfarande att så kallade skatter som har som sin uppgift att utgöra nån slags böter för att avskräcka från beteende som man ogillar, inte ska gå in i den stora potten som man blir beroende av att hålla stor.

Fast vi har nog inte så olika åsikter. Vi får i demokratisk ordning bestämma precis hur mycket vi vill ha i skatter och hur mycket vi vill ha i avskräckningsböter (som just nu också kallas skatter men är en helt annan sak). Och till vilka ändamål dessa pengainhämtningar ska göras.

Och som många andra i denna tråd så förordar jag att man ska utforma det hela för stabilitet och förutsägbarhet.

#20 Sirius, "markanvändningen anpassas till tidens behov."

En fet sommargäst som sitter i solen 3 veckor per år eller ett levande bruksamhälle med fiskare och hantverkare.

Jag vet vad jag föredrar.

Fastighetskatten är omoralisk på lik linje med stöld.

#20: Jaa...?
Att fetknopparna tar över beror pâ en enda grej nämligen att det finns fiskare som säljer till dem (!) Annars skulle det ju gâ hur bra som helst att sälja sina ställen enbart till folk man kände och litade pâ.
Pâ det sättet skulle samhällena bestâ som de var tänkta och de hade vuxit fram. Det är de som säljer till fetknopparna som a) sviker de villkor pâ vilka han själv har förvärvat och som b) ställer till det för sina f.d. grannar. Sedan kan säljarna skratta hela vägen till banken. Fetknopparna har heller inget ont gjort, de kom utifrân med sin feta plânbok och tyckte i all enkelhet att "här vore det mysigt att ha ett litet ställe".

Fastighetskatten har inte ett dugg med detta att skaffa utan det är alltsâ den bristande lokala sammanhällningen som leder till att samhällena just ändrar karaktär - marknadsdrivet.

#25 Sirius
Du verkar gilla marknadens framfart.
Varför tror du vi inte har marknadshyror? Kan det bero på omsorg om hyresgästernas utsatta situation och rätt till att bo i invand miljö.

Varför vill du då se marknaden bestämma skatterna och driva folk från sitt ägda boende? Är äganderätten inte värd att beskydda? Kom ihåg att fastighetsskatten togs bort med full finansiering bla genom höjd reavinstskatt.

#25: Jag tror att du misstolkar situationen.
Det är perKQ som är den frihetlige, pâ teman som att skatt är slaveri och att ung. allt i samhället skall vara frivilligt. Sedan skrev han, i ett helt annat tonläge (#19 och #23) om sin stackars morfar och enl. honom konsekvenserna av fastighetskatten. Det var hâr jag genmälde (#25) att det som hâr drev utvecklingen inte alls var skatten utan gfastmer friheten att söka maximera den egna försäljningsvinsten. Utan just de drivkraften kunde ju fiskesamhället ha bestâtt just som ett sâdant. Sedan är det riktigt att jag accepterar beskaffenheten av den mänskliga naturen och dâ blir det sâ att mer pengar slâr ut mindre och att de högstbjudande tenderar att ta hem spelet.

#27
Jo men visst!
Med den gamla fastighetsskatten var det staten som var högstbjudande och krävde betalt för att du bebodde en attraktiv villa!
Ett erbjudande som det var straffbart att inte acceptera!